Ur SLU:s kunskapsbank

SLU håller koll på växthusgaser i skog och mark

Senast ändrad: 23 mars 2018
mattias-forest.jpg

Klimatförändringarna ger effekter på ekosystem och samhälle. För att mildra effekterna måste utsläppen av växthusgaser minska. SLU ansvarar för det viktiga arbetet att beräkna och rapportera växthusgasflöden fån markanvändning och skogsbruk till FN och EU. Nu presenterar vi färska siffror. Störst upptag av växthusgaser sker på skogsmark genom upptag i biomassa och markkol. De största utsläppen sker från dränerade marker och vid avskogning.

Det är sedan länge känt att utsläpp av växthusgaser från mänskliga aktiviteter är orsaken till den klimatförändring som vi observerat under 1900-talet. Målet med minskade utsläpp är att minimera störningarna av klimatsystemet och effekterna på ekosystem och samhälle. Sedan Klimatkonventionen (1992), och framförallt Kyotoprotokollet (1997), pågår ett internationellt samarbete för att minska utsläppen. Den senaste internationella överenskommelsen från Paris (2015) har skrivits under av 194 parter.

Alla länder följer utsläppen av växthusgaser

Utsläppsutvecklingen följs upp genom ländernas årliga redovisning till FN och EU. Utsläpp och upptag av växthusgaser redovisas uppdelat på sex sektorer: Energisektorn, sektorn för Industriprocesser och produktanvändning (IPPU), Jordbrukssektorn, sektorn Markanvändning förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF, Land Use, Land Use Change and Forestry) och Avfallssektorn.

SLU ansvarar sedan 2001 för beräkning och rapportering av växthusgasflöden inom LULUCF-sektorn.

Klimatkonventionen och EU

Rapporteringen av LULUCF-sektorn under Klimatkonventionen delas in i sex markanvändnings-kategorier (Skogsmark, Jordbruksmark, Betesmark, Våtmark, Bebyggd mark och Övrig mark) och övergångar mellan dessa. För all brukad mark redovisas förändringar i kolförråd uppdelat i levande biomassa ovan och under mark, död ved, förna och markkol.

Dessutom redovisas utsläpp från skogsgödsling, dränerad mark, torvproduktionsmark, kvävemineralisering, bränder i skog samt inlagring av kol i trä-produkter (HWP, Harvested Wood Products).

De viktigaste underlagen för rapporteringen av LULUCF-sektorn utgörs av Riksskogstaxeringen (RT) och Markinventeringen (MI) vid SLU men vi använder också data från SCB, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, SGU, MSB samt SMHI.

Kyotoprotokollet och EU

För rapportering och bokföring under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (2013–2020) redovisas och bokförs kolförrådsförändringar och övriga utsläpp för aktiviteterna Avskogning, Beskogning och Skogsbruk.

Utsläpp och upptag för mark som avskogats eller beskogats från 1990 bokförs i sin helhet medan utsläpp och upptag för Skogsbruk bokförs relativt en referensnivå som för Sverige är en prognos över nettoupptaget. Är nettoupptaget högre än referensnivån fås krediter motsvarande skillnaden mellan rapporterade nettoupptag och referensnivå upp till maximalt 2,5 Mt koldioxid. Om nettoupptaget däremot är lägre bokförs ett utsläpp.

Färska siffror för Sveriges klimatrapportering

I december publicerades färska siffror för Sveriges klimatrapportering (se figuren nedan). Störst upptag sker på Skogsmark genom upptag i levande biomassa (genom att tillväxten är större än avverkning och självgallring) och markkol. De största utsläppen sker från dränerade marker och när skogsmark omvandlas till annan markanvändning (avskogning). LULUCF-sektorn utgör en stabil sänka för växthusgaser och som dessutom ökat något under den rapporterade perioden 1990-2016, framförallt på grund av att tillväxten i skog ökat mer än avverkningen och att inlagringen i träprodukter ökat under perioden.

klimatrapport.png
Utsläpp (positiva tal) och upptag (negativa tal) från LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry) - sektorn uppdelat på markanvändningskategorier.
Relaterade sidor:
Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se