Ur SLU:s kunskapsbank

Friluftsliv - en nödvändighet eller lyx?

Senast ändrad: 15 november 2018

Skog och mark har ett stort värde för friluftsliv och rekreation. Analyser inom Future Forests visar att efterfrågan på dessa nyttigheter generellt ökar i takt med inkomsterna i samhället, men att den specifika relationen mellan inkomst och efterfrågan varierar mellan olika typer av aktiviteter. Rekreation på hemmaplan kan i högre grad betraktas som en nödvändighet jämfört med aktiviteter som inkluderar resor och övernattningar.

Fjällvandring Sylarna Jämtland

"Friluftsliv generellt" kan innebära längre transporter, mer tid och mer utrustning, jämfört med friluftsliv nära hemmet. Foto Mats Hannerz.

I Sverige har friluftslivet en lång historia. Data från SCB visar att 80 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år tar en skogspromenad minst en gång om året, medan 16 procent gör det mer än 60 gånger om året. Enligt en nyligen genomförd nationell studie deltar i princip varje vuxen svensk i någon slags utomhusaktivitetet under året.

Kommersialisering av friluftslivet

Utvecklingen de senaste decennierna har gått från offentligt subventionerade friluftsaktiviteter till en mer efterfrågestyrd kommersiell sektor. Naturbaserad turism, ekoturism, äventyrsturism och en blomstrande detaljhandel för utrustning är några exempel. Mellan 2001 och 2006 nästan fördubblades den svenska marknaden för friluftsutrustning från 1,3 miljarder kronor till 2,3 miljarder.

I detta perspektiv kan vi anta att inkomstens betydelse för friluftslivet är viktig att studera. Eftersom ett ökande antal friluftsaktiviteter har kommersiella förtecken blir inkomsten en allt viktigare faktor. Ett huvudsyfte med vår studie har varit att undersöka hur utlägg på olika typer friluftsaktiviteter varierar med inkomst.

Vi har studerat området ur tre olika perspektiv:

  • Friluftsliv generellt
  • Friluftsaktiviteter nära hemmet (inom en tiomilsradie)
  • Jakt.

Två enkätundersökningar

Vi har baserat vår analys på två olika undersökningar. Den ena gjordes 2007 i samarbete med forskningsprogrammet ”Friluftsliv i förändring” i form av enkäter som skickades ut till 4700 svenskar mellan 18 och 75 år. Den ställde frågor om 43 olika typer av friluftsaktiviteter. Frågorna berörde utgifter för alla friluftsaktivi-
teterunder de senaste 12 månaderna (kallas ”Allt friluftsliv” nedan), liksom utgifter för besök i naturområden högst tio mil från bostaden (kallas ”Friluftsliv hemma” nedan).

Den andra undersökningen är baserad på Naturvårdsverkets register över jägare säsongen 2005/2006. Ur den gjorde vi ett slumpvis urval av 2 500 personer. De utgifter som rapporteras här är bland annat arrenden, jaktavgifter och kostnader relaterade till jakt av olika viltslag. Dessa benämns ”Jakt” nedan.

Svaren analyserades med så kallade Engelkurvor, som beskriver hur efterfrågan för en vara eller tjänst påverkas av konsumentens inkomst.

Högre inkomst – större utgifter

I gruppen ”Allt friluftsliv” märks en tydlig ökning av utläggen för friluftsliv i takt med ökande inkomster, medan någon statistiskt säkerställd ökning inte kan fastställas i gruppen ”Friluftsliv hemma”. I gruppen ”Jakt” är inkomstsambandet inte entydigt.

Totalt sett tyder våra resultat på att både friluftsaktiviteter som helhet och friluftsaktiviteter nära hemmet kan betraktas som normala nyttigheter, det vill säga att efterfrågan ökar med ökad inkomst. Friluftsaktiviteter som helhet kan betraktas som lyx (efterfrågan ökar relativt snabbare än inkomsten), medan aktiviteter nära hemmet ses som en nödvändighet (efterfrågan ökar relativt sett långsammare än inkomsten). Jakten kan enligt samma modell betraktas som en nödvändighet eller till och med något som blir mindre efterfrågat i takt med ökande inkomst.

Allt tyder på att efterfrågan på friluftsaktiviteter som en sammansatt nyttighet kommer att öka med ökande inkomster. Beslutsfattare inom området bör beakta att den trenden sannolikt också påverkas av faktorer som ökad fritid och generell teknisk utveckling.

En slutsats av vår studie är att policys och åtgärder bör anpassas till den typ av friluftsaktiviteter som övervägs, eftersom effekter av inkomstförändringar sannolikt kommer att variera beroende på typ av aktivitet.

Utlägg för friluftsliv, diagram

I takt med ökade inkomster ökar också de sammanlagda utgifterna för friluftsliv. Däremot ökar inte utgifterna för friluftsliv på hemmaplan lika snabbt. För jakten ökar utgifterna till en viss nivå. Bilden modifierad från referensen.

Referens

Boman, M., Fredman, P., Lundmark, L. & Ericsson, G. 2013. Outdoor recreation – a necessity or a luxur? Estimation of Engel curves for Sweden. Journal of Outdoor Recreation and Tourism. 3-4, 49-56.

/ Text Mattias Boman, Peter Fredman, Linda Lundmark och Göran Ericsson.

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2014:4


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se