Går det att återskapa naturskogens element?

Senast ändrad: 08 juli 2015

I takt med att fler skogar påverkas av det moderna skogsbruket ökar behovet av att återskapa naturvärden i tidigare brukade skogar. Detta kan till exem­pel ske inom områden som är frivilligt avsatta för naturvård (skogsägare som är certifierade avsätter 5 % av sin produktiva skogsmark för naturvård).

Bränt område Joakim Hjältén

Ett av de undersökta områdena strax efter bränningen. Foto Joakim Hjältén.

Ett nytt restaureringsexperiment etablerades vintern 2010-2011 i Västerbottens och Västernorrlands län i samarbete med Holmen Skog. I försöket testas restaurering med brand och luckhuggning. Jämförelser görs också med områden som lämnas för fri utveckling. Totalt bedrivs experimentet i 30 bestånd (storlek 4-20 ha) där 10 bränns, 10 luckhuggs (död ved skapas också) och 10 lämnas för fri utveckling. 

Efterlikna naturliga störningar

Målsättningen med projektet är att utvärdera vilka arter och artgrupper som gynnas respektive missgynnas av olika restaureringsåtgärder i jämförelse med bestånd som lämnas för fri utveckling. Syftet med åtgärderna är efterlikna naturlig störning och beståndsdynamik, och att återskapa död ved, lövinslag och luckighet. Före restaureringen gjordes noggranna inventeringar av fåglar, kärlväxter, mossor, vedsvampar, insekter och smådjur. Dessa artgrupper kommer att följas med jämna intervall under en lång följd av år.

Preliminära resultat från uppföljningar 2011 och 2012 visar att bränning attraherar pyrofila (brandberoende) och brandgynnade insektsarter, t.ex. sotsvart praktbagge Melanophila acuminata, gul kulhalsbock Acmaeops pratensis, korthårig kulhalsbock A. septentrionis och dubbelklobagge Stenotrachelus aeneus. Barkstinkflyn, en grupp av insekter som vi har dålig kunskap om men där många arter antas vara pyrofila/brandgynnade, gynnades både av luckhuggning och brand men framförallt av brand (t.ex. Aradus betulinus och Aradus brevicollis).

Stora mängder död ved

Båda restaureringsåtgärderna skapade stora mängder av död ved av olika kvalitet. På både kort och lång sikt kommer detta att gynna vedlevande arter som insekter och vedsvampar, men även hackspettar. Tretåig hackspett var ofta synlig på de brända lokalerna.

Sammanfattningsvis har åtgärderna genomförts som planerats, och uttaget som skett i samband utglesning före bränning och vid luckhuggningen har täckt kostnader för åtgärderna. De preliminära resultaten tyder på att åtgärderna har haft förväntade effekter.

De stora mängder död ved som skapats gynnar vedlevande arter på både kort och lång sikt. Bränning­en har också attraherat arter som är brandberoende eller brandgynnade. Vissa andra arter, bland annat kärlväxter och mossor, missgynnas naturligtvis direkt efter brand men på lite längre sikt ger brandstör­ningen möjlighet till återkolonisation av arter som är stör­ningsgynnade. Restaureringsåtgärder av den här typen i fri­villiga avsättningar kan potentiellt bli ett viktigt verktyg för att återskapa skogsstrukturer och störningsregi­mer som är viktiga för arter som missgynnas av dagens skogsbruk.

/ Text Joakim Hjältén

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:2


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se