Att motverka markförstöring

Senast ändrad: 13 december 2019
koltillverkning.jpg

Under det sista året har två uppmärksammade internationella rapporter publicerats om minskad markbördighet och ökad markförstöring i ett globalt perspektiv. Men vad är det som gör att markbördigheten sjunker?

Drivkraften för ett icke uthålligt brukande av marken är ofta fattigdom. Så var det i Sverige på 1800-talet och så är det i många länder idag. Småbrukare som i huvudsak odlar för familjens matbehov har ofta begränsade resurser att göra något åt den minskade bördigheten. De har inte tillräcklig med mark för att kunna lämna åkern i träda, de har inte tillräckligt med resurser att köpa handelsgödsel, de har inte tillräcklig med arbetskraft för olika markförbättrande åtgärder, de har för få djur för att få tillräcklig med gödsel och de måste inrikta sig på få grödor som ger stor skörd (men lite näring) så att de kan äta sig mätta.

Bra metoder för att öka bördigheten finns

Det finns bra metoder för att öka markbördigheten. Kalkning, kompost, förbättrade växtföljder, biokol och bättre kontroll av betestryck i torra områden är metoder där SLU forskare varit med och i försök tillsammans med småbönder visat att den negativa trenden kan brytas.

Problemet är hur bönderna ska ges möjlighet att investera mer i sitt jordbruk. Globala analyser visar att det är först när det uppstår en marknad för jordbruksprodukter som effektiviteten och skördenivåerna höjs i jordbruket. När en större del av befolkningen bor i samhällen och städer kan jordbruket effektiviseras och markvården förbättras. När bönderna kan sälja sina produkter till en växande stadsbefolkning skapas ekonomiska möjligheter för ett mer uthålligt jordbruk.

planting.jpg
Hur ska bönder ges möjlighet att investera mer i sitt jordbruk? Foto: Erik Karltun.

Att samodla träd och grödor ledde till ökad levnadsstandard

I ett område i Amhara regionen i Etiopien där markförstöringen hade gått väldigt långt övergav bönderna det traditionella jordbruket och har istället infört ett agroforestry-system där de odlar ett snabbväxande träd, Acacia decurrens, på sin åkermark.

Efter fyra till fem år skördar man och gör träkol. Träkolet säljs sedan till städerna som bränsle för matlagning. På bara femton år har odlingen ökat till att idag omfatta nästan halva ytan av ett distrikt i regionen. Planteringarna har minskat erosionen, skapat en bättre hydrologisk balans och ökat böndernas inkomster väsentligt.

Verksamheten skapar arbete för både unga och kvinnor och ger tillräckligt med inkomster för utbildning och ökad levnadsstandard. Drivkraften bakom detta är den växande marknaden för träkol.


Kontaktinformation

erik.karltun@slu.se, 018-671277, 070-6901277

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se