Ingen riktig skötselforskning utan långliggande fältförsök

Senast ändrad: 15 november 2018

Skogsskötselforskningens viktigaste kapital är tid. En åtgärd i skogen kan visserligen ha en omedelbar effekt, till exempel när träden friställs efter en gallring eller röjning. Men med tiden ändras näringsomsättningen, ljuset och konkurrensen från andra träd. Skador kan komma smygande för att på längre sikt bli katastrofala. Effekterna och skillnaderna mellan olika behandlingar blir då beroende av när de läses av.

Urban Nilsson föreläser om gallringsresultat

Urban Nilsson föreläser om gallringsresultat, hämtade från SLUs långliggande fältförsök. Foto Mats Hannerz.

Det är inte ovanligt att skötselforskaren måste vänta 10–30 år på svaren, ibland ännu längre. Konsekvensen blir ibland att den forskare som lägger ut försöket inte kan läsa av det själv, utan överlämnar tolkningarna till nästa forskargeneration.

I vårt land är vi väl försedda med långliggande fältförsök som spänner över en mängd frågeställningar. Många av dem har tillämpade syften, som att jämföra röjnings- och gallringsbehandlingar, föryngringsmetoder eller produktionsskillnader för olika genetiska ursprung och trädslag.Vid SLU är det Enheten för skoglig fältforskning som förvaltar de idag drygt 1600 försöken.

Inom Future Forests och Tema Tillväxt har vi haft stor nytta av de långsiktiga fältförsöken.Vi har bearbetat och redovisat försök med gallring och gödsling, röjning och trädslag. Resultat från dessa beskrivs på annat håll i denna rapport.

Försöken är unika och väldigt mycket tid och pengar har lagts ner på att sköta och mäta dem. Därför är det viktigt att de inte förstörs vid röjningar, gallringar och slutavverkningar. Försöken är utmärkta i fält men det är inte alltid som markägare och skogstjänstemän vet exakt vad de används till och hur de skall skötas. Därför har vi utvecklat en applikation till iPhone – Silva Locator – med vars hjälp man kan identifiera alla försök som finns registrerade i databasen Silva Boreal, som finns på internet. Med Silva Locator får man veta lite om försöket och man får också en kontaktadress dit man kan vända sig för mer information.

Vår förhoppning är att Silva Locator i framtiden ska kunna bidra till att vi hinner vara med och skydda eller mäta försök innan de avverkas av misstag.Vi har också varit med och utvecklat en databas ur vilken man kan extrahera data ur samtliga registrerade försök. Databasen gör att vi snabbt kan serva olika forskare med relevanta data.

GG-försök 929 i Villingsberg, yta nr 9.

GG-försök 929 i Villingsberg, yta nr 9.

Gallrings- och gödslingsförsök 929 i Villingsberg. Yta nr 9, låggallrad och gödslad. Överst från försöksanläggningen 1970 (foto SLU), nedan från 2004 (foto Mats Wilhelm).

Skogliga fältförsök i SLUs databas Silva Boreal

Skogliga fältförsök i SLUs databas Silva Boreal. Karta Ola Langvall.

/ Text: Urban Nilsson

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:1


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se