Svenskt skogsbruk möter klimatförändringar - högre tillväxt och anpassning krävs

Senast ändrad: 12 november 2019

Ett förändrat klimat kommer att öka tillväxten för de flesta av våra trädslag men även risken för skador i skogsbruket. Skaderisken kan minskas genom en anpassad skogsskötsel, till exempel i form av ändrade gallringsregimer, förkortad omloppstid eller byte av trädslag. Samtidigt bör anpassningarna inte ­innebära en stor negativ inverkan på ekonomin. Ge­nomgripande förändringar av skogsbruket är en trög process som tar lång tid.

Skog och klimat, foto Mats Hannerz

Foto Mats Hannerz.

Ett förändrat klimat innebär ändrade produktionsförutsättningar för våra trädslag. I vårt kärva vinterklimat skulle en ökad temperatur och koldioxidhalt sannolikt öka produktionen för de flesta trädslagen. Detta förutsatt att nederbörden inte minskar drastiskt. En ökad temperatur under vår och höst leder till en förlängd växtsäsong med 30-45 dagar om 100 år, enligt det B2-scenario som vi har använt oss av (måttliga utsläpp av växthusgaser under detta sekel). I B2-scenariot kommer medeltemperaturen att öka med 3-4 grader, med en högre temperaturstegring i norra Sverige och under vinterhalvåret.

Nattfroster styrs av strålningsbalansen mellan dag och natt och kommer därför troligen inte att tidigareläggas trots ett varmare temperaturklimat. Nederbördsmängden förväntas öka under det närmaste seklet med 10-20 %. Under vegetationsperioden då vattenbehovet för träden är störst får Götaland minskad nederbörd medan nederbörden i norra Norrland förväntas öka något även på sommaren.

Även vindklimat kan komma att påverkas och vindhastigheterna under vintern förutspås öka med i medeltal mellan 7 och 13 % till i slutet av seklet, be­roende på vilket utsläppsscenario som används. Därför är det sannolikt att stormrisken ökar framöver i både södra och norra Sverige.

Baserat på ett scenario med begränsade utsläpp (B2-scenariot) av växthusgaser visar modell­simuleringar att man kan förvänta sig stora regionala skillnader när det gäller effekten av ett förändrat klimat på skogsproduktionen. Den största relativa tillväxt­ökningen förutspås i norra Sverige och ligger för åren 2071–2100 på 15–40% över referensperiodens nivå (1961–1990).

Ett förändrat klimat kommer sannolikt innebära ökade risker för skador av svampar, insekter, stormfällning och frost. Skogsbruket måste därför ta ställning till en rad olika aspekter som trädslagsval samt ändrad och/eller anpassad befintlig skogsskötsel. Skadetyper leder även till olika skador och bör därför hanteras olika.

Skogsbruket har olika valmöjligheter att anpassa skogsskötseln som kan minska risken för våra vanligast förekommande skadeangrepp som har stor ekonomisk betydelse. En förkortning av omloppstiden skulle minska stormrisken eftersom man förkortar den del av omloppstiden då bestånden är som känsligast för stormfällning. Förkortade omloppstider skulle även minska rotrötan då den inte hinner spridas eller utvecklas i samma omfattning i beståndet och dess­utom minska angreppen av granbarkborre eftersom de främst drabbar äldre skog som har nått en medeldiameter på 20 cm i brösthöjd.

Färre gallringar innebär minskade risker, dels för stormskador och dels för att beståndet blir angripet av röta. Snytbaggeangrepp och frostskador går att minska genom att man satsar mer på plantmaterial, snytbaggeskydd och markberedning. Byte av trädslag från gran och tall till exotiskt trädslag, björk eller annat lövträd, skulle minska skaderisken i ett framtida klimat.

För att beräkna ekonomiska effekter av anpassad skogsskötsel i ett förändrat klimat med olika skade­nivåer använde vi oss dels av dagens antagna skade­nivåer, dels av rimliga skadenivåer i framtiden. Vid dagens skadenivåer sänktes markvärdet vid kulminationen för det oskadade beståndet (60 år) med ca 15 % (se figuren nedan). Det var också tydligt att markvärdets kulmination påverkades om skador av storm, rot­röta och granbarkborre inkluderades i analysen.

För det oskadade alternativet kulminerade markvärdet fem år senare än om skador tillåts påverka beståndsutvecklingen. Denna analys indikerar alltså att skogsskötselstrategin bör ändras redan i dagens skogsbruk och det finns tecken som tyder på att det håller på att ske. Efter Gudrun har rekommendationerna om gallringsprogram och omloppstider förändrats mot färre antal gallringar och kortare omloppstid. Denna förändring har kanske kommit längre i södra Götaland som under längre tid har varit påverkad av alla tre skadegörarna.

Sammanfattningsvis visar beståndskalkylerna att anpassad skötsel kan vara positivt för både produktion och ekonomi. Produktiva trädslag som hybridlärk och hybridasp kan ge samma eller bättre ekonomi än gran. Däremot ger trädslag med lägre produktion som björk och bok betydligt sämre ekonomi jämfört med de andra alternativen. I norra Sverige är tall huvudalter­nativet och ökade storm-, rotröte- och insektsproblem förbättrar inte granen konkurrenskraft gentemot tallen. Dock är färre gallringar och kortare omloppstider positivt för produktionen och ekonomin även i norra Sverige. Det trädslag som ger bäst ekonomi i norra Sverige är contortatallen. Analyser på regional nivå visade att det är möjligt att tillgodose skogsindustrins virkesförsörjning med ett skötselprogram utan gallringar och med lägre slutavverkningsåldrar. Detta skötselprogram visade också att gallringsfritt skogsbruk skulle medföra kraftigt minskade risker för skador, särskilt för gran i södra Sverige.

Diagram över markvärdet vid olika gallringsprogram, Johan Bergh

Markvärdet vid olika gallringsprogram med tillägg av olika skadetyper. Från Bergh et al. 2010.

Johan Bergh foto Henrik Böhlenius

Johan Bergh. Foto Henrik Böhlenius.

Referens

Bergh, J., Nilsson, U., Kjartansson, B. & Karlsson, B. 2010. Impact of climate change on the productivity of silver birch, Norway spruce and Scots pine stands in Sweden with economic implications for timber production. Ecological Bulletins 53: 185-195.

/ Text Johan Bergh

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:1


Kontaktinformation