Ökad produktion med intensivskogsbruk - men vad tycker folk?

Senast ändrad: 07 augusti 2015

Intensivskogsutredningen, som utfördes av SLU år 2009, analyserade förutsättningarna för en ökad skogsproduktion genom mer intensiva bruknings­åtgärder som gödsling och introduktion av nya trädslag. En viktig del i analysen var att undersöka vilken acceptans som finns för ett mer storskaligt införande av intensivskogsbruk.

Granplantering i jordbrukslandskap

Nu, liksom på 1960-talet, finns ett motstånd mot igenplantering av öppen mark. Foto Bosse Backström/Skogenbild.

Vår studie bottnade i litteraturstudier från tidigare konflikter samt intervjuer med olika intressegrupper (Lindkvist et al. 2012). Resultaten visade att det finns ett generellt motstånd mot en mer storskalig omda­ning av landskapet, åtminstone i de mer extrema fallen då ett tidigare öppet och varierat landskap ersätts av snabbväxande monokulturplanteringar. Inställningen till nya trädslag och gödsling varierade mellan olika grupper.

I ett historiskt perspektiv har attityderna till inten­sivskogsbruk inte förändrats så mycket. Argumenten på 1960-talet handlade mycket om att jordbruksmark överfördes till skog, och då oftast gran. Även idag finns ett motstånd mot att tidigare öppna landskap omvandlas till monotona skogslandskap. Motståndet hittar man både bland allmänheten och bland skogsägare. Om marken redan är beskogad är det dock lättare att acceptera ett mer intensivt brukande.

Det fanns gradskillnader mellan olika intressenter. Representanter för skogsbolag och en del privata markägare kunde till och med se beskogning av åkermark som något positivt, då det kan skapa variation i ett monotont jordbrukslandskap.

Skillnaderna mellan olika intressen syntes också i hur man ser på att ett intensivare skogsbruk skapar tätare skogar. Friluftslivet och allmänheten befarade att täta skogar minskar rekreationsmöjligheterna, och kanske till och med sätter allemansrätten ur spel. Täta inten­sivskogar kan fungera som barriärer som försvårar både framkomlighet, jakt och renskötsel.

Försiktighetsprincipen

Åsikterna om nya trädslag varierar stort både inom och mellan olika intressegrupper. Miljövänner motsätter sig introduktion av nya trädslag av principiella skäl. När ett inhemskt trädslag byts ut mot ett utländskt övergår skogen till att bli ”plantage”, vilket inte är i linje med svensk skogspolitik. Miljösidan åberopar också försiktighetsprincipen, då det inte är helt klarlagt hur nya trädslag påverkar ekosystemet.

Representanter för renskötseln hyser också en skepsis mot främmande trädslag, vilket i norra Sverige främst inbegriper contortatall och i viss mån lärk, eftersom det påverkar markvegetationen, ändrar lavarnas betingel­ser och minskar framkomligheten. Skogsägare är dock oftare mer positiva till contortatall, och undrar dessutom om ett byte av trädslag verkligen är att betrakta som intensivskogsbruk.

Gödsling accepteras av skogsägare

Bland skogsägare verkar gödsling idag vara mer accepterat än tidigare, medan allmänheten känner ett större motstånd mot att öka skogsproduktionen genom näringstillförsel.  En del skogsägare är dock tveksamma till intensivgödslingens ekonomiska förutsättningar. Den största konflikten vad gäller gödsling finns mellan skogsbrukare och renskötare, där de senare är rädda för att gödslingen påverkar renbetet.

Intensivgödsling är också en åtgärd som väcker känslor om vad som är naturligt och mer onaturligt. Skogs­ägare såg det som ett problem att miljöintressena accepterar gödsling i jordbruket, men så fort det används på skogsmark betraktas det som onaturligt. Det är allt­så konflikten mellan vad som är ”natur” och ”kultur” som skiner igenom.

Viktigt med samråd

Det är inte säkert att motsättningarna kring inten­sivskogsbruk kommer att minska i framtiden. Det kan snarare vara tvärtom i takt med att fler människor bor i städer, och att skogsägare i allt mindre grad blir ekonomiskt beroende av sitt skogsbruk. Samtidigt visade intervjuerna att det finns lösningar som åtminstone kan mildra konflikterna, till exempel när det gäller kontroll och samråd kring lokaliseringen av intensivskogsbruk. Men det är lösningar som kräver en bred samverkan mellan olika intressen och statliga myndigheter, och tydliga politiska riktlinjer.

Referens

Lindkvist , A., Mineur, E., Nordlund, A., Nordlund, C., Olsson, O., Sandström, C, Westin, K., Keskitalo, E. C. H. (2012). Attitudes to intensive forestry: An investigation of perceptions of increased production requirements in Swedish forestry. Scandinavian Journal of Forest Research. 1-11.

/ Text Annika Nordlund och Kerstin Westin

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:4


Kontaktinformation