Är Douglas ett framtidsträd?

Senast ändrad: 08 juli 2015

Den pågående klimatförändringen förväntas påverka den svenska skogen genom högre skadefrekvens, ökad tillväxt och ändrade odlingsförutsättningar för olika trädslag. I södra Sverige hör granen till de trädslag som troligen kommer att klara sig sämre, medan douglasgranen skulle kunna gynnas av ett bättre klimat.

Douglasgran Kristina Wallertz och Cecilia Malmqvist

Douglasgran - en bjässe som undersöks av Kristina Wallertz och Cecilia Malmqvist. Foto Martin Ahlström.

Douglasgranen har ett mycket användbart och värdefullt virke, vilket är huvudorsaken till att den är intressant att odla, men den har också skogliga kvaliteter, som t.ex. hög och uthållig volymproduktion, stormfast­het som äldre samt bildar ljusa och promenadvänliga skogar som kan behållas länge.

Trots att douglasgranen har odlats i Europa och Sverige i över hundra år är de svenska erfarenheterna begränsade och framför allt relaterade till allra sydligaste Sverige, så här finns kunskapsluckor att fylla. Det är framför allt i etablerings- och ungdomsfasen som vi behöver stärka våra kunskaper om douglasgran för att öka odlingssäkerheten.

Douglasgranens (Pseudotsuga menziesii [Mirb.] Franco) naturliga utbredningsområde i västra Nordamerika sträcker sig från norra Mexico i söder till mellersta British Columbia i norr och från Klippiga Bergen i öster till Stillahavskusten i väster. Den finns som två former; kustvarianten, Pseudotsuga menziesii subsp. menziesii och inlandsvarianten, Pseudotsuga menziesii subsp. glaucescens. Utbredningen tyder på att den kan växa under väldigt varierande odlingsförhållanden men proveniensvalet blir ändå viktigt vid så långväga flyttning som till Sverige.

Genom åren har ett flertal proveniensförsök med douglasgran anlagts på olika platser i Sverige. I många av dessa försök har alltför sydliga provenienser använts vilket lett till stora avgångar. I början på 1990-talet anlades ett kombinerat proveniens- och avkommeförsök av SLU i Syd- och Mellansverige. Syftet var att testa frökällor från nordligare breddgrader och att anskaffa ett utgångsmaterial för urval och förädling av douglasgran i Sverige. Resultat från tre av dessa försök visade efter 18-19 år i fält att tillväxten var högre för kustprovenienserna till en början medan senare mätningar visar på överlägsen tillväxt för inlandsprovenienserna.

År 2007 införskaffade Södra Skog och Skogforsk ett fröparti bestående av sju provenienser av douglasgran från British Columbia i Kanada. Fyra av dessa var kustprovenienser och tre från inlandet. Preliminära resultat tyder på att inlandsprovenienserna klarar sig något bättre än de från kusten men försöken är ännu alltför unga för att kunna ge några tydliga slutsatser.

Att använda förädlat material är ett sätt att få fram härdigare plantor som klarar våra klimatförhållanden. Det finns två fröplantager på gång med douglasgran. Plusträden som använts i förädlingsarbetet kommer dels från utvalda träd i fina bestånd i södra Sverige,  dels från det tidigare nämnda proveniens- och avkommeförsöket som anlades på 1990-talet. Frön från dessa kommer att kunna användas tidigast om 10-15 år.

Douglasgranen har i plantstadiet en hög känslighet för frost, såväl vår som höst, samt invintringsproblem och vinterskador. Till viss del kan dessa risker minskas med val av proveniens och olika skötselmetoder som att plantera under skärm och att satsa på en bra markberedning. Att välja lokal med omsorg är också ett bra råd. Forskning som rör douglasgranens skottskjutning, frystålighet, invintring och lagring under svenska förhållanden pågår, men ytterligare forskning kring etableringsfrågorna behövs. Vår kunskap kring odling av detta fantastiska träd är ännu bara i sin linda. Det vore värdefullt med fler stora praktiska försök men även detaljerade studier där vi lär oss att förstå hur douglasgranen fungerar här i Sverige med de förhållanden vi har här.

Det är också viktigt att hålla i minnet att trots att ordet gran finns med i namnet, så är det inte någon närmare släkting till granen – mer än att det är ett barrträd. Och de bägge arterna uppför sig olika och har olika krav på betingelserna för lyckad odling.

/ Text Kristina Wallertz och Cecilia Malmqvist

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:1


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se