I antologin The Future Use of Nordic Forests – A global perspective (Westholm et al.) pekade de medverkande forskarna redan 2015 på att nya globala förutsättningar och behov, EUs indirekta skogspolitik, i kombination med den accelererande klimatförändringen skulle bidra till att rita om den skogliga spelplanen. Det har i sin tur medfört att den ”klassiska” konflikten mellan brukande och bevarande skärpts. ”Mycket tyder på att skogen har en viktig roll både för att bemästra klimatet och problemen med sinande ändliga resurser. Samtidigt är medvetenheten stor om att utarmningen av den biologiska mångfalden i världen fortskrider i accelererande takt.
Forskningsresultat blir slagträn
Forskningen är emellertid inte helt entydig när det gäller skogens roll för att tackla både klimatet och den biologiska mångfalden, varför aktörerna tolkar vetenskapliga resultat utifrån sina egna förståelseramar och agendor. Skogsföretag och energiföretag tar stöd i vissa forskares resultat när de argumenterar för att intensifiera produktionen och säkra framtida råvara till den egna verksamheten. Miljöorganisationer hänvisar till andra forskare när de använder argument om skogens kol i sin strävan att förändra brukningsmetoder och skydda mer skog. Forskningsresultat blir till slagträn i den politiska debatten.
Skogsvårdslagen och miljöbalken
I en annan studie, även den från 2015, pekar Uggla et al på att en orsak till att den svenska modellen utmanas är att skogen numera omges av två parallella regelverk. Det ena (skogsvårdslagen) utan exakta regler för hur målet om bevarad biologisk mångfald ska nås. De andra (miljöbalken) med så långtgående regler för artskydd att det i princip omöjliggör skogsbruk. Skogsindustrierna betonar skogsvårdslagen, de svenska miljömålen och frivilliga åtaganden inom ramen för certifieringarna. Naturskyddsföreningen lyfter i stället fram miljöbalken som också inrymmer EU:s habitat- och fågeldirektiv – vilka inte alls uppmärksammas av Skogsindustrierna. Även denna skiljelinje dvs i synen på vilket regelverk som gäller eller bör gälla för bruket av skogen bidrar till att fördjupa konflikten mellan olika aktörer.
More of everything
Studierna om skogens förändrade spelplan, men även bristerna i lagstiftningen legat till grund för fördjupade analyser av den svenska skogsbruksmodellens styrkor och svagheter. I en studie där den svenska modellen jämfördes med andra skogsbruksmodeller fick modellen det träffande namnet – ”More of Everything. Det utgör i sig en styrka eftersom modellen är inkluderande och öppnar upp för en mängd olika anspråk på skogen, men samtidigt en svaghet eftersom det saknas verktyg för att göra avvägningar mellan olika intressen. Studien pekar på behovet av policyutveckling alternativt en ny skogspolitik.
Fem framtider med backcasting
Studien om skogsbruksmodellen fördjupades genom att involvera ett 40-tal olika organisationer med uppdraget att utveckla önskvärda framtider med hjälp av backcasting. I arbetet deltog företag inom skog och bioenergi, en rad myndigheter, samt ideella organisationer med fokus på klimat, biologisk mångfald, jakt, friluftsliv, landsbygd, samiska verksamheter med mera. Arbetet mynnade ut i fem olika framtider. Framtiderna pekar på ett konkret sätt ut både skillnader och likheter mellan de olika grupperna. Inte helt oväntat skiljer sig grupperna i fokus på produktion och skydd av skog, men även hur skogen bör styras – genom frivillighet eller ökad reglering. Grupperna enades emellertid i sin a visioner om att skogens förädlingsvärde bör öka för att gynna en levande landsbygd. Samtliga grupper framhöll också behovet av en ny skogspolitik för att möta framtidens behov.
Naturresurser, makt och perspektiv
Studierna av den svenska skogsbruksmodellen inom ramen för Future Forests har i hög grad handlat om att skapa fördjupad förståelse för hur skilda synsätt ligger till grunden för de svårlösta konflikter som länge präglat skogsfrågorna. En viktig insikt är att konflikterna inte nödvändigtvis förändras av att forskarna levererar mer kunskap om arters förekomst eller om hur skogens kan skötas. Hur man förvaltar naturresurser handlar om makt, om målsättningar och om perspektiv, centrala forskningsfrågor inom humaniora och samhällsvetenskap.
Återkommande konflikter
I boken Forest Governance and Management Across Time visar forskarna att det inte enbart är 1993 år ändring i skogsvårdslagen som föregåtts av konflikter. Samma mönster kan identifieras när den första skogsvårdslagen kom till 1903, men även i anslutning till 1948 års ändring av lagen.
På basis av den forskning som genomförts inom ramen för Future Forests och de olika aktörernas inspel rörande önskvärda framtider har forskarna inom Future Forests också studerat olika försök att hantera konflikter inom ramen för Nationella och regionala skogsprogram, inventeringen av nyckelbiotoper, hanteringen av skog och vatten, begreppet Frihet under ansvar, mångbruk av skog, samt adaptiv förvaltning av skog. Forskningen identifierar inte enbart brister i den nuvarande modellen utan lyfter också fram olika behov av lösningar.
