Olika världar men samma konflikter

Senast ändrad: 12 oktober 2015

Konflikter om skog har många orsaker. Future Forests bjöd tillsammans med Katarina Eckerberg in ledande konfliktforskare från hela världen till att delta med artiklar i ett specialnummer av tidskriften Forest Policy and Economics (Eckerberg & Sandström 2013). Analysen av artiklarna gav sedan en bild av på vilka olika sätt som konflikter uppstår och hur de kan lösas.

nyckelbiotop med asp

Konflikter kring gammelskog kan lösas lättare om man väger in att olika intressen har olika värderingar (diskursiva orsaker). Foto Mattias Westerberg, SKOGENbild.

Skogen fyller allt fler funktioner idag, både ekono­miskt, socialt och ekologiskt, samtidigt som vi blir allt fler som efterfrågar denna resurs. Det gör att både konflikterna och behovet av kunskap om konflikter och konfliktlösning i skogen ökar.

Tre typer av konflikter

De 13 studerade artiklarna delades in i tre kategorier beroende på vilken teoretisk förklaringsmodell som de bäst stämmer överens med. Grundproblematiken skiljer sig åt mellan de olika konflikttyperna:

Strukturella orsaker är vanligast i utvecklingsländer där förändringstakten är hög och ojämlikheten mellan människor eller grupper av människor fortfarande är stor. Oklara äganderättsförhållanden eller exploa­teringsintressen av olika slag skapar konflikter mellan olika intressegrupper. Exemplen i vår genomgång kommer från Sydöstasien och Brasilien.

Med institutionella orsaker menar vi de spelregler i form av lagar och regler som styr ett samhälle. Även informella regler som normer och värderingar är en del av detta. Människor uppfattar och tolkar saker olika och det kan ta sig olika uttryck beroende på omfattning och socialt sammanhang. Exemplen kommer från olika världsdelar och är vanliga i alla delar av världen. De rör klassiska konfliktområden som avvägningen mellan olika intressen t.ex. produktion och miljö i skogen. Konflikter av den här typen definieras på delvis olika sätt i litteraturen och utgör den största gruppen i vår studie.

Diskursiva orsaker, det vill säga en samhällelig diskussion eller debatt kring skogen som innehåller specialiserad kunskap av olika slag. Här kolliderar olika sanningar beroende på den intressesfär eller den verklighetsbild de olika grupperingarna ansluter sig till. Konflikterna är ofta av en mer principiell karaktär och kan röra politiska ställningstaganden och policyfrågor i skogen. Debatten inkluderar både mjuka och hårda frågor och kan långsiktigt bidra till att förändra synen på skogen och vad den ska användas till. De tre uppsatser som ingår i vår studie kommer alla från Europa.

Verkligheten förändras och därmed ­konflikterna

I vår genomgång var de institutionella orsakerna mest omskrivna. Kanske beror det på att ämnena som sådana öppnar för möjligheter att föreslå förbättringar av såväl skogspolitik som förvaltningen av skogen. På senare tid har emellertid allt fler forskare konstaterat att vare sig strukturella eller institutionella orsaker är tillräckliga för att förstå de skogliga konflikterna. De menar istället att de miljörelaterade konflikterna ofta har diskursiva orsaker – de grundar sig i olika syn på skogen. De olika synsätten skapar problem helt enkelt därför att det inte finns något tydligt svar på vad som är rätt och fel.

Genomgången visar att skogliga konflikter är komp­lexa och inkluderar både sociala, ekonomiska och politiska frågor. För att försöka förstå konflikterna i skogen måste olika angreppssätt prövas som inbegriper såväl olika tankesätt och känslor som strukturella och institutionella orsaker. Konflikter kan uppfattas som negativa och hotfulla - men de ska också uppfattas som tecken på engagemang och en vilja till förändring.

Några exempel på konflikter

Ett urval ur de uppsatser som ingick i specialnumret visar på bredden av olika konflikter runtom i världen. De visar att det finns många olika orsaker, men också att samma grunder för konflikter kan finnas över hela världen. Fullständiga referenser finns i publikationslistan på sidan 27 [Reds. komm: gäller pdf-versionen, se länk nedan].

1. Strukturella konflikter

Konflikter mellan lokalsamhällen och andra ­intressen i skogen i Sydostasien

I en uppsats utförd av Yasmi et al. studerades sju kon­f­likter mellan lokalsamhällen och andra intressen i skogen i fem länder i Sydostasien. Skogsavverkning, gruvdrift, plantageodling men också bevarandeaspekter utgjorde exempel på aktiviteter som skapade konflikt. Oklara äganderättsförhållanden, grupper av människor som inte får del av ekonomisk utveckling, bevarandeåtaganden och bristande koordination mellan olika statliga instanser och planeringen av markanvändningen var vanliga skäl till konflikterna. Den här typen av konflikter är vanliga i Sydostasien och skapar mycket oro, ångest och misstro mellan olika grupper, förutom ekonomiska och miljömässiga förluster.

