Ur SLU:s kunskapsbank

Ny manual för att utvärdera effekter av förtätning av stadsmiljöer

Senast ändrad: 11 december 2017
Stad2bild600.jpg

Det byggs mycket just nu och framförallt syns byggkranarna i de centrala delarna av städerna. Dammet hinner knappt lägga sig innan nästa byggprojekt dras igång. Husen växer upp snabbt och högt, inte sällan till helt nya stadsdelar. Forskare vid SLU har nu tagit fram en manual för att skapa balans mellan täthet och rymlighet.

– Vi pratar faktiskt om ett nytt miljonprogram, de senaste åren har man byggt i samma takt. Vi ser en kombinerad horisontell och vertikal förtätning, man bygger allt trängre och också högre, påpekar Per G Berg, professor i landskapsarkitektur vid SLU.

Han nämner bostadsbristen som drivkraft, och att många numera vill bo i städer. Men det finns också starka motiv hos byggherrar att bygga tätt och högt för att utnyttja marken på ett kostnadseffektivt sätt.

Snabbt, tätt och effektivt

Per Berg, SLU. Foto Ying Yin.När man bygger snabbt uteblir ofta en utvärdering av konsekvenserna för den befintliga stadsmiljön och det är sällan byggaktörerna tänker på detta redan i planeringsstadiet, berättar Per G Berg.
– Ganska ofta nämns argumentet att man bygger effektivt med avseende på energi eller att de boende ska få nära till service. Det kan finnas sociala vinster med att bo närmare varandra, men det är en balansgång. Blir det för tätt och högt känner man inte igen sina grannar och upplever en otrygghet.

Sätta siffror på boendet

För att kunna skapa en bra så kallad funktionell täthet har Per G Berg och hans kollegor därför tagit fram en manual som ska fungera som ett verktyg för exempelvis kommuner, konsultföretag, arkitektkontor och byggföretag (se faktaruta nedan för detaljer). Med hjälp av manualen kan man analysera och balansera täthet och rymlighet i svenska städer.

– Förtätningen ska baseras på kunskap. Vi visar att det går att ta fram ett bra kunskapsunderlag i form av ett funktionellt täthetsindex. Där ingår både hårda och mjuka data baserat på faktorer om hur människor trivs och mår bra.

Men hur sätter man siffror på boendet?
– Vårt bidrag är dels kvantitativt, vi sätter siffror på konsekvenser av byggande för täthet och rymlighet. Men det är också kvalitativt eftersom siffrorna delvis bygger på bedömningar med utgångspunkt från sju dimensioner för goda boplatser i staden enligt FN:s Habitatagenda, förklarar Per G Berg.

Siffrorna beskriver hur tätheten och rymligheten fungerar i verkligheten och ligger sedan till grund för det funktionella täthetsindexet.

– Är till exempel täthetsindexet högt och rymlighetsindexet lågt finns det en obalans. Det är det resultatet man ofta ser när man har förtätat utan att reflektera över helheten, då kan det ske ganska grova misstag som borde gå att undvika.

Hammarby sjöstad. Foto: Per Berg, SLU
Exempel på bra förtätning: Hammarby sjöstads första etapper kring Sickla Kaj och Sickla Allé är ett gott exempel på funktionellt tät stadsbygd med höga täthetsvärden och höga rymlighetsvärden. Foto: Per berg, SLU.
Industristaden i Uppsala. Foto: Per Berg, SLU
Exempel på sämre förtätning: Industristaden i Uppsala visar upp ett måttligt täthetsindex och ett mycket lågt rymlighetsindex och är ett exempel på obalanser mellan effektiv markanvändning och ett gott stadsliv. Foto: Per Berg, SLU.
Stenhuggarvägen i Stenhagen, Uppsala. Foto: Per berg, SLU.
Exempel på sämre förtätning: Det sista centrala kvarteret som byggdes på Stenhuggarvägen (Stenhagen, Uppsala) skapar en obalans mellan täthet och rymlighet – här har förtätningen tagits ett steg för långt. Foto: Per Berg, SLU.

Lära av goda och dåliga exempel

Helst ska analyserna göras vid flera tillfällen, till exempel under planeringen, när bygget är klart och efter fem och tio år. Det skulle också ge möjligheten att lära sig vad som fungerar och vilka lösningar som blir mindre bra.

Per G Berg och hans kollegor har själva tillämpat det funktionella täthetsindexet på ett flertal byggprojekt, både vad det gäller nybyggnationer och historiska bebyggelsemiljöer. Han visar en bild på två intilliggande kvarter i Stockholm vid Upplandsgatan och Helgatan som ett dåligt och ett bra exempel.

