Ur SLU:s kunskapsbank

Tid och resurser krävs för tvärvetenskapliga resultat

Senast ändrad: 15 november 2018

Tvärvetenskaplig forskning ger inte alltid bättre resultat än den traditionellt ämnesuppdelade. Men vissa problem kräver en tvärvetenskaplig ansats, och i de fall ett tvärvetenskapligt upplägg verkligen är motiverat är det viktigt att mobilisera tid och resurser för att underlätta samarbete och integration. Erfarenheterna från vårt eget forskningsprogram, Future Forests, talar sitt tydliga språk.

Tillämpbart och socialt relevant

Trycket har ökat på att forskningen ska leverera tillämpbara och socialt relevanta lösningar. Inom områden som rör miljö, industri och samhällsutveckling ställs det därför alltmer krav på tvärvetenskaplig forsk-​ning. En faktor som ytterligare stärker behovet av tvärvetenskapliga ansatser är insikten att många miljöproblem är komplexa och deras effekter är osäkra.

Vår studie diskuterar tillämpningen av tvärvetenskap i framtidsorienterad hållbarhetsforskning. Många andra studier kring tvärvetenskap har koncentrerat sig på programmatiska och kunskapsteoretiska frågor. Vi har fokuserat på forskning i praktiken och hur tvärvetenskapliga ambitioner kan förverkligas över gränserna i ett forskningsprogram. Vårt eget forskningsprogram, Future Forests, användes som en fallstudie. För att belysa hur de tvärvetenskapliga ambitionerna förverkligats ställde vi  tre frågor:

  1. Vilket är syftet och målet med programmet?
  2. Vilka former av samarbeten har använts?
  3. Vilken nivå av begreppsmässig integration har uppnåtts två år efter programmets start?

Studie av Future Forests första fas

Future Forests finansieras av MISTRA (Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning), den svenska skogsindustrin och de universitet som är engagerade i programmet. Vår studie fokuserar på fas 1, som pågick 2009-2012. Programmet som helhet antar ett antal komplexa utmaningar, som exempelvis hur vi kan möta klimateffekten och ett växande behov av energi och råmaterial. Målen för fas 1 kan sammanfattas så här:

  • Utveckla och utvärdera nya skogsbruksmetoder och strategier för att möta ökande, oförutsägbara och motstridiga krav på skogsproduktion och ekosystemtjänster.
  • Utveckla kunskap som kan stödja strategier och metoder för förbättrad och mer effektiv styrning inom skogssektorn.
  • Skapa ett världsledande och långsiktigt centrum för systemanalys (ForSA), där tvärvetenskapliga forskningsfrågor kan analyseras och syntetiseras.

Större delen av forskningen i fas 1 var organiserad i 10 olika delprojekt, som vart och ett hanterade ett särskilt tema eller perspektiv. Perspektiven sträckte sig från statsvetenskap och historia till skogsekologi och skogsskötsel. Programmet som helhet beskrevs som en kreativ och intellektuellt stimulerande miljö där olika vetenskapliga discipliner skulle gå ihop för att lösa problem i ett mångfacetterat sammanhang.

Behov av gemensamma begrepp

För samordningen inom programmet skapades ett team med forskare som representerade de olika delprojekten. Inom dessa skulle forskning bedrivas inom olika discipliner, medan det ”analytiska centret” ForSA fick huvudansvaret för integrering, syntes och interaktion med externa aktörer. Både ForSa och de olika delprojekten hade också kontakt med en panel av praktiker och icke-akademiska aktörer.

En viktig del i det tvärvetenskapliga arbetet är att kunna samlas kring gemensamma begrepp. Forskningsledarna inom Future Forests listade totalt 79 olika nyckel​begrepp för det gemensamma arbetet. 38 av dem hänförde sig främst till naturvetenskap, medan 41 rela-​terade till forskning inom sociala eller socioekologiska system.

Nio begrepp (som exempelvis styrning, globalisering och hållbarhet) återkom inom flera delprojekt.  Anpassningsförmåga, mångbruk, förvaltning av ekosystem, framtidstrender, klimatförändring och återhämtningsförmåga är exempel på begrepp som rönte god förståelse inom alla de olika delprojekten.

Trögt i början men bättre med tiden

När det gäller utvecklingen av det tvärvetenskapliga samarbetet inom programmet så visar både vår studie och MISTRAs egen översikt att det var trögt i början, men att det förbättrades under andra och tredje året.

I takt med att forskarna lärde känna varandra bättre började fler tvärvetenskapliga projekt komma igång, som tematiska arbetsgrupper eller integrationsprojekt. Dessa kunde komma till på initiativ av ForSA såväl som av forskarna själva. Många av dessa samarbeten bedrevs i konstellationer av forskare som arbetade över de traditionella gränserna.

När det gäller gränsöverskridande aktiveteter verkar dessa mindre initiativ erbjuda intressanta alternativ till bredare tvärprogramsaktiviteter. Tidigare forskning visar också att integration är lättare i mindre enheter, mellan individer som delar samma intressen. Betydelsen av personkemi och förtroende ska inte undervärderas.

Att aktivt inkludera behovssidan är en utmaning i kontakterna mellan akademisk och privat forskning inom nya vetenskapliga områden. Future Forests strävade efter att utveckla samarbete mellan forskare och icke-akademiska aktörer. Praktikerna uttryckte dock missnöje med sin konsultativa roll, och panelen med praktiker upplöstes.

Pågående diskussion och tid

Dessa insikter visar att det är avgörande med en öppen, reflekterande och pågående diskussion om HUR aktörer och intressen deltar i och påverkar  forsknings-​processen.

Tvärvetenskaplig forskning är inte alltid bättre eller mer adekvat än den mer traditionellt ämnesuppdelade. Men den behövs i många sammanhang. När man bestämmer sig för en sådan ansats måste det finns tillräckliga resurser för att underlätta samarbete och integration.

Vår studie visar att effektiv integration förutsätter att programmet är organiserat på ett sätt  som stöder utveckling av gemensamma begrepp. Programmets mål och dess organisatoriska utformning måste alltså hänga ihop och sträva åt samma håll. Långtgående  integrering och kortsiktiga instrumentella mål kan vara svåra att förena, eftersom integrering kräver utrymme för reflektion och kritiskt tänkande, arenor för ömsesidigt lärande och mycket tid.

Dessa insikter kan hjälpa forskare och övriga aktörer att designa forskningsprogram som möjliggör ett förverkligande av deras tvärvetenskapliga ambitioner.

Gemensamma begrepp?

Väl förstådda inom delprojekten

  • Adaptation/adaptive capacity
  • Multiple forest use
  • Forest sector
  • Ecosystems/ecosystems services/ecosystem management
  • Sustainable development
  • Climate change
  • Adaptive management (natural systems)
  • Resilience
  • Sustainability (natural systems)


Förstådda av färre delprojekt

  • Institutions
  • Collective action
  • Social construction
  • Extinction
  • Dispersal

Referens

Beland Lindahl, K. & Westholm, E. 2014. Transdisciplinarity in practice: aims, collaboration and integration in a Swedish research programme. Journal of Integrative Environmental Sciences 11, 155-171.

/ Text Karin Beland Lindahl och Erik Westholm

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2015:1


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se