Pappersbruk i östra Amazonas i Brasilien

Suzano Papel e Celulose är en stor brasiliansk pappersindustri som planerar att bygga världens största massafabrik i östra Amazonas i Brasilien. Kröger teo­retiserar i sin uppsats kring frånvaron av konflikt i detta fall och vad det beror på. För att lära sig mer om kon­flikter och dess orsaker behöver man också förstå varför missnöjesröster ibland inte gör sig hörda. Därför görs också en jämförelse med andra Latinamerikanska massa­industriprojekt där konflikt uppstått. Konfliktkulturen kan också se olika ut i olika länder. I Brasilien är kontakter mellan olika personer ofta viktigare än formella kontakter för att undvika en konflikt.

2. Institutionella konflikter

Konfliktlösning genom samverkan i Sverige

Zachrisson & Beland Lindahl undersökte två skogliga konflikter i Sverige. De menar att beroendeförhållanden och relationer mellan parterna, redan innan konflikten uppstod, påverkar utfallet. Ojämna styrkeförhållanden, med starka markägare och svagare motståndaregrupper, försvårar både inflytandet över planeringsprocesser som sannolikheten för bra samförståndslösningar vid eventuella konflikter.

Problem på flera nivåer i skogliga konflikter i Nepal

I Nepal har de skogliga konflikterna ökat i antal under senare år, särskilt mellan staten och lokalsamhällena. Satyal Pravat & Humphreys belyser de många nivåer som är inkluderade i konflikterna som handlar om kontroll, skötsel och användningen av skogarna i Terai, i landets södra del.

Författarna utvecklar och föreslår en analys på flera nivåer för att förstå de skogliga konflikterna och menar att angreppssättet kan användas på andra platser där komplexa skogs- och markanvändningskonflikter uppstår.

Implementeringen av “Forest Right Act” i nordvästra Indien

Genom djupintervjuer med representanter från sex olika stammar (byar) i Banswara disktiktet i Rajasthan har Ravikimar et al. undersökt hur “Forest Rights Act” från 2006 implementeras i nordvästra Indien. Gamla ifrågasatta markrättigheter knutna till stammarna håller på att brytas upp för att istället börja knytas till individer. Det har i sin tur lett till ökade spänningar inom stammarna. Människor i byarna vill ha individuella medborgerliga rättigheter istället för rättigheter knutna till på kollektivet. Författarna föreslår att regeringens egen policy i frågan måste tydliggöras för att minska missnöje och konflikter i byarna.

Lång väg till europeisk skogspolicy

Edwards & Kleinschmit studerade tre olika ansatser för att närma sig en europeisk skogspolicy inom EU. Författarna har fokuserat på fyra dimensioner i sina studier: sakinnehåll, tillvägagångssätt, relationer och olika intresseinriktningar.  Tre olika konfliktområden har identifierats. Subsidiaritetsprincipen åberopas, dvs. att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå.

Det finns också motsättningar i synen på hur skogen­ ska skötas och i synen på hur förhandlingarna ska genom­föras. Det finns starka nationella intressen i skogen som är svåra att övervinna. Studien visar att tillväga­gångssättet i förhandlingarna spelar en viktig roll för utfallet.

3. Diskursiva konflikter

Olika synsätt en vanlig konfliktorsak - ett exempel från Finland

I en studie från Finland utnyttjade Raitio konflikter kring gammelskog som exempel på hur ett nytt tillväga­gångssätt som beaktar motstående intresseinriktningar (diskursiva orsaker) kan utnyttjas i konfliktlösning. Mo­del­len bidrar till att faktorer som samverkansformer, formella och informella regler och sättet på vilket nya policys kommuniceras och tas emot blir inkluderade i konfliktlösningsprocessen. Genom att lägga till de diskursiva aspekterna till den institutionella analysen kan konflikter förklaras bättre. Dessutom kan rutiner för att möta nya konflikter förbättras.

Bioenergi och skogsbruk skapar policykonflikt i Europa

Söderberg & Eckerberg har i sin uppsats använt ram­analys för att studerande den uppseglande konflikten kring användningen av bioenergi i Europa. Det finns många mål för skogen i Europa, både produktions-, klimat- och biodiversitetsmål. För att klara EU:s klimatmål för 2020 med 20 procent förnybar energi och 10 procent biobränsle för fordon behövs biomassa från skogen.

Debatten handlar inte enbart om hur skogsråvaran bäst ska användas utan inkluderar också socio-ekonomiska aspekter och globala rättigheter och skyldigheter. Bioenergifrågan är ett typexempel på en diskursiv konflikt utan enkla lösningar.

Referens

Eckerberg, K, & Sandström, C. 2013. Forest conflicts:  A growing research field. Forest Policy and Economics 33, pp 3-7.

/ Text Camilla Sandström

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2014:1


Kontaktinformation