Finns det plats för mångfald i den brukade skogen?

Senast ändrad: 08 juli 2015

Hur står det egentligen till med den biologiska mångfalden i den brukade skogen? Det fick vi en unik chans att utvärdera i samband med en studie i Strömsjöliden i Västerbotten. Försöksområdet är avsatt av Sveaskog, och etablerades tillsammans med Future Forests för att studera de storskaliga landskapseffekterna av ett intensivare skogsbruk.

Strömsjöliden flygfoto Niclas Börlin

Strömsjöliden ger möjlighet till storskaliga studier av den biologiska mångfalden i ett brukat norrländskt skogslandskap. Foto Niclas Börlin.

Avsikten med studien var från början att inventera växter och djur i ett utgångsläge för att sedan följa hur artsammansättningen förändras efter intensiva åtgärder som gödsling och plantering med nya trädslag. Tyvärr ser det inte ut som om vi kan studera gödslingseffekterna, eftersom åtgärderna stoppades efter en konflikt med samebyn i området.

Den inventering som gjordes har dock gett oss en bra bild av tillståndet för arter och artgrupper i en brukad norrländsk skog. Den gjordes som en baslinjeinvente­ring genom flera olika beståndstyper med olika åldrar.Vid inventeringen samlade vi in uppgifter om såväl fåglar, smågnagare, kärlväxter, mossor, vedsvampar som insekter. Resultaten av analyserna är ännu preliminära, men det går ändå att tydligt skönja vissa effekter, inte minst av beståndsålderns betydelse.

Få rödlistade svamparter

Vegetationsanalyser visade som förväntat att arter som kruståtel var vanligare i unga bestånd medan arter som blåbär, lingon och linnea var vanligare i medelålders och gamla bestånd.

I unga och medelålders bestånd var mängden död ved låg, vilket också var väntat. I äldre bestånd (80-100 år) var mängderna högre, men ändå långtifrån de nivåer som finns i naturskogen. Den låga mängden död ved avspeg­lades i mängden vedsvampar. Få arter påträffades i unga och medelålders bestånd.

I de äldre bestånden var artförekomsterna fler, men vanliga arter som klibbticka Fomitopsis pinicola, vedticka Phellinus viticola och violticka Trichaptum abietinum dominerade. I några äldre bestånd påträffades rödlistade arter som granticka Phellinus chrysoloma, gränsticka P. nigrolimitatus och stjärntagging Asterodon ferruginosus.

De generellt få fynd av rödlistade arter från vissa organismgrupper (endast en marklevande skalbagge och ett fåtal vedsvampar) tyder på att dessa artgrupper är påverkade av historiskt brukande, till exempel dimensionshuggning, och intensivt skogsbruk både i det studerade och i det omkringliggande landskapet.

Ett tiotal mossarter hade kraftigt reducerade förekomster i medelålders bestånd jämfört med gamla brukade bestånd. Dessa arter förmåga att återkolonisera bestånd som kalavverkats verkar vara begränsad och deras långsiktiga fortlevnad i ett intensivt brukat landskap är därför osäker.

Äldre bestånd viktiga

För flygande insekter hittade vi förvånansvärt många rödlistade arter, framförallt i de äldre skogarna. Det betyder att även dessa äldre brukade bestånd, som troligen aldrig kalavverkats, kan vara viktiga för mångfalden. Konsekvenserna av ett intensifierat skogsbruk är därför viktiga att utvärdera. Mönstren borde vara representativa för brukade skogslandskap i norra Sverige.

Förekomst av signalarter visade sig vara en god prediktor av förekomst av rödlistade arter. Bestånd med signalarter hade dubbelt så många rödlistade arter som bestånd utan indikatorarter.

Sammanfattningsvis visar resultaten från baslinjeinventeringarna att vissa artgrupper missgynnas av mo­dernt skogsbruk och att kvarvarande äldre bestånd som troligen aldrig kalavverkats är betydelsefulla för arter knutna till äldre skogar. Därmed är de viktiga för mångfalden i brukade landskap.

Ett ytterligare intensifierat skogsbruk, till exempel med intensivgödsling kan ytterligare förvärra situationen för vissa av dessa arter, t.ex. mossor. Tidigare studier av effekter av gödsling av skogsmark visar att artgrupper som mossor, lavar och vissa kärlväxter missgynnas.

Användning av contortatall missgynnar vissa artgrupper, till exempel marklevande skalbaggar, men frågan om den samlade effekten av ett intensifierat skogsbruk på landskapsnivå för den biologiska mångfalden kan ännu inte besvaras på grund uteblivna åtgärder på Strömsjöliden.

/ Text Joakim Hjältén

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapportserie 2013:2.


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se