Ur SLU:s kunskapsbank

Riskbedömning av växtskyddsmedel kan förbättras

Senast ändrad: 24 september 2018
Vaxthus600iStock.jpg

I miljöövervakningen av ytvatten hittas återkommande ett antal växtskyddsmedel i halter över sina respektive riktvärden. Men det finns olika bilder av nivån på problemet.

Risken för att växtskyddsmedel från jordbruket ska påverka vattenlevande organismer har inte minskat sedan miljöövervakningen startade år 2002, snarare tvärtom. En viktig del i riskbedömningen är vilket riktvärde som satts för respektive substans (se faktaruta).

- Det är viktigt att följa förändringarna över längre tid för att se genomslaget av ändrad användning och ett stramare regelverk, menar Jenny Kreuger, föreståndare vid Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) på SLU.

Förbjuden neonikotinoid hittad

I den senaste nationella screeningen av växtskyddsmedel i ytvatten förekommer ett antal substanser i halter över sina respektive riktvärden. Totalt påträffades 30 substanser i halter lika med eller över sitt riktvärde, och 38 procent av alla prov hade minst en substans med ett överskridande av riktvärdet.

- De är ofta samma ämnen som ligger i topp och överskrider sina riktvärden i de olika undersökningarna. Diflufenikan, pixoxystrobin och MCPA är några sådana exempel, berättar Mikaela Gönczi, biträdande föreståndare för CKB.

Dessutom förekommer också imidakloprid, en neonikotinoid, i ytvattenundersökningarna vilket det inte borde göra. Det har sedan år 2013 varit förbjudet i EU att använda imidakloprid på grödor som lockar pollinerare eller bin. I våras röstade en majoritet av EU-länderna även för ett utökat förbud för neonikotinoider som omfattar all användning av ämnena utomhus, användning i växthus kommer fortfarande att vara tillåten.

Växthusläckage och brunnsfynd

Tidigare stickprov har pekat på att det förekommer läckage av växtskyddsmedel från växthus till näraliggande vattendrag. Det bekräftas även av resultaten från den senaste nationella screeningen, och därför genomförs nu en uppföljande analys.

- Vi ser att vi behöver jobba mer med hanteringen av växtskyddsmedel i växthus så att läckaget kan upphöra helt, berättar Jenny Kreuger.

I privata dricksvattenbrunnar i jordbruksområden påträffas mer växtskyddsmedel än jämfört med kommunala dricksvatten. Upp till 19 växtskyddsmedel hittades i enstaka brunnar.

- Mitt tips är att kolla ditt vatten om du har en egen brunn! Ofta har kommunerna erbjudanden om rabatt på analyser till exempel när man bildar familj, berättar Mikaela Gönczi.

Miljöproblem eller ej?

Överskridanden av riktvärden i miljöövervakningen tyder alltså på att en rad substanser tidvis skulle kunna utgöra en risk för vattenmiljön. Men det finns problem med skillnader i tolkningen av vilka nivåer av substanserna som anses vara problematiska. Det kan i sin tur påverka tillförlitligheten i bedömningar av miljöövervakningens resultat.

- Riktvärdena för ytvatten ligger inte på samma nivåer som de värden som Kemikalieinspektionen tillämpar under riskbedömningen för en produkts godkännande. Det ger olika bilder av om vi har ett miljöproblem med dessa substanser eller inte, säger Mikaela Gönczi.

De värden som används vid en produkts godkännande kallas på engelska Predicted No Effect Concentration (PNEC).

- Av de substanser vi tittat på hittills är i princip är riktvärdena för ytvatten i Sverige alltid lägre än de PNEC-värden som getts för en produkts godkännande. Är det ett problem? Det behöver det kanske inte vara med det behöver tydligt kommuniceras vad skillnaderna beror på för att slippa otydligheter, menar Mikaela Gönczi.

Efterlyser kontinuerlig uppdatering av riktvärden

En bättre samordning av arbetet med riktvärden och gränsvärden både i Sverige och inom EU skulle förenkla riskbedömningen. Inom kort drar en nationell översyn av riktvärden i gång.

- Vi hoppas att det resulterar i att arbetet med ta fram nya och revidera gamla riktvärden blir en kontinuerlig process så att vi även på sikt har uppdaterade riktvärden för växtskyddsmedel, säger Mikaela Gönczi.

vaxtskyddsdiagram640.jpg
Växtskyddsmedel i ytvatten är en av indikatorerna för miljömålet Giftfri miljö. Miljömålsindikatorn visar hur risken för påverkan på vattenlevande organismer förändrats över åren, utifrån resultat från fyra välstuderade vattendrag i jordbruksområden. I diagrammet visas toxicitetsindex för uppmätta halter av växtskyddsmedelsrester i ytvatten. Indexet visar trenden för de sammanlagda förekomsterna av växtskyddsmedelsrester i förhållande till substansernas riktvärden (index för år 2002 är satt till 100). Källa: http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/vaxtskyddsmedel-i-ytvatten/ läst 2018-09-21.
Fakta:

Fakta: Riktvärden för växtskyddsmedel

Riktvärden för växtskyddsmedel är ett verktyg vid bedömning av miljökvaliteten i svenska vattendrag. De anger den högsta halt då man inte kan förvänta sig några negativa effekter av ett ämne.

Riktvärdena används i kombination med miljöövervakningsdata vid beräkning av indikatorn Växtskyddsmedel i ytvatten, en av fem huvudindikatorer för miljömålet Giftfri miljö.

De 100 riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten som togs fram år 2004 behöver revideras utifrån ny kunskap. Samtidigt saknas även officiella riktvärden för många substanser av växtskyddsmedel och deras nedbrytningsprodukter. Det gäller både nyligen godkända och äldre substanser.

Preliminära riktvärden har tagits fram för ett antal nya ämnen, men de har ännu inte blivit fastställda. Sedan dess har ytterligare 50-100 substanser kommit ut på marknaden.

Källor:


Kontaktinformation

Jenny Kreuger, forskningsledare
Institutionen för vatten och miljö, SLU
jenny.kreuger@slu.se, 018-672462, 0705-672462

Mikaela Gönczi, koordinator 
Institutionen för vatten och miljö, SLU
mikaela.gonczi@slu.se, 018-67 31 05

Sidansvarig: ann-katrin.hallin@slu.se