Ur SLU:s kunskapsbank

Globala trender påverkar den svenska skogen

Senast ändrad: 15 november 2018

Den svenska skogens användning påverkas i allt högre grad av globala frågor som förändrad energiförsörjning, klimatpolitik, internationella regelverk och konkurrens om marken. Det är också frågor som påverkar varandra. Future Forests analys visar att skogssektorn måste bli mer öppen för de globala trenderna och i större utsträckning samspela med andra system.

Omvärlden har påverkat länge

Omvärlden har påverkat de nordiska skogarna under århundraden. På 1600-talet behövdes tjära från den svenska skogen för att hålla krigsflottor i Europa flytande. Under 1700- och 1800-talen blev träkol, salpetersyra, tjära och pottaska viktiga exportprodukter. I slutet av 1800-talet satte den industriella revolutionen i England ordentlig fart på det moderna skogsbruket och dess expansion långt upp i norra Sverige. 1900-talet innebar expansiv massproduktion av skogsprodukter i alla barrträdsdominerade länder på norra halvklotet. Den växande skogsindustrin skapade ökad välfärd och utveckling i de nordiska länderna.

Under 1900-talets sista decennier började skogsindustrins ekologiska och socioekonomiska kostnader debatteras. Samtidigt blev den nordiska träfibern utmanad av returfiber och snabbväxande träd på södra halvklotet. Idag skapar klimatförändringen och den framtida energiförsörjningen nya utmaningar och möjligheter för skogssektorn.

Litteraturgenomgång och intervjuer

Vilka internationella trender kommer då att vara viktiga i framtiden? Inom ramen för Future Forests studerade vi vad som kan påverka det svenska skogsbruket under de närmaste 20-30 åren. I en litteraturgenomgång fokuserade vi på utblickar, översikter och andra sammanställningar från strategiskt betydelsefulla organisationer. Några exempel är FN:s organisation för mat och jordbruk, FAO, FN:s ekonomiska kommission för Europa, UNECE, EU samt forskningsorganisationer som det internationella institutet för systemanalyser, IIASA. Dessutom intervjuades 24 aktörer i och utanför Sverige. Alla intervjuobjekt har specifika kunskaper och roller kopplade till skogssektorn.

Globala långtidstrender påverkar…

Intervjuerna och litteraturgenomgången visar att den nordiska skogssektorn står inför avgörande förändringar under de kommande 20-30 åren. Det finns flera tunga globala trender som kommer att påverka villkoren för den svenska skogsanvändningen. De kan delas in i tre huvudspår:

1. En växande befolkning, ökad urbanisering och allt större efterfrågan på produkter och tjänster från skogen  leder till ett  intensivare markutnyttjande och konkurrens om marken. Skogen får i högre grad konkurrera med annan markanvändning.

Guangzhou

Guangzhou, en stad med 13 miljoner invånare. Ett exempel på växande megastäder. Foto Chensiyuan.

2. Det finns en växande oro för den framtida energiförsörjningen. De fossila bränslena räcker inte för evigt  och samhället ställer samtidigt krav på minskade koldioxidutsläpp. Det leder till en hausse för förnybar energi.

Fossil fuels demonstration

Foto Takver.

3. Klimatförändringarna kan få allvarliga konsekvenser för all biologisk produktion. Omfattande skogsdöd ses  som ett allvarligt  hot. Samtidigt spelar skogen en nyckelroll i arbetet med att lindra klimateffekterna.

öken torka

Den biologiska produktionen drabbas av ett varmare klimat. Foto Mario, Pixabay.

…den svenska skogssektorn

Vilka effekter de här trenderna kommer att få beror mycket på hur regelverk, marknader och politiska beslut utvecklas. Den framtida globala markanvändning-​en kommer att bero på vilka avvägningar som görs mellan produktion av mat, timmer, papper och energi.

