Ur SLU:s kunskapsbank

Vilka arbetsinsatser är mest effektiva för hållbar intensifiering av jordbruket söder om Sahara?

Senast ändrad: 12 mars 2019
Två personer på ett fält med röd jord, foto.

För att mätta en växande världsbefolkning behöver jordbruket intensifieras på ett hållbart sätt. För småbrukare i Afrika söder om Sahara finns många hinder för att öka produktiviteten. SLU och CIMMYT har sammanställt resultat från olika forskningsprojekt som visar vad som är effektivast att göra, med hänsyn till arbetskraftsåtgång och avkastning.

Med en ökande världsbefolkning ökar behovet av näringsrik mat, foder, fibrer och bränsle. Problemet kan inte lösas enbart genom att öka mängden mark som odlas. Ökade skördar behövs också, men intensifieringen av jordbruket måste vara hållbar. Småjordbrukare i Afrika söder om Sahara står inför många hinder till ökad produktivitet. Ett av hindren är brist på arbetskraft under viktiga perioder. Detta kan till exempel leda till försenad sådd så att växterna inte kan utnyttja hela växtsäsongen, eller försenad ogräsbekämpning som leder till stor konkurrens från ogräsen.

Vissa rekommenderade metoder är mindre lämpliga

Ett antal olika odlingsmetoder har förespråkats för en hållbar intensifiering av växtproduktionen, men småjordbrukare har i många fall inte följt råden. SLU och CIMMYT (International Maize and Wheat Improvement Center) har undersökt varför.

– Vi misstänkte att arbetskraftsbrist på gårdarna och låg arbetsproduktivitet hos vissa av de rekommenderade metoderna kan vara orsaken till att råden inte följts. Vi har därför undersökt förhållandet mellan avkastningseffekter och arbetskraftsbehov för en rad metoder som föreslås för hållbar intensifiering av majsproduktionen på smågårdar i olika miljöer i Afrika söder om Sahara, säger SLU-forskaren Sigrun Dahlin.

En personi röd jacka på ett fält, foto.
Fördröjd eller dålig ogräsbekämpning har stor inverkan på avkastningen. Det här fältet har samma odlingshistorik, planttäthet och gödsling men den vänstra delen av fältet har inte rensats på ogräs på grund av arbetskraftsbrist. Foto: Sigrun Dahlin.

24 studier granskades

I SLU och CIMMYT:s studie granskades 24 publikationer som rapporterade om både avkastningseffekter i majs och arbetskraftsåtgång. Studierna handlade om markrelaterade åtgärder som kan öka tillgången på vatten i marken (till exempel skapande av vallar, planteringsgropar eller plöjningsfri odling jämfört med konventionell plöjning eller hackning) och odlingssystem som kan minska sjukdomar och skadedjur och öka jordens bördighet genom biologisk kvävefixering.

Vallar och herbicider ökar avkastningen och sparar arbete

De testade metoderna visade mycket varierande resultat mellan studierna, från ökad till minskad arbetsproduktivitet. Det visar att en del av metoderna fungerar bättre än dagens praxis under vissa förhållanden men sämre under andra. Att odla i så kallade planteringsgropar innebar hårt manuellt arbete och gav betydligt lägre skördeutbyte relativt arbetsinsatsen i de aktuella studierna. Däremot har andra studier från torrare områden visat på en större skördeökning, men dessa saknade information om arbetskraftsåtgång och kunde inte tas med i analysen.

System med vallar (som både kan öka vattentillgången och ger mekanisk ogräsbekämpning om de skapas genom kupning) och herbicidanvändning gav däremot överlag ökad avkastning med minskad arbetsinsats. Metoder för hållbar intensifiering kan alltså fungera om lantbrukaren har möjlighet att investera i mekanisering och/eller herbicidanvändning för att minska det manuella arbetet. Detta bör kombineras med förbättrade grödor, gödsling och skadedjurs-/sjukdomskontroll.

– Herbicidanvändning är inte heller okomplicerad. De kan vara ett effektivt sätt att minska arbetsbördan, men kostar pengar och kan ha negativ påverkan på miljön och lantbrukarnas hälsa. Om herbicidanvändning ska kunna innefattas i begreppet hållbar intensifiering behöver lantbrukarna få stöd av rådgivare för att minska de negativa bieffekterna genom att hantera och använda medlen på rätt sätt, säger Sigrun Dahlin.

Relaterade sidor:
Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se