Ur SLU:s kunskapsbank

Fakta för mindre förluster i fruktlager

Senast ändrad: 02 oktober 2019
LTV-fakta 201716.jpg

Lagringsförluster är ett bekymmer för svensk fruktodling. För att kunna minimera problemet krävs kunskap om de sjukdomar och skador som orsakar förlusterna och om hur dessa kan förebyggas. Den kunskapen presenterar Ibrahim Tahir, forskare vid SLU, i ett faktablad från Tillväxt Trädgård.

Det är främst fysiologiska skador och svampangrepp som ligger bakom lagringsförlusterna. Skadorna kan uppkomma under odlingstiden, vid eller efter skörd. I faktabladet Lagringsförluster hos svensk frukt går Ibrahim Tahir systematiskt igenom de viktigaste skadorna och svampsjukdomarna: hur de kan identifieras, varför de uppkommer och hur de kan förebyggas.

Orsakerna till fysiologiska skador delar Tahir in i fyra kategorier: olämpligt väder, felaktig odlingsteknik/åtgärder, fel skördetidpunkt samt ej optimal lagringstemperatur och/eller –atmosfär. Mjukskalbränna är en av de vanligaste fysiologiska skadorna på svenska äpplen. Problemet visar sig som mjuka, bruna, bandliknande områden på skalet. De blir senare svarta och kan sprida sig in i fruktköttet. Skadan förebyggs genom att inledningsvis lagra känsliga sorter vid 3–5 grader högre temperatur än optimalt. Därefter sänker man temperaturen med 1–1,5 grader i veckan.

För låg temperatur under lagringen kan orsaka brunfärgat fruktkött, bruna kärlsträngar och fuktiga vävnader. Vid för hög koldioxidhalt kan frukten få stjärnformade skador i skalet, missfärgade partier runt kärlsträngarna och bruna vävnader med små hål. Är syrehalten för låg bildas etanol i frukten. Detta orsakar bland annat smakförluster.

Patogena svampar infekterar frukten antingen via sår, via blomfodret, via kärnhuset eller via lenticeller. Lenticellröta kan infektera både via blomfoder, kärnhus och lenticeller. Den ligger bakom cirka 50 procent av lagringsförlusterna inom svensk äppelodling och är därmed den skadegörare som orsakar störst tapp. Frukten angrips redan i odlingen via lenticellerna. Äpplena får små döda fläckar på skalet, dessa sprids sedan in i frukten vid fuktig väderlek.

Relaterade sidor:
Sidansvarig: lena.johnson@slu.se