– På Upplandsgatan, byggt kring år 1906, har man byggt högt - mer än fyra våningar. Dessutom har man valt att bygga hus även på innergården vilket leder till minskad tillgång till grönyta för de boende.
Kvarteret uppfattades redan då som trångt och senare analys med hjälp av manualen visar att det funktionella täthetsindexet är högt, det vill säga att det finns en obalans mellan täthet och rymlighet. När nästa kvarter på Helgagatan skulle byggas 1926 hade man tänkt om.

– Husen på Helgatan är lägre och innergården är sammanhängande. Här är täthetsindexen i balans och vi vet också att de boende väljer att bo kvar länge i sådana grannskap, berättar Per G Berg.

Här blev det en bra täthet - tillräckligt nära till skolor, service, grönområde och grannar som man känner igen och känner sig trygg med.

Natur och kultur skapar trivsel

I Uppsala pågår fortfarande utbyggnaden av den alltför täta industristaden, som är ett nutida exempel hur man bygger alltför tätt och högt. Per G Berg jämför flygfoton av området med Luthagen. Det är trängre mellan husen i Industristaden och indexen visar en hög täthet och låg rymlighet. Det funktionella täthetsindexet visar på obalanser, till exempel saknas grönområden. För att kompensera för detta har på senare år åkanten snyggats till. En hamnspång ger tillgång till Stadsparken på andra sidan Fyrisån.

– Det i sin tur har konsekvenser för Stadsparken som slits ovanligt mycket eftersom så många söker sig dit.

Per G Berg har ingenting emot en fungerande förtätning och hoppas att manualen kan bidra till ett bättre stadsbyggande. I slutändan handlar det om att människor ska må bra där de bor.

– Människor bor kvar på en plats för att de trivs. Det kan bero på att de har bra grannar, har nära till grönområden eller till skolor och butiken. Därför måste vi ta bättre hänsyn till trivseln. Det är sällan folk bor kvar för att de har solpaneler på taket eller för att det är ett energieffektivt område, även om det förstås är en bra sak. Kultur och relationer med andra människor är viktigare och det avgör också om ett bostadsområde kan bli riktigt hållbart med boende som kan ha en hållbar livsstil.

Text: Natalie von der Lehr

Fakta:

Manualen: SLU:s nya täthets- och rymlighetsindex

Sju resurser i människans boplatser*

  • Fysiska resurser - icke levande naturresurser som till exempel energi, vatten, mark och avfall
  • Ekonomiska - värden på marknader eller i ekonomiska värden i samhället som hus, varor, tjänster och informella samarbeten
  • Biologiska - levande organismer, ekosystem samt växter, djur, parker, trädgårdar och odlingar
  • Organisatoriska - planer, infrastruktur och service som vägnät, skolor, affärer, kommunikationer
  • Sociala - relationer mellan människor och roller som grannar, vänner, familj samt hälsa
  • Kulturbestämda - system av delad mening som historia, traditioner, ceremonier och konst
  • Estetiska - sinnesintryck från natur och kultur - flersinnlig upplevelse av naturen och staden

*De sju resurserna finns beskrivna i Berg et al 2010, se nedan, och utgår från FN:s Habitatagenda 1996 (§30, kapitel IV).

Funktionella täthetsalgoritmer ger kvantitativa jämförelsevärden

  • De sju resurserna ligger till grund för att utveckla tre formler som kvantitativt beskriver planeringsmålet att balansera en effektiv markanvändning med ett gott stadsliv: täthets- och rymlighetsindex samt funktionellt täthetsindex
  • Till ett mätvärde på täthet respektive rymlighet läggs i analysen av varje kvarter sju kvalitetskoefficienter som bedöms av forskare, planarkitekter, konsulter, förvaltare, boende eller någon annan som känner till varje områdes unika egenskaper.
  • Det betyder att det finns kvalitativa bedömningsmoment, som förutsätter aktuell platskunskap, även i den kvantitativa analysen.
  • Det funktionella täthetsindexet är skillnaden mellan täthets- och rymlighetsindex och visar hur väl täthets- och rymlighetskvaliteter balanseras.

Publikationer i urval (ta kontakt med Per Berg för att få ett exemplar):

  • Per G Berg, Per Hedfors, Madeleine Granvik, Tuula Eriksson & Fredrik Eriksson (2017) Funktionell täthet - nya FOMA-manualen. Rapport från institutionen för stad och land, forskargruppen uthållig samhällsbyggnad och FOMA – stadsutveckling.
  • Berg P.G. (2010) Timeless cityland - an interdisciplinary approach to finding sustainable human habitat. Course book for Advanced Master level courses in Sustainable Development at Uppsala University and SLU University (Uppsala) Baltic University Program and Department of Urban and Rural Development ALU Uppsala.
Sidansvarig: ann-katrin.hallin@slu.se