Skilj på surhet och försurningskänslighet

Senast ändrad: 06 augusti 2015

Skogsbruket har förändrats. Förr skördades stamveden medan grenar och toppar (grot) lämnades kvar att förmultna på hygget. Idag ökar användningen av grot som biobränsle. När träden växer tar de upp baskatjoner (kalcium, magnesium, kalium och natrium) från marken. Vid skörd av grot förs mer baskatjoner bort från avrinningsområdet än vid stamvedsuttag, ämnen som annars skulle ha återgått till marken när grenarna förmultnat.

Livsbetingelserna för de akvatiska organismerna styrs till stor del av pH, som i sin tur bestäms av balansen mellan de sura anjonerna och de basiska katjonerna. Om baskatjoner förs bort från marken finns farhågor om att det på lång sikt leder till försurning av ytvatten.

Försurningskänsliga landskapstyper

Utifrån det motivet har vi undersökt vilka landskapstyper som är försurningskänsliga, och som kan behöva skydd mot en eventuell ytterligare försurning. Arbetet har utgått från vattenkemin i bäckar.

Först och främst så är det skillnad på surhet, försur­ning (Erlandsson et al. 2011) och försurningskänslighet. I ett basiskt vattendrag är vattnet välbuffrat av kolsyrasystemet och pH är högt (>6,2) och stabilt. I ett surt vattendrag ligger pH lågt (<5) men buffras av aluminium och organiska syror så att pH är stabilt.

I det intermediära pH-intervallet (pH 5-6,2) är pH i bäcken känsligt för förändring. Ett litet tillskott av syra eller minskande buffringsförmåga kan då förändra pH en hel enhet. Det är alltså på marker som ge­nerar vattendrag med ett pH mellan 5 och 6,2 som biobränsleuttag skulle kunna vara försurande. Ur ett försurningsperspektiv är det här man bör vara försiktig med alltför stora grotskördar eller att askåterföra efter biobränsleuttag.

Se upp på skogbeväxt moränmark

Studierna, som finansierats av Energimyndigheten och Future Forests, bygger på mätningar i 300 vattendrag i Västerbotten, Bergslagen, Småländska höglandet och på Västkusten. Försurningskänsligheten har klassats och sedan har vi identifierat vilka landskapstyper som ger upphov till försurningskänsliga bäckar. De statistiska beräkningarna visar att de mest försurningskänsliga bäckarna avvattnar områden där jordarten domineras av morän och där skogsinventeringen visar att det växte mycket skog.

Där pH är lågt (myrmark) eller högt (jordbruksmark) är pH stabilt och inte känsligt för förändring. En skogsbeklädd moränmark kan vi däremot betrakta som ett mellanläge vad gäller pH. Försurningskänsligheten blir därmed hög i vattendrag som dränerar dessa marker.

Vi kan också konstatera att försurningskänsligheten och processerna som kontrollerar känsligheten varierar över landet och styrs av bl.a. vilka jordarter som finns och var de är placerade i landskapet (Ågren och Löfgren 2012). Tidigare försurningshistorik spelar också in, så vad som är de mest försurningskänsliga markerna  varierar i olika delar av landet.

Försiktighetsprincipen

Våra studier visar att vissa bäckar är mer känsliga för förändringar i baskatjonhalter än andra (Ågren et al. 2010). Det krävs dock mer forskning om de långsiktiga effekterna av grotuttag för att bestämma om ett förändrat skogsbruk medför ett reellt hot mot vattendragen på lång sikt. Nyligen utförda studier på markvattnet i tre långliggande försök indikerar till exempel att effekten av grotuttag upphör efter cirka 30 år.
Genom att tillämpa försiktighetsprincipen och återföra askan från biobränslet till de försurningskansliga markerna kan man kompensera för att vi ännu inte känner till alla konsekvenserna av ett ökat uttag av baskatjoner.

Karta över försök kring försurningskänslighet Krycklan

Studien över försurningskänslighet i Krycklan från Ågren och Löfgren (2010): a) Försöksområdets läge. b) Digital höjdmodell över Krycklans avrinningsområde. För att förtydliga höjdskillnaderna har höjden överdrivits 5 ggr. c) De 99 provtagningsplatsernas försurningskänslighet visade ovanpå jordartskartan. d) De 99 provtagningsplatsernas försurningskänslighet visade ovanpå markanvändningskartan. Prickarna med känslighetsklasserna 1-5 indikerar hur försurningskänsligt vattendraget är på den platsen. Känslighetsklass 1 betyder att vattnet är välbuff­rat (“okänsligt”) på den platsen och känslighetsklass 5 betyder att vattnet är mycket känsligt för en pH-förändring.

Referenser

Erlandsson, M.A., Cory, N., Fölster, J., Köhler, S., Laudon, H., Weyhenmeyer, GA. & Bishop, K., (2011). Increasing dissolved organic carbon redefines the extent of surface water acidification and helps resolve a classic controversy. BioScience 61: 614–618. ISSN 0006-3568.

Ågren, A. & Löfgren, S. (2012). pH sensitivity of Swedish forest streams related to catchment characteristics and geographical location – Implications for forest bioenergy harvest and ash return. Forest Ecology and Management 276, 10–23.

Ågren, A., Buffam, I., Bishop, K. & Laudon, H. (2010a) Sensitivity of pH in a boreal stream network to a potential decrease in base cations caused by forest harvest. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 67, 1116-1125.

/ Text Anneli Ågren

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:3


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se