Tyskar prioriterar skogens ekologiska värden

Senast ändrad: 07 augusti 2015

Ekologiska värden, som bevarande av växter och djur och skydd av naturskogar, var det viktigaste skogliga värdet för såväl den tyska som den svenska allmänheten, när de fick ange vilka värderingar och attityder de har på på skogen i sina egna länder. Rekreation kom som god tvåa. Den tyska publiken lyfte dock dessa värden ännu högre än den svenska, medan svenskar också värderar materiella produkter som biobränsle, virke och turism.

kalhygge med hänsynsträd i Uppland

53 % av tyskarna vill inte ha kalhyggen. Foto Mats Hannerz.

Resultaten kom fram i en enkätstudie riktad till ett urval av den svenska och tyska allmänheten (Eriksson et al. manus). Svar kom in från 1311 svenskar och 1135 tyskar. Syftet var att kartlägga hur de skogliga värderingarna och attityderna till skogsbruk såg ut i två större skogrika länder.

Svensk skogsmark mer tillgänglig

Svenskarnas mer positiva inställning till ett kommersiellt utnyttjande kan förklaras med att svenskar, i motsats till tyskar, inte ser en så tydlig konflikt mellan produktion och miljö. Det tyska och svenska skogsbruket skiljer sig åt på många sätt. Ur allmänhetens synvinkel är tillgängligheten till skog en viktig faktor.
I Sverige är i stort sett all skogsmark tillgänglig genom allemansrätten, medan den är begränsad på privat mark i Tyskland. Det syntes också i enkätstudien, där tyskar i högre grad refererade till de allmänt ägda skogarna som ideal, och där de inte hade så höga förväntningar på rekreation på privat mark.

Tyskar vill ha mer död ved och färre kalhyggen

Den tyska allmänhetens mer ekologiska inriktning syns också i en mer positiv syn till att lämna död ved och buskar, och en mer negativ syn på kalavverkning och plantering.

Den svenska opinionen till död ved är samtidigt mer delad. 36 % av svenskarna vill ha mer död ved i skogen, medan 41 % är emot det. Motsvarande siffror för den tyska allmänheten var 62 % för mer och 21 % för mindre död ved.

Den tyska allmänheten var också mer negativ till kalhyggen. 53 % var emot och 21 % för. De svenska var mer positiva. Där var 38 % förespråkare och 33 % motståndare.En annan skillnad var att svenskar var mer positiva till gallring. Gallring kan i Sverige associeras med ökad rekreationsvänlighet – det blir lättare att gå i skogen. I Tyskland förknippas rekreation i stället med mer naturliga skogar utan skogliga ingrepp.

En slutsats av studien är att allmänheten i båda länderna kan ha en nyanserad syn på skogsbrukande, med en tro på att både ekologiska och materiella värden kan erhållas i samma skog. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och länder, något som är viktigt att kartlägga i den europeiska skogspolitiken.

Referens

Eriksson, L., Nordlund, A., Schenck, T. & Westin, K. (manus). Contextual differences in forest values and forest management attitudes: A study of the general public in Germany and Sweden. Revised and resubmitted to Environmental Management.

/ Text Kerstin Westin

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:4


Kontaktinformation