Pollinerande insekter trivs i älgbetade ungskogar

Senast ändrad: 06 augusti 2015

Betande älgar påverkar ungskogen på betydligt fler sätt än genom att sänka trädens tillväxt och kvalitet. Älgens tramp, spillning, urin och – inte minst – att betet öppnar upp ungskogen – ger effekter på hela ekosystemet. Men det är effekter som är dåligt kända, åtminstone i de boreala ekosystemen.

Ängskovall, Melampyrum pratense

Ängskovall (Melampyrum pratense) är en viktig art för pollinerande insekter i skogen. Den gynnas av ett ökat ljusinsläpp. Foto Pethan, Wikipedia commons.

Future Forests genomförde en unik studie där älgbetets effekter på pollinerande insekter undersöktes  (Widenfalk et al. manus). Idén var att ungskogar som betas kraftigt får ett ökat ljusinsläpp och ökad temperatur, med en rikare och mer blommande flora i fältskiktet. Det bör vara faktorer som gynnar många insekter. Dessutom betar djuren selektivt, vilket gör att artsammansättningen bland träd och buskar förändras.
Studien genomfördes i hägnade ytor där älgbete hade simulerats under 8 år med klippning. Fyra olika nivåer jämfördes, motsvarande 0, 1, 3 och 5 älgar/km2. Försöksytorna representerade också olika bördighetsnivåer. Insektsinventeringen fokuserades på tvåvingar och steklar, vilka fångades med en speciell sorts gulfärgade fällor som attraherar blombesökande insekter.

De 3588 fångade insekterna fördelades på 1909 tvåvingar från 46 familjer och 1128 steklar från 32 familjer, utöver de fångster som gjordes av skalbaggar, fjärilar och en del andra insekter.
Det visade sig att det simulerade betet hade en signifikant positiv effekt på diversiteten av steklar på de bördiga lokalerna, däremot inte på de magra lokalerna. Ett ökat betestryck påverkade däremot inte förekoms­ten eller diversiteten för tvåvingar.

Mer bete ökade också ljustillgången i beståndet, liksom förekomsten av blommande arter i fältskiktet. En analys tydde på att stekeldiversiteten i första hand påverkades av den ökade ljustillgången men inte av tillgången till blommor. Resultaten stämmer överens med ekologiska teorier som säger att störningar ger större effekter på bördiga marker.

De stekelfamiljer som gynnades mest av det ökade ljusinsläppet är sådana som ofta parasiterar på växtätande insekter (familjerna Ichneumonidae – brokparasitsteklar, Diapridae – hyllhornssteklar och Brachonidae – bracksteklar). Genom att de gynnas kan de alltså få viktiga effekter på andra delar av ekosystemet.

Referens

Widenfalk, O., Mathisen, K. M., Danell, K., Skarpe, C., Bergström, R., Suominen, O. & Persson, I.-L. Effects of browsing disturbance on the abundance and richness of flower-visiting insects - the role of light availability and flower density. Submitted manuscript.

/ Text Olof Widenfalk

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:2


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se