Varför ska vi röja?

Senast ändrad: 07 juli 2015

Då och då ifrågasätts röjningens nytta. Ibland är det enstaka forskningsresultat som blir hårddragna, i andra fall är det nya sortiment som används som argument för att traditionell röj­ning inte är nödvändig. Jag hävdar dock att forsk­ning­en pekar ut röjning som en viktig åtgärd i de flesta av våra ungskogar. Varför och hur vi ska röja är be­ro­ende av markägarens mål, beståndets utgångsläge och hur betalningsförmågan för olika virkessortiment eller skogsmiljöer ser ut i framtiden. Jag vill understryka att jag här använder den traditio­nella definitionen av röjning som en beståndsvårdande utglesning av skog, ej avseende uttag av virke (TNC 96 Skogsordlistan).

Röjning i ungskog, foto Stefan Örtenblad, Skogenbild

Foto Stefan Örtenblad, Skogenbild.

Lövkonkurrens

Dagens ungskogar är till största delen uppkomna efter markberedning och plantering av barr­träd. Under se­nare decennier har ungskogarna blivit tätare, mycket tack vare en ökad mängd självföryngrad björk. Många lövträd har en snabb ungdomstillväxt och konkurrerar tidigt och hårt med de planterade barrplantorna.

Flera orsaker till att vi ska röja kopplar till detta utgångsläge. Vill vi undvika att de planterade plantorna blir undertryckta eller utkonkurrerade så bör vi röja i tid. Det kan vara klokt att skapa ett blandbestånd och många gånger blir det så per automatik beroende på avgångar bland planterade plantor.

Genom att röja finns en god möjlighet att styra beståndets utveckling så att vi når målen med vår skogsskötsel - annars kan beståndets utveckling styra våra möjligheter,  t.ex. vad gäller val av trädslag och möjlig gallringsform vid den första gallringen.

I Future Forests regi har vi lagt ut nya landsomfattande försök för att studera effekten av lövkonkurrens i tall- och granplanteringar. Försöken kommer att slutrevi­deras och redovisas under nästa fas av Future Forests. Preliminära resultat från granförsöken i södra Sverige visar dock att tidig röjning ger stor positiv effekt på granarnas tillväxt. Simuleringar med försöksdata som grund visar också att det kan vara väl så lönsamt att röja fram en blandskog av gran och björk som att röja till en granmonokultur. Försöken behöver dock mer tid innan slutresultaten kan avläsas.

Stabilare bestånd

Förutom att gynna det eller de trädslag som vi av olika orsaker (produktion, kvalitet, naturvård, skaderisk, rekreation etc.) vill satsa på, så röjer vi också för att öka diametertillväxten på kvarvarande träd, förekomma framtida självgallring, gynna friska trädindivider av bättre kvalitet, samt reglera trädens rumsliga fördelning. En ökad diametertillväxt, och därmed grövre träddimensioner, har gjort bestånden mer tåliga mot snö-, vind- och betesskador. Grövre träd leder också till lägre avverkningskostnad, högre virkespris samt kortare omloppstid. Sammanfattningsvis så röjer vi för att skapa en hög produktion av värdefullt virke, men även för andra målsättningar som t.ex. natur- och landskapsvård eller för att öka skogens sociala värden i tätortsnära skog. 

Mer forskning behövs om skador

Nya analyser av gamla data visar på små avgångar och låg skaderisk även efter sena och kraftiga röjningar i trädslagsrena bestånd.  Andra studier, som bygger på nyare röjningsförsök, visar på hög skaderisk och stora avgångar efter olika behandlingar i blandbestånd. Frå­gan om när och hur skador

/ Text Anders Karlsson

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:1


Kontaktinformation