Olika konflikter kräver olika lösningar

Senast ändrad: 11 oktober 2015

I takt med att konkurrensen om skogens resurser ökar, ökar också efterfrågan på nya metoder och policyverktyg som kan hantera konkurrensen och bidra till avvägningar mellan olika intressen. I Future Forests fas 1 identifierade vi med stöd av represen­tanter för skogens olika intressenter, vad som orsakar kon­flikter i skogen nu och i framtiden, men även vilka metoder som finns för att hantera olika typer kon­flikter (Sandström et al. 2011).

matris kollektiva och privata resurser

Skogen är en resurs för många intressen, med olika typer av rättigheter.

Matris över metoder för konfliktlösning

Det finns flera metoder för att lösa konflikter. Rätt metod bör anpassas till rätt situation.

Ofta beror konflikter på hur vi betraktar skogens resurser, vilket i sin tur hänger samman med vilka rättigheter och regler som är kopplade till dem. En klassisk indelning utgår från grad av konkurrens och hur lätt det är att utestänga nyttjare kan skogens resurser. Där betraktas resurserna som privata, kollektiva och gemensamma samtidigt (se figuren).

Privat, kollektiv och gemensam resurs

Skog i form av timmer utgör till exempel ofta en privat resurs. Genom äganderätten är det lätt att utestänga and­ra från att avverka på privat mark, men oavsett vem som fäller träden blir resultatet detsamma, dvs. färre träd. Konkurrensen om timret är därför hög. 

Jaktkort utgör exempel på när skogens resurser kan karaktäriseras som en betalvara – det är bara den som betalar för nyttjandet som kommer i åtnjutande av resursen, andra inte.

När skogen brukas för rekreation kan den betraktas som en kollektiv resurs. Allemansrätten gör det svårt att utestänga nyttjare, och många kan nyttja den sam­tidigt eftersom den inte förbrukas när den nyttjas.

Skogen kan även betraktas som en gemensam resurs, särskilt i de fall när det finns flera rättigheter kopplade till resursen, som till exempel äganderätt, renskötselrätt, jakträtt och allemansrätt. Det är t.ex. svårt att utestänga bärplockare från ett skogsområde samtidigt som det råder åtminstone viss konkurrens om plockandet. Att skogen betraktas som en gemensam resurs, säger inte något om den är privatägd eller inte. Denna omständighet – dvs att skogen kan betraktas som privat, kollektiv eller gemensam samtidigt - kan utgöra en grogrund för konflikter och försvårar ofta förvalt­ningen av den.

Ingen generallösning

Den här typen av konflikter kan hanteras på olika sätt. Ibland krävs lagändringar för att klaragöra vem som har rätt att ta ut resurser från skogen. Genom certifie­ring kan involverade aktörer gemensamt fastställa regler. På senare tid har det blivit allt vanligare att direkt involvera berörda nyttjare i olika dialogprocesser för att försöka hantera konflikter och bidra till optimala avvägningar.  Det gäller särskilt i de fall när skogen betraktas som en gemensam resurs.

Det finns många olika typer av metoder och beslutsstöd som kan kombineras med ett aktivt deltagande av berörda aktörer. Även om det inte finns någon general­lösning visar tidigare forskning och våra erfarenheter från Future Forests att vissa metoder kan vara mer eller mindre lämpliga. Det beror bara på vilka problem de avser att lösa.

Adaptiv förvaltning

Om aktörerna är överens om målen, men bråkar om alternativt inte känner till vad som leder till att man når målen, kan det krävas adaptiv förvaltning för att pröva och utvärdera olika åtgärder.

Samtalsprocesser

I andra sammanhang där det finns många olika aktörer med många konkurrerande mål men osäkerheten är ganska låg kan samtalsprocesser bidra till nya lösningar och kompromisser. I samtalen får aktörerna på ett strukturerat sätt gemensamt analysera olika mål och deras konsekvenser och genom så kallat socialt lärande.

Scenarioanalys

När målen är många och osäkerheten hög kan däremot scenarioanalys bidra till att diskutera konkurrerande framtider och målbilder och på förhand lösa eller bidra till att hantera konflikter.

/ Text Camilla Sandström

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2014:1


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se