Lokala konflikter blir uppblåsta i medierna

Senast ändrad: 12 oktober 2015

Det är många som har synpunkter på hur den svenska skogen ska skötas och användas. Inom forskning och politik beskrivs skogen alltmer som en multifunktionell resurs, det vill säga en resurs som kan utnyttjas för mångbruk. Ute i verkligheten är synen en annan. Men vad bråkar vi egentligen om? Future Forests har försökt ge svar på den frågan genom att studera 478 artiklar från 24 dagstidningar under perioden 1990-2011 (Westling 2012). I under­sökningen­ analyserades vilka frågor som blir omskrivna i tidningarna, vilka som får göra sina röster hörda och hur olika frågor skildras.

polisinsats i Ojnareskogen

Konflikterna i skogen blir ibland stora mediehändelser. Bilden är från en senare konflikt än de som studerats - Ojnareskogen på Gotland 2012. Foto Salomon Abresparr, Wikipedia commons.

Fem områden ständigt på tapeten

Under hela den studerade perioden var det fem kon­fliktområden som ständigt återkom: naturvård, tätortsnära skogar, renbete, allemansrätten samt frågor om jakt och vilt.

Fältslagen är få i skogen och många frågor görs upp i samråd med berörda parter, men ibland blossar konflikter upp i tidningarna. Konflikter behöver ju inte vara av ondo, så länge de är verbala, utan kan också vara konstruktiva och nyttiga, beroende på hur de hanteras.

Naturvård - bolagen granskas hårdare

Sedan 1993 finns det två jämställda mål i skogen –miljömålet och produktionsmålet.  Samtliga av de 60 studerade artiklarna som hamnat i kategorin naturvård rör också konflikter kring hur den avvägningen ska göras i praktiken. Nya politiska beslut, lagförändringar och utredningar brukar uppmärksammas i media och leder också till ett ökat antal konfliktrelaterade artiklar.

Naturreservatsbildning är ett återkommande tema i artiklarna och kan då ställas mot utkomster i form av pengar och arbetstillfällen, inte minst i norra Sverige, där stora reservat bildats främst i fjällnära skog. Vem som äger skogen har också stor betydelse för hur konflikten skildras. Det gör skillnad om du är liten eller stor. Enskilda markägare görs oftare till offer i kon­flikterna medan stora skogsbolag och framför allt statliga bolag utsätts för en hårdare granskning, ofta utförd någon miljöorganisation.

Tätortsnära skog - sociala draman

Om naturvårdskonflikterna handlar om många hektar och långt borta så handlar det i de tätortsnära konflikterna ofta om färre träd eller mindre områden helt nära. Då är det “min” utsikt, “min” strövstig eller “mitt” motionsspår som löper risk att byta utseende. De här konflikterna utvecklas ofta till sociala draman i lokala tidningar men höjs sällan till riksnivå såvida inte någon varit tillräckligt driftig för att ge sig ut och olovligt fälla träd för att förbättra den egna utsikten. Då blir det rättssak och riksnyheter. I flera fall leder konflikter om tätortsnära skogar till nya, socialt anpassade skogsbruksplaner eller bättre rutiner för samråd, speciellt i områden där kommuner är markägare och då har konflikten lett till något bra.

Renbete - ägande mot sedvana

I renbeteskonflikterna ställs äganderätten till marken mot samernas sedvanerätt till att nyttja marken för renbete i ett område. Konflikterna i tidningarna står då i stort sett alltid mellan enskilda markägare och samer. Skogsbolagen tycks välja att hålla en låg profil i dessa frågor. Under den studerade tidperioden pågick tre rättsfall som rörde renbete och de fick alla utrymme i rikspressen.

Allemansrätten - nya konflikter

Allemansrätten är också återkommande i tidningarna. Två gånger under den studerade tidsperioder har större statliga utredningar hanterat allemansrätten och då ökar också aktiviteten i form av tidningsartiklar och debattartiklar. Även här ställs äganderätt mot sedvane­rätt - för allemansrätten är en gammal sedvanerätt, som numera har stöd i grundlagen.

I takt med att friluftslivet blivit alltmer kommersialise­rat och turismföretag och bärplockningsföretag bedriver verksamhet på annans mark uppstår nya konfliktområden. Även ridning på annans mark är flitigt återkommande i artiklar som rör allemansrätten.

Jakt och vilt - betesskador mot jaktens värde

Konflikterna kring jakt och vilt delar aktörerna i två läger. På ena sidan står skogsbruket som ser älgen som ett hot mot plant- och ungskogar. På andra sidan står jägarna och deras organisationer som vill ha en stor älgstam. För i de artiklar som studerats är det främst ­älgen som varit i fokus. Vildsvinen har omskrivits lite senare i tidningarna och då främst med koppling till jordbruket.

Konflikter som rör jakt kläs ofta i siffror, här redogörs för betesskadornas konsekvenser men också jaktens betydelse både ekonomiskt och socialt. Om skogsbolagen är försiktiga i debatten om naturvård och renbete så är de desto mer aktiva då det gäller viltskador.

Tidningarnas favoritknep - hitta den som “drabbats”

Vilka är då tidningarnas favoritknep för att locka människor till läsning? Medierna har en förkärlek till sociala draman som också ges en framträdande roll i texterna, främst genom fokuseringen på enskilda markägare som “drabbas”. Skogsfrågorna skildras som regel först då det “hänt något”, t.ex. en avverkning har påbörjats eller stoppats och nyhetsvärdet är oftast lokalt såvida frågan inte har stort principiellt värde som vid rättsliga prövningar. Nya konfliktämnen som vindkraft har tillkommit under den studerade perioden och får då uppmärksamhet.

Sällan fördjupningar

Fördjupningar i sakfrågor, noggrannare granskningar av ansvarsfrågor liksom tydliga förklaringar av vad som menas med t.ex. “höga naturvärden” är mindre vanligt i tidningarna. Sådana artiklar kräver stor kunskap hos skribenterna och tar lång tid att göra. Några av de större dagstidningarna har gjort sådana artiklar. Det är mera vanligt att tidningarna använder en granskning av naturvården som t.ex. en miljöorganisation utfört.

Skogen är fortfarande en manlig bastion i tidningarna och det är få kvinnor som kommer till tals. Kvinnor till häst, kvinnliga samer och kvinnor som protesterar förekommer men sällan som representanter för skogen - trots att 40 procent av skogsägarna är kvinnor.

Referens

Westling, U. (2012) Utrymme för konflikt: Skogliga konflikter i svensk press 1990-2011, Future Forests Working Report.

/ Text Ulrika Westling

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2014:1


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se