Planerar för utökade gräsmarker

När vi sjunger om den blomstertid som kommer tecknas en bild av ett fornt odlingslandskap med fagra blomsterängar, rika örtesängar, och lundens gröna träd. Hade 1600-talstexten skrivits idag hade det istället hetat intensivt brukade vallodlingar och igenväxande betesmarker.
Det lyser inte grönt från odlingslandskapets gräsmarker, det lyser rött i de siffror som Artdatabanken vid SLU ska leverera till Naturvårdsverket inför rapporteringen till artikel 17 i Art- och habitatdirektivet.
Per Toräng, Artdatabanken, sammanställer blandade data om 29 naturtyper och 10 arter som bland annat beskriver tillståndet för gräsmarker i Sverige.
– Situationen för gräsmarkerna är dyster, och statusen för de flesta av naturtyperna är dålig.
Stora förändringar
Det är dramatiska förändringar som odlingslandskapet har genomgått under de senaste hundra åren. Jord- och skogsbruk har rationaliserats och förändrat hela landskapet på ett genomgripande sätt.
Kvarvarande arealer är alltför små och fragmenterade och flera håller dålig kvalitet på grund av att de har gödslats eller för att de inte längre hävdas och därmed växer igen. Omställningen av jord- och skogsbruk har också förändrat landskapet till ett svart-vitt-rutigt landskap med skarpa gränser mellan olika markslag. Den för många arter så viktiga mosaiken har gått förlorad.
Ängar har blivit åkrar eller gödslade och kultiverade betesmarker. I sådana dominerar triviala gräsarter på bekostnad av en blomrik örtflora. Det förändrade landskapet har lett till minskade och isolerade arealer, och mellan dem sker nästan ingen spridning av frön lägre.
– Det lantbruk som förr bidrog till spridning av frön sker alltmer i slutna system. Ensilage förpackas i balar, djur transporteras i stängda lastbilar, och djur stallas in under stora delar av året, säger Erik Sjödin på Naturvårdsverket.
Landskapsperspektiv viktigt
Förutom att de isolerade fläckar som finns kvar från det historiska odlingslandskapet måste skötas exemplariskt, så behöver marker som ligger tillsammans förvaltas i landskapsperspektiv om arter och naturtyper ska ha någon möjlighet till överlevnad. Landskapsperspektivet behöver även inkludera moderna gräsmarker längs vägar, i kraftledningsgator, övningsfält, golf- och skidanläggningar. Skötsel med landskapsperspektiv kostar, men ger resultat.
I detta instämmer Anders Glimskär, SLU, som säger att det går att utläsa från inventeringar att miljöstöd spelar stor roll.
– Ekonomiska styrmedel i form av stöd och ersättningar inom jordbruket är kraftfulla verktyg som kan bidra till att förbättra situationen i odlingslandskapet.
Men att återställa ett historiskt landskap är en omöjlig uppgift. Istället handlar det om att sköta vad som finns kvar och att försöka förbättra förutsättningarna.
Grön infrastruktur
Under de senaste åren har landets länsstyrelser arbetat med att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Från hösten 2018 ska grön infrastruktur vara en naturlig del av planering och prioritering av insatser i olika samhällsprocesser.
Grön infrastruktur definieras av Naturvårdsverket som "ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet."
Landskapets omvandling blir särskilt tydlig i Örebro läns arbete med grön infrastruktur för gräsmarker. Där är den häradsekonomiska kartan redan från 1860-talet, före de stora sjösänkningarna och rationaliseringen av jordbruket. Det var då arealen ängsmark var som störst och samtidigt fanns stora sammanhängande områden med skogsbetesmarker.
– Idag har vi bara en spillra kvar av dessa stora arealer gräsmarker vilket förstås innebär problem för de arter som behöver gräsmarker som livsmiljöer och spridningsvägar, säger Helena Rygne på Länsstyrelsen i Örebro län.
I Örebro läns handlingsplan för grön infrastruktur har de utgått från att det viktigaste för att förbättra för gräsmarkernas arter i första hand är att försöka utöka arealen lämplig gräsmark.
– Vi har bland annat använt fjärilar som fokusarter för att peka ut de trakter där vi har bäst förutsättningar för åtgärdsarbete. En tidigare analys som gjorts av Pro Natura med flera visar att det behövs minst 50 hektar lämpligt gräsmarkshabitat inom en yta av 5x5 kilometer för att det ska vara stor sannolikhet att träffa på till exempel arten sexfläckig bastardsvärmare.
Hittar värdefulla områden
GIS-analyser med utgångspunkt från potentialen i landskapet inklusive gräsmarker utanför traditionellt odlingslandskap utgör underlag för förslag till så kallade värdetrakter för gräsmarker.
– Vi har också använt information om de historiska ängsmarkernas lägen eftersom vi vet, bland annat från Karl-Olof Bergmans forskning vid Linköpings universitet, att det är högre sannolikhet att marker som var ängar på den häradsekonomiska kartan fortfarande har kvar gräsmarksarter.
Det är i värdetrakterna som Länsstyrelsen och andra aktörer i första hand kommer att arbeta med åtgärder som nätverkande, riktad rådgivning, särskilda projekt, förbättrad skötsel i skyddade områden med mera som föreslagits i länets handlingsplan för grön infrastruktur.
– Uppdraget om grön infrastruktur har inneburit att vi fått en plattform för dialog som redan lett till en förbättrad samverkan inom Länsstyrelsen och med andra aktörer i odlingslandskapet som förhoppningsvis kommer att ge positiva effekter framöver, avslutar Helena.
Om länens arbete med gröna infrastrukturer leder till bättre siffror i rapporten till art- och habitatdirektivet framöver återstår att se.
Text: Olof Bergvall
Gamla kartor har visat sig vara ett bra underlag för att identifiera så kallade värdetrakter. Kartan till vänster visar ängsmarker i Örebro län på 1860-talet. Underlaget är den häradsekonomiska kartan från 1860-talet, före de stora sjösänkningarna och rationaliseringen av jordbruket. Kartan till höger visar jordbruksblock med betesmarker och ängar år 2016. Källa: Länsstyrelsen i Örebro län.
Kontaktinformation
Per Toräng
Artdatabanken, SLU
per.torang@slu.se, 018-67 15 44
Helena Rygne
Länsstyrelsen i Örebro län
helena.rygne@lansstyrelsen.se, 010-224 87 64
Länkar
Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013
Om EU:s art- och habitatdirektiv på artdatabanken.se
Andersson, L., Pallto, H., Appelqvist, T. & Hellsten, C. 2015. Landskapsekologisk brist- och funktionalitetsanalys. Avseende sex olika biotoper med huvudsakligt fokus på biosfärområde Östra Vätterbranterna. Pro Natura.
Inslaget ovan är även publicerat i tidningen Miljötrender #Jordbrukslandskap.