Vindfällen och konkurrens styr antalet granbarkborrar

Senast ändrad: 07 augusti 2015

Stormfällningar ökar risken för utbrott av granbarkborre, men konkurrens om födan sätter en gräns för hur långvariga utbrotten blir. Torka gynnar också mängden granbarkborrar. Däremot verkar granbarkborrens fiende myrbaggen inte påverka hur antalet granbarkborrar varierar mellan år. Det visar en analys som Future Forests gjort av en 17-årig tidsserie av barkborrefångster (Marini et al. 2013).

granbarkborre

Granbarkborrarna blir snabbt många fler efter stormfällningar när det finns överskott på lämpligt förökningsmaterial. Foto Göran Liljeberg.

Granbarkborre är en av de viktigaste skadegörarna på äldre granskog i Europa. Under de senaste 50 åren har uppskattningsvis 10 miljoner m3 granskog dödats av granbarkborre bara i Sverige. Risken för utbrott ökar när det finns många granbarkborrar. Men vilka faktorer är det som påverkar antalet granbarkborrar över tid och vilken relativ betydelse har de? Med bättre kunskap står vi rustade att bedöma hur risken för utbrott påverkas av klimatförändring och förändrade skogsbruksmetoder.

Antalet granbarkborrar kan påverkas av stormfällningar, torka, sommartemperatur, naturliga fiender och konkurrens mellan granbarkborrarna om förökningsmaterial. Det är väldokumenterat att antalet granbarkborrar ökar kraftigt efter stora stormfällningar. Då har de ju obegränsad tillgång på förökningsmaterial.

Torka sänker trädens motståndskraft mot granbarkborre och ökar risken att insekterna förökar sig även i levande träd. Temperaturen under sommaren påverkar antalet generationer som granbarkborren hinner med och därmed hur många granbarkborrar som kan produceras under en och samma sommar. Faktorer som kan minska antalet granbarkborrar innefattar naturliga fiender, som äter granbarkborrar och deras larver, och konkurrens mellan granbarkborrarna om förökningsmaterial.

17-årig tidsserie

För första gången har vi nu kunnat uppskatta vilken relativ betydelse dessa olika faktorer har för hur många granbarkborrarna blir. Vi utnyttjade en 17-årig serie av fångstdata från två områden i Småland (Ljungby och Tingsryd) och ett område vardera i Dalarna (Vansbro) och Värmland (Arvika). Granbarkborrarna har övervakats i dessa områden sedan 1995 i samarbete mellan SLU och Skogsstyrelsen. Övervakningen har skett med fällor betade med granbarkborrens feromon (en doft som lockar bägge könen).

Förutom granbarkborrar, fångades också myrbaggar i fällorna. Myrbaggen är en av granbarkborrens vanligaste fiender.

Mängden vindfällen och antalet granbarkborrar under föregående år viktigast

Analysen visade att när mängden vindfällen ökade så ökade också antalet granbarkborrar medan däremot antalet granbarkborrar under föregående år hade en negativ inverkan.   Däremot kunde vi inte påvisa någon effekt av vare sig antal myrbaggar eller sommartempe­ratur. Vi tolkar detta som att när det finns många vindfällen lyckas fler granbarkborrar hitta lämpliga vindfällen att föröka sig i, och deras förökningsframgång blir högre eftersom de inte behöver tränga ihop sig. Den negativa inverkan av antalet granbarkborrar under föregående år tolkar vi som en effekt av konkurrens. Ju fler granbarkborrar det blir ju mer måste de tränga ihop sig och då blir det mindre mat till larverna. Eftersom bara en stor stormfällning (Gudrun) ingår i studien, och dessutom bara i två av de fyra områdena, visar våra resultat att även mindre fluktuationer i tillgång på vindfällen är betydelsefulla.

variation i populationstäthet av granbarkborre

Antalet granbarkborrar varierar kraftigt mellan åren. Analysen ger förklaringar till variationen. Från Marini et al. 2013.

Sommartorka en riskfaktor

För ett av områdena (Tingsryd) såg vi att antalet granbarkborrar ökade när nederbörden var låg under föregående år. Det tolkar vi som att trädens motståndskraft var nedsatt på grund av torka och att förökningsframgången för granbarkborren då ökade. Av de fyra områdena har Tingsryd lägst nederbördsmängder och är mest utsatt för sommartorka.

Antalet myrbaggar verkade inte ha någon större inverkan på granbarkborrarnas dynamik. Detta kan ­tyckas förvånande med tanke på att de lockas till granbarkborrarnas feromon, att de i experiment har visats reducera granbarkborrens förökning kraftigt och att stora mängder myrbaggelarver utvecklas i granbarkborreangripna träd. En förklaring kan vara att en annan barkborreart, större märgborre, är ett viktigare bytesdjur och den som därmed styr hur antalet myrbaggar varierar över tid.

Att inte sommartemperaturen hade någon inverkan beror förmodligen på att en andra generation var ovanlig under den studerade tidsperioden.

Viktigt att fortsätta övervakningen

I och med klimatförändringen kan vi räkna med ökande stormskador som ett resultat av minskad tjäle och ökande grundvattennivåer. Dessutom ökar virkesförrådet av gran. Detta kommer att leda till högre popu­lationstätheter av granbarkborrar i framtiden. Men så länge skogens motståndskraft är hög så indikerar våra resultat att eventuella utbrott kommer att fortsätta att vara relativt kortvariga som ett resultat av konkurrensen mellan granbarkborrarna. Det är fortsatt viktigt att övervaka granbarkborren för att följa hur ändrade skogsskötselmetoder och klimatförändringen påverkar granbarkborrens dynamik.

Referens

Marini, L., Lindelöw, Å., Jönsson, A.M., Wulff, S. & Schroeder, L.M. 2013. Population dynamics of the spruce bark beetle: A long-term study. Oikos 122: 1768-1776.

/ Text Martin Schroeder

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:5


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se