Vid SLU pågår forskning för att stärka kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk. Här finns en översikt över publicerade forskningsresultat och analyser, kunskapssammanställningar och populärvetenskapliga framställningar som tagits fram inom forskningsplattformen Future Forests.
Forskningen om hyggesfria skogsskötselsystem är på uppgående både i Sverige och i Finland. Båda länderna har en likartad skoglig historia och till stora delar jämförbara naturtyper. Forskningsprogrammet Forests and Silviculture in the Future vid det finska naturresursinstitutet LUKE och Future Forests tog gemensamt initiativ till att föra samman sina kompetenser, experimentella data och forskningsresultat för att vinna ökad kunskap om hyggesfria skötselmetoder. Resultatet publicerades i rapporten Hyggesfritt skogsbruk. En kunskapssammanställning från Sverige och Finland.
Andra mål än ekonomi och virkesproduktion måste väga tungt för att motivera hyggesfri skötsel. Det är en slutsats efter en analys av fyra olika hyggesfria alternativ, i det här fallet blädning i redan skiktad granskog, omföring av enskiktad granskog i gallringsålder till flerskiktad skog, naturlig föryngring av tall med överhållen högskärm, geometrisk luckhuggning i tall i schackrutemönster med plantering i luckorna. Projektet genomfördes av Skogforsk, SLU och Skogsstyrelsen, inom ramen för forskningsprogrammet Future Forests. Läs mer om projektet på Skogforsks web, till exempel Mer eller mindre hyggesfritt?
Insikten om att begreppet hyggesfritt skogsbruk används på många olika sätt ligger bakom Future Forests satsning på att göra en medieanalys av debatten kring hyggesfritt. Idéhistorikern Kristina Espmark samlade in ett gediget material som omfattade tidningsskriverier om hyggesfritt skogsbruk, blädning, kontinuitetsskog med flera begrepp mellan 1994 och 2013. Hon analyserade argumenten för och emot hyggesfria metoder och i vilken mån begreppen definierades. Reslutaten publicerades i rapporten Debatten om hyggesfritt skogsbruk. En analys av begrepp och argument i svenskt pressmaterial 1994-2013.
Historikern Anna Sténs utgick från Kristinas Espmarks undersökning och analyserade riksdagstryck, det vill säga motioner, propositioner, utredningar och liknande. Hon studerade hur frågan om hyggesfritt tagits upp i riksdagspolitiken sedan 70-talet och framåt. Det förefaller som att den politiska diskussionen har ökat från en låg nivå till att bli något mer intensiv de senaste 10 åren.
Kanske kan avsaknaden av tydlig definition av begreppet bidra till den intensifierade debatten om hyggesfritt och på sätt och vis bidra till en mindre låst debatt, konstaterade Anna Sténs, samtidigt som hon noterade att hyggesfritt ännu inte har fått något stort genomslag i praktiken. Analysen av riksdagsdebatten ingår i artikeln From ecological knowledge to conservation policy: a case study on green tree retention and continuous-cover forestry in Sweden.
Blädning, överhållen skärm och luckhuggning är tre sätt att bruka skog utan stora hyggen. Filmen Hyggesfritt skildrar skogsägare som provar, entreprenörer som praktiserar och forskare som undersöker. Filmen Hyggesfritt gjordes för att inspirera och informera skogsägare som är nyfikna på hyggesfritt skogsbruk och samlar erfarenheter och forskning om hyggesfria metoder.
Det fanns en tid då staten drev kampanj om att kalhyggesbruk var det bästa för samhället. Nu hörs andra tongångar - bland riksdagens miljömål finns ett mer variationsrikt skogsbruk. Men vad är det? Och hur ska det gå till? Filmen Variationsrikt skogsbruk tar sin utgångspunkt i den politiska målsättningen om mer variation i skogen och i skogsbruket.
Urban Nilsson, Professor
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU
Urban.Nilsson@slu.se, 070-3465192
Tomas Lundmark, Professor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Enheten för skogsskötsel
tomas.lundmark@slu.se, 090-786 8480, 070-631 7412