Ur SLU:s kunskapsbank

Våga väga skogens värden - exemplet Linköping

Senast ändrad: 15 november 2018
Linköpingsstudien-Skärmklipp_karta_400x240px.jpg

Fler och fler gör anspråk på den svenska skogen. Kanske är det som Birk Borkason säger i Astrid Lindgrens bok om Ronja Rövardotter att det är inte min skog eller din skog utan skogen är allas, även rävens, orm­vråkarnas och uvens skog.

Om markägaren är en kommun är detta ännu mer tydligt. Kommunen har många gånger ett extra ansvar att ta hänsyn till alla kommuninvånares intressen. Det är sällan som inkomstmaximering är det enda målet med skogsbruket, utan man är även intresserad av att sköta skogen så att ekologiska och sociala värden gynnas.

Scenario- och flermålsanalyser

När olika mål hamnar i konflikt med varandra måste markägaren göra avvägningar – det går inte att få mer av allt samtidigt. En möjlig ansats i sådana situationer är att använda sig av kvantitativa skogliga scenarioanalyser och metoder för flermålsanalys.

Scenarioanalyserna kan användas för att ta reda på vilka effekter olika typer av skogsbruk har på skogens ekonomiska, ekologiska och sociala värden. Flermålsanalys kan i sin tur bidra med att utvärdera betydelsen av dessa effekter utifrån de mål markägaren har med skogsbruket.

Linköping testade

Under Future Forests fas 1 testades dessa verktyg bland annat i en fallstudie i Linköping. Kommunen var intresserad av om kontinuitetsskogsbruk är ett bättre alter­nativ än trakthyggesbruk för de tätortsnära skogar­na. Frågan kan inte besvaras om man inte använder verktyg som både tar reda på fakta och som hanterar beslutsfattarens värderingar.

Metoder för sceniaroanalyser kombinerades därför med metoder för flermålsanalys i en gemensam besluts­process. Först definierades en målbild för skogsbruket tillsammans med representanter för kommunen. Målbilden beskriver vilka mål och delmål som finns i det aktuella fallet och hur de förhåller sig till varandra.

Därefter skapades tre alternativa scenarier med det skogliga analys- och planeringssystemet Heureka. Scenarierna beskrev skogens utveckling samt utfallet för de ingående mål och delmålen under 100 år under tre olika skötselinriktningar: (a) trakthyggesbruk, (b) kontinuitetsskogsbruk, och (c) en kombination av trakthygges- och kontinuitetsskogsbruk.

Representanter för kommunen bedömde sedan med hjälp av flermålsanalys dels hur väl de olika scenarierna uppfyllde målen med skogsbruket, dels hur viktiga olika mål och delmål var i förhållande till varandra.

Prioriterade ekologiska och sociala värden

Scenarioanalysen visade att kontinuitetsskogsbruk är bra ur ekologiskt och socialt perspektiv men sämre ur ett ekonomiskt perspektiv. Om kontinuitetsskogsbruk är ett bättre alternativ än trakthyggesbruk beror alltså på hur viktiga man tycker att dessa olika perspektiv är. Flermålsanalysen visade att i Linköping prioriterade man ekologiska och sociala värden relativt högt. Sammantaget visade därför analyserna att scenariot med kontinuitetsskogsbruk (b) bäst uppfyllde kommunens mål med skogsbruket.

Fallet med Linköpings kommun visar att en kombination av scenarioanalys och flermålsanalys kan användas för att hantera målkonflikter i skogsbruket eftersom man då måste ta hänsyn till både objektiva fakta och subjektiva värderingar. Scenarioanalyserna kan bidra med ett utökat faktaunderlag i form av effekterna på de mål och del som ingår i målbilden. Flermålsanalysen kan i sin tur bidra med att klargöra målbilden för skogsbruket genom att möjliggöra värderingar av hur viktiga olika mål är och vilka konsekvenser olika avvägningar får.

Referens

Nordström E.-M., Holmström H. & Öhman K. (2013). Evaluating continuous cover forestry based on the forest owner’s objectives by combining scenario analysis and multiple criteria decision analysis. Silva Fennica 47(4), article id 1046.

/ Text Eva-Maria Nordström, Karin Öhman och Hampus Holmström

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2014:1


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se