Ur SLU:s kunskapsbank

Olika synsätt ger olika framtidslösningar

Senast ändrad: 15 november 2018

Ekologisk modernisering och fortsatt fokus på ekonomisk tillväxt? Eller en dramatisk omställning av samhällets sociala och ekonomiska struktur? Skogssektorns olika aktörer är överens om att framtiden är kopplad till stora sammanhang som klimat och energiomställning. Men strategierna för framtiden kan skilja sig starkt beroende på olika gruppers utgångs​punkter och synsätt, visar Future Forests forskning. De skilda synsätten kan skapa politiska spänningar.

Prognoser fram till 2050 visar en dramatiskt ökad efterfrågan på mat, bioenergi, friskt vatten och skogsprodukter, speciellt i de växande ekonomierna i Asien. Oro för att oljan ska ta slut och behovet av framtida energisäkerhet ökar efterfrågan på förnybar energi.

Samtidigt spår FN:s klimatpanel IPPC att klimatförändringen leder till allvarliga konsekvenser för all biologisk produktion. Den här utvecklingen påverkar både den globala och den svenska skogspolitiken, och olika aktörer positionerar sig i förhållande till dessa trender.

Vår studie undersökte hur de här framtida trenderna hanteras av olika aktörer i nutid. Vi har använt oss av så kallad frame analysis, en metod som studerar hur respektive aktörers handlingsstrategier  beror på deras bakgrund och sätt att se på världen. Ofta kan just olika sätt att se på samma fakta, problem och möjligheter skapa politiska strider.

Olika syn på hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ett nyckelbegrepp i sammanhang​et. Det definierades 1987 av Brundtland-kommissionen som ”en utveckling som motsvarar dagens behov utan att äventyra framtida generationers behov”.Vissa uttolkare av Kommissionens arbete ifrågasatte den traditionella tillväxtmodellen och pekade på oba​lanser mellan olika delar av världen.  Andra förespråkade en  ”lättversion”, sk. ekologisk modernisering, som
betonar utveckling av förnybara produkter och miljövänlig teknik. Det gör det möjligt med fortsatt tillväxt, men på ett ”grönare” sätt än idag.

Intervjuer om framtidslösningar

Vår studie sökte svar på hur olika aktörer ser på den svenska skogssektorns framtid: vilka möjligheter och utmaningar finns, och hur påverkas utvecklingen av stora internationella trender som global upp​värmning och en omställning till förnybara energikällor? I intervjuerna ställdes frågor som bland annat speglar olika syn på resurs​tillgång och tillväxt.

Totalt intervjuades 24 representanter för nordiska skogsindustriföretag, svenska skogsägare, ett ledande internationellt skogsindustrikonsultföretag, miljödepartementet, Skogsstyrelsen, svenska och internationella miljöorganisationer, internationella sociala rörelser, den svenska bioenergisektorn, experter från FN-organen FAO och UNECE samt IIASA.

De olika synsätten kunde inordnas i fyra olika grupper beroende på vilka föreställningar de olika aktörerna har om den svenska skogssektorns framtid, tex graden av förändring som sektorn står inför (se figuren).

En viktig skiljelinje går mellan de som ser att vi står inför en framtida resursbrist och de som tror att vi kan klara utvecklingen genom ekologisk modernisering. De här synsätten kan ses som konkurrerande snarare än kompletterande, eftersom de förespråkar olika typer av åtgärder och strategier.

Alla aktörer marknadsför visserligen sina strategier i termer av hållbarhet, men de som förespråkar ekologisk modernisering föreställer sig en annan framtid än de som förespråkar Brundtland-kommissionens version av hållbar utveckling.

Skogsbrukets framtida förutsättningar kommer därför att påverkas av vilket synsätt som vinner mest terräng.

Från liten till stor förändring

Grupp 1 representerar aktörer som har en försiktig hållning till förändring. Ändringsviljan ökar sedan stegvis till grupp 4, som ser en radikal omställning av samhället som en lösning på klimatförändringen.

Grupp 1

Marknaden och produktionsförutsättningarna förändras och skogsindustrin måste anpassa sig, men inom ramen för det skogsindustriella konceptet. Klimatförändringen ses mer som ett politiskt faktum än ett reellt hot.

I grupp 1 återfinns framför allt representanter för nordiska, multinationella skogsindustriföretag. Klimatfrågan har visserligen en plats i års- eller hållbarhetsrapporterna men den spelar en relativt underordnad roll i synsätten. Aktörerna tror dock att klimatpolitiken kommer att påverka framtida aktiviteter och skapa nya möjligheter för sektorn. Skogsindustrin kan fortsätta utvecklas genom till exempel geografisk expansion eller nya plantager.

Grupp 2

Den förändrade marknaden och produktionsförutsättningarna tvingar fram en omställning av den nuvarande skogsindustrin. Klimatförändringen ses mer som ett politiskt faktum än ett reellt hot.

I grupp 2 hittas representanter för andra aktörer från svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri samt en ledande internationell skogsindustrikonsult. Inställning till klimatfrågan liknar den i grupp 1. Samtidigt uppfattar aktörerna i grupp 2 att den svenska/nordiska skogsindustrin behöver omstruktureras om den ska fortsätta att vara konkurrenskraftig. Industrin måste ställa om från storskalig bulkproduktion till nischad produktion, innovation och produkt​utveckling.

Grupp 3

Klimatförändringen tvingar fram en mer radikal anpassning med omställning av energisystem och markutnyttjande som minskar koldioxidutsläppen.

Synsätten i grupp 3 kan man hitta hos aktörer i ganska olika organisationer, t.ex FN-organ, Sveriges regering, Skogsstyrelsen, bioenergisektorn, WWF, certifieringsorganet FSC och hos experter inom forsk​ningsorganisationen IIASA. Den här gruppen delar åsikten att den svenska/nordiska skogsindustrin står inför en rad marknadsdrivna utmaningar. Klimatförändring-​en är ett allvarligt miljöproblem som kommer att driva fram stora sociala förändringar som påverkar hela skogssektorn. Tekniska och ekologiska reformer som minskar utsläppen och gynnar energiomställningen är nödvändiga.

Grupp 4

Klimatförändringen tvingar fram en mer radikal omställning av hela samhället. Det krävs omställning av både produktion och konsumtion för att sänka utsläppen. Omfördelningen av resurser är viktig.

Inom grupp 4 finns de synsätt som påkallar störst förändringar. De omfattas framför allt av svenska och internationella ideella organisationer, men de delas också av en del experter från FAO, ​IIASA och regeringar i sydliga länder (till exempel Västafrika). I likhet med grupp 3 står klimatfrågan högst på agendan. Det som skiljer dem från grupp 3 är en nord-syd-dimension och ett rättviseperspektiv. De ser klimateffekten som en följd av överflödskonsumtion i den rika världen och befarar att klimatpolitiken kommer att ytterligare drabba de redan fattiga.

Referens

Lindahl, K. B. & Westholm, E. 2012. Future forests: Perceptions and strategies of key actors. Scandinavian Journal of Forest Research 27, 154-163

/ Text Karin Beland Lindahl och Erik Westholm

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2015:1


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se