Sverige och Kanada hanterar störningar olika

Senast ändrad: 11 oktober 2015

Sverige och Kanada uppvisar både likheter och olikheter när det gäller att hantering av störningar i skog. I bägge länderna hanteras ekonomiska störningar i stor utsträckning av privata aktörer, medan svåra stormar och insektsangrepp till större del involverar statligt stöd. I Kanada, med större andel statlig skog, är statliga stödprogram vanligare.

barkborreangripen skog, Mt Fraser

Barkborreangripen skog i Nordamerika. Foto The Mighty Quill, Wikipedia commons.

Anpassning av samhällets resurser och planering för framtiden blir allt viktigare för att skapa beredskap för potentiella risker till följd av klimatförändringar och ekonomiska förändringar. Svenska och kanadensiska forskare har i samarbete studerat hur två av världens stora skogsnationer hanterar störningar i skogen (Keskitalo et al. 2011). Som jämförelse med Sverige har delstaten Ontario i Kanada använts. Vi har studerat vilka insatser som gjorts i samband med stormar, insektsutbrott och ekonomiska störningar.

Påverkar samhället

Svåra störningar i skogen påverkar samhället i både Sverige och Kanada. Men utfallet, och därmed åtgärderna, varierar beroende på störningens art – och möjligen också beroende på när i tiden de inträffar.

Om vi tittar på stora stormar drogs olika slutsatser av dessa i Sverige och Kanada. Stormarna Gudrun och Per i Sverige 2005 respektive 2007 fick samhället att diskutera klimatförändringen och vidta åtgärder för framtida beredskap, medan stora stormar i Kanada till lägre del krävt särskilda åtgärder i relation till skog.

Andra störningar av den typ som kan bli vanligare i framtiden utifrån klimatförändringar har däremot kopplats direkt till skogsbruket också i Kanada. Det mest kända exemplet är barkborreutbrotten som förstörde enorma områden av tallskog i British Columbia.

Den här sortens hot kan sannolikt komma att tvinga fram anpassningar och integrera skogsbruket i det kanadensiska samhällets åtgärder för klimatanpassning. Men trots risken att angreppet i British Columbia kan sprida sig till norra Ontario, och risken för nya angrepp, finns ännu ingen myndighet eller organisation som kan koordinera proaktiva insatser i delstaten.

Insektsangrepp förebyggs

När det gäller insektsangrepp har de statliga insatserna ökat också i Sverige. Efter stormarna 2005 och 2007 och den därmed kraftigt ökade risken för utbrott av granbarkborre, har såväl Skogsstyrelsen som samhället i övrigt agerat proaktivt för att förhindra omfattande skador. Då det gällt risken att få in tallvedsnematoden med importerat virke från Portugal har Sverige inte kunnat agera starkare än EU:s riktlinjer för att inte komma i konflikt med frihandelsregler.

När det gäller ekonomiska kriser visar vår studie en skillnad mellan länderna när det gäller hanteringen av 1990-talets ekonomiska kris i den svenska skogen respektive 2000-talets kris i Kanada. I bägge länderna fick de privata aktörerna ta större delen av smällen och följderna blev ökad internationalisering, utslagning av mindre industrier, minskad sysselsättning och ökat teknikberoende. Men medan det i Sverige också föll på marknadskrafterna att hantera omställningen efter krisen, införde provinsledningen i Ontario olika stödprogram för att underlätta investeringar, moder­niseringar och förbättringar av infrastrukturen.

Referens

Keskitalo, ECH.; Klenk, N.; Bullock, R.; Smith, A.L.; & Bazely, D.R. (2011). Preparing for and responding to disturbance: Examples from the forest sector in Sweden and Canada. Forests 2 (2): 505-524.

/ Text Carina Keskitalo

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:6


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se