Fältforskning - en nödvändig del för vår förståelse

Senast ändrad: 06 augusti 2015

Fältdata från skogen, marken och vattnet är en förutsättning för att vi ska bygga upp vårt kunnande och vår förståelse om hur naturen fungerar. Det är svårt att skapa ny kunskap utan tillgång till empiriska fältdata av hög kvalitet och med tillräckligt bra upplösning i tid och rum. Tillförlitliga fältdata är alltså nödvändiga för att kunna ge svar på skogbrukets mark- och vattenrelaterade frågor och införliva dem i praktisk användning.

Lysimetermätningar i Krycklan

Lysimetermätningar i Krycklan. Foto Peder Blomkvist.

Historiskt har just avsaknaden och den bristfälliga kvali­teten av fältdata varit en av de stora begräns­ningarna för att kunna besvara frågor som integrerar skog, mark och vatten över de rumsliga och tidsmässiga skalor som samhället idag är i behov av. Nya möjligheter har dock nyligen öppnat sig i Sverige. Detta har skett dels genom SLUs fältforskningsenhet med Svartbergets försökspark i spetsen, dels genom nyligen sammanställda fältdata från hundratals skogs- och markexperiment spridda över hela landet. Flera av dessa långliggande försök etablerades redan under början av 1900-talet, medan andra tillkommit mer nyligen.

Svartberget - ett flaggskepp

Mycket av fältforskningsarbetet i Future Forest utförs inom ramen för Svartbergets fältforskningsinfrastruktur utanför Vindeln i Västerbotten. Fältforskning­en i infrastrukturen, vilken sedan i år är en del av Vetenskapsrådets satsning på flaggskeppsinfrastrukturer, påbörjades redan på 1910-talet när den första fältstationen byggdes i området. Sedan dess har Svartberget successivt byggts ut till att nu vara en de mest kända och väl­etablerade fältforskningsinfrastrukturerna i världen för studier av skog, mark och vatten. Hittills har över 1000 vetenskapliga publikationer och över 100 doktorsavhandlingar utnyttjat Svartbergets försökspark för studier om skogsbruksmetoder, klimatförändringar och långväga transport av luftföroreningar på mark och vattenkvalitet.

I delprojektet Mark och Vatten har den del av infra­strukturen som kallas Krycklan (www.slu.se/Krycklan) framförallt använts. Det 6 780 ha stora försöksområdet utgörs av Krycklans avrinningsområde, och är ett av de mest instrumenterade och ambitiösa fältforsknings­programmen för att studera mark- och vattenrelaterade frågeställningar. Här har Future Forests forskare bland annat studerat grundläggande frågor om betydelsen av den bäcknära zonen för att skydda och kontrollera vattenkemin (Winterdahl et al. 2011a, Lyon et al. 2012), frågor om skogsbruk och klimatet för vattenkvaliten (Klaminder et al. 2011b, Ågren et al. 2010) men också hur eventuella uppströms effekter på vattenkemin leder till nedströms påverkan (Temnerud et al. 2010; Laudon et al. 2011a).

Karta över långliggande fältförsök på SLU

Effekterna på mark och vatten varierar över tid och rum. Många spridda experiment i fält är nödvändigt för att kunna bygga upp förståelse och planeringsinstrument för skogsbrukets påverkan. Kartan är modifierad från Laudon et al. 2011.

Referenser

Klaminder, J., Lucas, R.W., Futter, M.N., Bishop, K., Köhler, S.J., Egnell, G. & Laudon, H. (2011b). Silicate mineral weathering rate estimates: Are they precise enough to be useful when predicting the recovery of nutrient pools after harvesting? Forest Ecology and Management, 261, 1–9.

Laudon, H., Berggren, M., Ågren, A., Buffam, I., Bishop, K., Grabs, T., Jansson, M. & Köhler, S. (2011a). Patterns and Dynamics of Dissolved Organic Carbon (DOC) in Boreal Streams: The Role of Processes, Connectivity, and Scaling. Ecosystems, In press, DOI: 10.1007/s10021-011-9452-8)

Lyon, S., Nathanson, M., Spans, A., Grabs, T., Laudon, H., Temnerud, J., Bishop, K. & Siebert, J. (2012). Specific discharge variability in a boreal landscape. Water Resources Research, (48), W08506, 13 PP., 2012 doi:10.1029/2011WR011073

Temnerud, J., J.B. J.B. Fölster. J., Buffam,I., Laudon, H., Erlandsson, M.& Bishop, K. (2010). Can the distribution of headwater stream chemistry be predicted from downstream observations? Hydrological Processes, DOI: 10.1002/hyp.7615.

Winterdahl M., Temnerud, J., Futter, M.N., Löfgren, S., Moldan, F., & Bishop, K. (2011a). Riparian zone influence on stream water total organic carbon concentrations at the Swedish Integrated Monitoring sites. Ambio, 40:920-930.

Ågren, A., Buffam, I., Bishop, K. & Laudon, H. (2010a) Sensitivity of pH in a boreal stream network to a potential decrease in base cations caused by forest harvest. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 67, 1116-1125.

/ Text Hjalmar Laudon

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:3


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se