Intervjuerna och litteraturen  betonar fyra områden som kan komma att förändra skogssektorn i grunden:

  1. Förändrade energisystem
  2. Skogs- och klimatpolitik
  3. Förändrade internationella regelverk och nya sätt att styra
  4. Förändrad global markanvändning

Bioenergi och energisäkerhet

Energibehovet i världen ökar och användningen av bioenergi i takt med detta. Utvecklingen drivs framför allt av BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) och utvecklingsländerna. En annan drivkraft är övergången från fossila till förnybara energikällor i de utvecklade länderna. EU:s RES-direktiv, som kräver att medlemsstaterna fram till 2020 ska öka sin andel förnybar energi till 20 procent och samtidigt minska sin energianvändning med 20 procent, spelar här en viktig roll. Strävan efter energisäkerhet, till exempel ökad andel inhemsk produktion, har också stor betydelse.

Det finns olika meningar om hur marknaden och handeln av råvara för bioenergi kommer att utvecklas. En del anser att de skogsrika länderna i Europa  inte kommer att ha något överskott att exportera när övergång-​en till förnybar energi är genomförd på hemmaplan. Andra menar att den expanderande energimarknaden öppnar nya möjligheter för den nordiska skogsindustrin, vilket kan kompensera en  minskande produktion av massa och papper.

Klimatförändringen avgörande faktor

Alla våra källor anser att klimatförändringen och klimatpolitiken kommer att få  en avgörande inverkan på den framtida användningen av skogen. Växande skog tar upp koldioxid och ses därför som en effektiv del i klimatarbetet Samtidigt står avskogningen i tropikerna för närmare en fjärdedel av världens växthusgasutsläpp. Varje försök att motverka klimatförändringen måste därför inkludera åtgärder mot skogsskövling.

Att främja uthålligt skogsbruk och öka möjligheterna för skogar och mark att lagra koldioxid ses generellt som nödvändiga delar i klimatstrategierna.

Brist på mark

Behoven att producera både mat, fiber, bränsle och timmer blir svåra att möta på grund av den begränsade tillgången på lämplig mark. Det anser många av våra källor. Sammanhangen är komplexa och det är svårt att sia om hur vår nordeuropeiska markanvändning påverkas. Ett ökat globalt tryck på odlingsbar mark och rent vatten kan komma att driva upp priserna på både mat och biobränsle. Efterfrågan på nordiskt producerad biobränsle kan då öka. Samtidigt kan värdet på den svenska jordbruksmarken öka, och därmed konkurrensen mellan skog och jordbruk.

En viktig aspekt av markanvändningsfrågan är att efterfrågan styrs av globala krafter medan miljö- och välfärdseffekterna påverkar lokalt.

Global styrning

Klimat, energi och en rad frågor kopplade till markanvändning kräver  ökat globalt samarbete för att utveckla regelverk och ny policy. Flernivåstyrning blir allt vanligare. I Europa har skogsrelaterade EU-policyer som artdirektivet och vattendirektivet stort inflytande på skogsförvaltningen.  Ett eventuellt klimatavtal inom ramen för FN eller Kyoto-protokollet kommer sannolikt att involvera skogen.

Frågan om skogens framtida styrning är mer än en enkel fråga om regelverk. Det är också en fråga om aktörernas visioner, strategier och aktiviteter för att förverkliga dem. Hittills har tre breda intresseområden dominerat den internationella skogsdebatten; miljö, ekonomi och sociala hänsyn. Nu kommer också nya aktörer från energisektorn och klimatarbetet in i både den globala och den svenska skogsdiskussionen.

Samspel med andra system

Vår studie visar att skogssektorn redan påverkas av   de identifierade trenderna. Frågor relaterade till skog, energi, klimat och globala markfrågor kommer sannolikt att bli allt mer sammanflätade. Vi anser därför att skogssektorn behöver öppnas upp och ses som ett system i samspel med andra sektorer och system. Forsk-​ningen måste ännu mer spänna över flera sektorer och system och över etablerade disciplinära gränser.

Referens

Beland Lindahl, K. & Westholm, E. 2011. Food, paper, wood, or energy? Global trends and future Swedish forest use. Forests 2, 51-65.

/ Text Karin Beland Lindahl och Erik Westholm

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2015:1


Kontaktinformation