Skogens sociala värden - fyra konflikter

Senast ändrad: 15 november 2018
Demonstranter-avhyses-från-Sörfligget-Scanpix_400x240px.jpg

De sociala konflikterna i skogen uppstår då du, jag eller någon annan upptäcker stämplingsmärken, en skogsmaskin eller något annat som är på gång i skogen intill där man bor eller vistas ofta. Upptäckaren blir orolig och arg och hör av sig till de ansvariga ... och så är konflikten igång. Ungefär så har det börjat i samtliga de fyra fall av skogliga konflikter i produktionsskogar, som också har sociala värden, och som studerades av Future Forests (Westling 2013).

Konflikterna utspelade sig mellan 2000-2011 och har valts ut från en artikelsamling av skogskonflikter i 23 svenska dagstidningar (Westling 2012). Skogarna man stred om bestod i samtliga fall övervägande av äldre, gallrad tall- och granskog som var 100-130 år gammal. Konflikterna utvecklades olika och fick olika slut. Två av dem blev långdragna och belystes också på riksnivå. En konflikt hamnade på regeringens bord medan två konflikter förblev lokala.

I rapporten görs ingen ansats att reda ut vad som är rätt och fel utan syftet är istället att jämföra vad som skrevs i tidningarna med aktörernas egna berättelser som inhämtats genom intervjuer.

Valvträsk, Storön, Söderköping, Harbo

Valvträsk, Storön, Söderköping och Harbo heter de platser som rapporten fokuserat kring.

Konflikten i Valvträsk handlade om ett skogklätt berg 3 km från byn Valvträsk i Norrbotten. Skogen ägdes av Sveaskog och ansågs ha höga sociala värden och ett värde för naturturismen i området. Där hade till en början lokala diskussioner förts mellan ortsbor, SNF och bolaget men senare drogs media in och kon­flikten tog fart. En person fick mandat att föra bybornas talan och agerade ihärdigt i konflikten som blev en riksnyhet. Konflikten slutade med att polisen bröt protestaktionen på plats och avverkningen genom­fördes.

Storön är en 1500 hektar stor ö i Arjeplogs kommun där ägaren, Arjeplogs allmänning, sommaren 2006 stämplade 200 ha skog som bjöds ut som avverknings­rätter. Dessa köptes till ungefär lika delar av SCA och Sveaskog. Där var det en lokal jägare som tog initiativ till protesterna som snart fick stöd av andra, bl.a. en professor i skoglig föryngring som förespråkade kontinuitetsskogsbruk på ön istället för kalavverkning. Här hamnade fokus snart kring skogsbrukssättet. Även i detta fall slutar konflikten med att området avverkades.

I fallet Söderköping var det en SNF-medlem och fritids­politiker som protesterade mot en inledd avverkning inom ett rekreationsområde på kommunal mark. Norr­köpings tidning kontaktas och kritiken gällde gamla tallar som borde ha sparats av naturvårdsskäl och avsaknaden av samråd kring avverk­ningen. Här tycktes protesten snarast ha lett till ett uppvaknande i en fråga som inte till fullo uppmärksammats tidigare. Avverkningen stoppades och en tid senare fattade kommunfullmäktige beslut om att en ny skötselplan för stadsnära skog skulle upprättas.

I Harbo stoppade i princip en person avverkningen i ett 3 ha stort område på Heby kommuns mark som planenligt skulle avverkas av ett energibolag. Inte heller där hade något samråd skett med lokalbefolkningen trots att skogen beskrevs som en vacker promenadskog med motionsspår. Tre lokaltidningar intresserade sig för fallet innan kommunen meddelade att återstoden av avverkningen skulle skjutas upp och att rutinerna för information vid avverkning skulle förbättras.

Vad stred man om?

I de fyra studerade konflikterna ställdes skogens värde för rekreation, friluftsliv eller turism mot skogsägarnas ekonomiska intressen. Skogen roll för syssel­sättningen omnämndes också flyktigt. Att nya värden, t.ex. naturvärden, adderas till en redan pågående konflikt är inte ovanligt och förekom också i Valvträsk och Storön.

I de intervjuer som gjordes med olika aktörer blev det tydligt att rågångarna mellan de olika intressena inte var lika tydliga som de framställdes i tidningarna. De inblandade hade med andra ord större eller mindre förståelse för motståndarens argument och alla verkade eniga om att motsättningarna i grunden bottnade i ett socialt engagemang, vilket måste ses som positivt.

Vem lurar vem?

I journalistikens uppgift ingår att försöka skilja fakta från värderingar och förse medborgarna med en allsidig belysning så att var och en fritt och självständigt ska kunna bilda sig en uppfattning i en fråga. Huvuddelen av de intervjuade menade också att tidningsrapporteringen varit ganska balanserad och korrekt.

Men det framkom också synpunkter om att tidningarna förenklade konflikterna eller vinklade dem på ett felaktigt sätt. Individperspektivet användes fli­tigt liksom begrepp som “allmänheten” och “ortsbor” vilka i själva verket kunde ha högst skiftande synpunkter i sak. Flera av de intervjuade hade önskat sig en grundligare belysning av en fråga eller att frågan lyfts till en mera principiell nivå.

Medievana aktörer kan utnyttja tillfället att trycka på sina hjärtefrågor, även om de utgör sidospår i konflikten. Det kan leda till att fokus förskjuts i media. I fallet Storön kom mediebevakningen att handla mycket­ om skogsbrukssättet i stället för avverkningens vara eller inte vara, trots att bolagen inte hade möjlighet att påverka det.

De sociala värdena saknar verktygslåda

De personer som stred för skogen utifrån begreppet om sociala värden var medvetna om det svåra i att argumentera känslomässigt i media, men menade att de känslomässiga värdena måste få vara ett argument i sig. Skogsbruket har sina hektar, kronor och ören. Naturvården sina hotkategorier och antal rödlistade arter. De sociala värdena saknar verktygslåda.

I intervjuerna finns en förståelse för de sociala värdenas svårighet att hävda sig gentemot de ekonomiska värdena. Olika markägare möts av olika förväntningar i debatten och ansvaret för frågan finns olika långt borta beroende på vem som äger marken.

Medias påverkan

Några av de intervjuade tror att tidningarnas uppmärksamhet hjälpte till att sätta press på avverkningsaktörerna. Talespersoner både från kommuner och Sveaskog håller med om att den bidrog till att man tog till sig av kritiken och försökta göra ett extra gott jobb. Många tror också att den förda debatten kan påverka diskussionerna kring de sociala värdena långsiktigt. Alla lärde sig något av konflikten.

Samtidigt framkommer det att människor på en liten ort kan uppleva det obehagligt att behöva ta ställning öppet i en fråga. Beroendet av varandra och skogsbolagen är stort och lojaliteterna många. Det kan gälla båda sidorna i en konflikt.

Referens

Westling, U. (2013) Tvister om skogens sociala värden. Om mediernas roll i fyra skogliga konflikter. Future Forests Working Report.

/ Text Ulrika Westling

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2014:1


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se