Ur SLU:s kunskapsbank

Påverkade vatten bidrar till helhetsbild av hur vattnen mår

Senast ändrad: 19 december 2017
Falu koppargruva. Foto: Falu Gruva

I SLU:s datavärdskap för sjöar och vattendrag ingår även vatten som är påverkade av mänsklig verksamhet, så kallad recipientkontroll. Dessa kontrollprogram ger underlag för uppföljning av lokal miljöpåverkan, men bidrar också till att skapa en bättre helhetsbild av hur vattnen mår i Sverige.

Av drygt 10 miljoner mätvärden för sjöar och vattendrag i e-tjänsten Miljödata-MVM kommer cirka en tredjedel från olika typer av recipientkontroll. Huvuddelen av recipient­kontrollen bedrivs i den södra delen av landet, varifrån också den största andelen av data kommer (se faktaruta nedan).

̶  Vi vill gärna kunna ge en rättvis bild av vattenkvaliteten i Sverige och då ser vi att data från recipientkontrollen bidrar med viktig information, säger Lars Sonesten, ansvarig för datavärdskap sjöar och vattendrag samt forskare vid institutionen för vatten och miljö, SLU.

Behöver mer data från recipientkontroller

I den norra delen av landet finns det färre program för recipientkontroll. Därför är det enligt Lars Sonesten ännu viktigare att få in mer data från påverkade vatten från norra delen av landet till det nationella datavärdskapet.

̶  Med en ganska liten insats skulle vi kunna förbättra helhetsbilden om vattenkvaliteten avsevärt om vi fick in mer data från påverkade vatten, berättar Lars Sonesten.

Förklaringen är att lokala recipientkontrollprogram ger viktiga indata i de nya verktygen för bedömning av vattnens ekologiska status, som tagits fram inom ramen för projektet Waters. Bedömningsverktygen används av bland annat av vattenförvaltningen på nationell och regional nivå.

Fakta:

Provpunkter i recipientkontrollen. Källa: MVM-Miljödata 15 december 2017. Bild: Emil Back, SLUSamordnad recipientkontroll i Miljödata-MVM

Via e-tjänsten Miljödata-MVM går det att nå vattenkvalitetsdata från drygt 180 lokala program för recipientkontroll. Av dessa program är 75 samordnad recipientkontroll, 48 recipientkontroll och 57 program för kontroll av kommunal verksamhet. Den äldsta uppgiften är från år 1941 och data sträcker sig för närvarande fram till 2016.

Varje punkt i kartan motsvarar en provplats inom ett recipientkontrollprogram. Klicka på kartan för en större bild. Källa MVM-miljödata. Bild: Emil Back, SLU.

Exempel: Återhämtning från metallförorening nedströms Falu gruva

Recipientkontrollen ger förstås även underlag för uppföljning av det lokala miljöarbetet. Ett exempel är recipientkontrollen i Dalälven utanför Falu gruva. Här går det att följa hur metallbelastningen minskat över tiden (se diagram nedan).

Förbättringarna i vattenkvaliteten beror både på att gruvan lades ner 1992 och att man har utfört ett brett åtgärdsarbete för att minska metalläckaget. Bland annat har man lyckats minska läckaget från de stora mängderna metallhaltigt gruvavfall som har producerats under gruvans drygt 700-åriga historia.

Metallhalterna i Dalälven nedströms Falun har sjunkit sedan början av 1990-talet. Cd=kadmium, Cu= koppar och Zn=zink. Klicka på bilden för att få en större bild. Provpunkten Slussen ligger nära utloppet från sjön Tisken i centrala Falun, medan provpunkten Runn ligger i den centrala delen av Runnsjön som ligger nedströms Falun. Skärmdump från Miljödata-MVM. Bild: Lars Sonesten, SLU.

Sidansvarig: ann-katrin.hallin@slu.se