Ur SLU:s kunskapsbank

Kombinerad filtrering ger effektivare rening av PFAS

Senast ändrad: 13 december 2019
Vera_nano300.jpg

PFAS är skadliga kemikalier som vi människor kan få i oss genom till exempel dricksvattnet. Vid SLU har forskare tagit fram en metod som förbättrar reningen av PFAS i dricksvatten genom att kombinera så kallad nanofiltrering med ytterligare filtrering. När ett nytt dricksvattenverk ska byggas i Uppsala tar man hjälp av SLU-forskarna.

På grund av sina vatten- och fettavvisande egenskaper används PFAS i allt från kläder till brandskum. Ämnena är svåra att bryta ner och idag hittar man PFAS i blodet hos nästan alla människor.

- Här i Uppsala finns PFAS i stora delar av det grundvatten som ska användas för att producera dricksvatten. Det beror på flera decenniers användning av brandskum under brandövningar, berättar Vera Franke, som är doktorand i forskargruppen organisk miljökemi vid SLU. I sitt projekt arbetar hon med att utveckla effektivare metoder för att rena dricksvatten från PFAS.

Nanofiltrering räcker inte

En metod som används idag vid rening av dricksvatten är nanofiltrering, det vill säga att vattnet passerar genom ett membran med extremt små porer. Den här typen av rening är väldigt effektiv. Metoden används för att filtrera bort bland annat läkemedelsrester och organiskt material.

Nackdelen med nanofiltrering är att ungefär tio procent av vattnet inte kommer igenom membranet. Vattnet som blir kvar kallas "retentatvatten" och innehåller alla ämnen som är för stora för att ta sig igenom membranet, som till exempel PFAS. När ett retentatvatten är förorenat med PFAS behöver det behandlas innan det kan släppas ut.

- I våra studier har vi kompletterat nanofiltreringen med ytterligare rening av vattnet genom olika typer av filter. Tanken är att PFAS fastnar på filtren så att vattnet renas och kan släppas ut. Filtren skickas sedan till förbränning eller återanvänds, berättar Vera Franke.

Kol och jonbytare fångar PFAS

Forskarna har testat bland annat kolfilter och jonbytarmassa som filtermaterial. I ett kolfilter fastnar PFAS på kolpartiklarna. I en jonbytarmassa fångas istället PFAS-molekylerna upp och i utbyte avges ofarliga joner till vattnet.

- Vi såg att kolfiltren och jonbytarmassorna gav en effektiv rening. Men båda materialen blir mättade och måste bytas ut ganska ofta, vilket blir dyrt i längden. Vi arbetar därför hela tiden med att försöka hitta ännu effektivare filtermaterial, säger Vera Franke.

SLU hjälper till med nytt vattenverk

Under år 2021 ska Uppsala vatten och avfall börja bygga ett nytt dricksvattenverk för att fylla behovet av mer dricksvatten i Uppsala när kommunen växer. Vera Frankes forskargrupp har ett tätt samarbete med företaget och är med och utvecklar de reningsmetoder som ska användas i det nya vattenverket.

- De kommer att använda nanofiltrering som huvudsteg i behandlingen av dricksvattnet i det nya verket. De övriga stegen i reningen är inte helt fastställda än, berättar Vera Franke.

Text: Ylva Sjöblom

Fakta:

PFAS och hälsa

  • PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en mängd olika kemikalier som är skapade av människan, där de mest kända är PFOS och PFOA.
  • PFAS började framställas på 1950-talet, men det är inte förrän på senare tid som vi har blivit medvetna om riskerna med de här ämnena och insett hur spridda de är i naturen.
  • PFAS lagras i kroppen, och ju högre halter vi får i oss desto större risk för olika hälsoeffekter.
  • Alla människor har PFAS i blodet. Forskare har till och med hittat ämnena i isbjörnar på Arktis.
  • Man har sett att PFAS bland annat kan påverka lever, immunförsvar och fosterutveckling negativt. Det finns även ett samband mellan PFAS-exponering och vissa typer av cancer.

Källor: Naturvårdsverket och Vera Franke.

 


Kontaktinformation
Sidansvarig: ann-katrin.hallin@slu.se