Ur SLU:s kunskapsbank

SLU Markfuktighetskartor visar var skogsmarken är blöt

Senast ändrad: 09 mars 2021
Symbolbild för SLU Marfuktighetskartor. Illustration.

SLU Markfuktighetskartor visar hur blött eller torrt det svenska skogslandskapet är. Kartorna är de mest noggranna i sitt slag och har tagits fram genom att SLU-forskare har kombinerat lasermätningar, fältdata från Riksskogstaxeringen och artificiell intelligens (AI).

Detaljeringsgraden i SLU Markfuktighetskartor är betydligt högre än den som finns i traditionella kartor. SLU Markfuktighetskartor fångar till exempel in 79 procent av alla våtmarker jämfört med de traditionella kartorna, som endast visar 36 procent av våtmarkerna. SLU Markfuktighetskartor är också bättre på att visa fuktiga områden längs med vattendrag och sjöar.

– Kartorna togs främst fram som ett stöd för skogsbruket, där de används vid planering både på kontoret och i fält, men också i själva skogsmaskinerna för att undvika att man kör sönder blöt och känslig mark med de tunga maskinerna, säger SLU-forskare Anneli Ågren, som tagit fram kartorna tillsammans med William Lidberg, som också är forskare på SLU.

Stort intresse för kartorna

De båda forskarna har dock märkt att det finns ett stort intresse för kartorna även utanför skogsbrukssektorn. De har till exempel blivit kontaktade av personer som vill använda kartorna för att planera hus- och vägbyggen och våtmarksrestaureringar.

– Kartorna ger även information om markfuktigheten i torrare områden. För skoglig planering kan sådan information vara till nytta exempelvis vid planering av vägar och vid körning i terrängen, säger Anneli Ågren.

Kartorna ett resultat av AI

Kartorna finns för hela landet och har upplösningen två gånger två meter. De är i första hand utvecklade för skogslandskapet.

Själva kartorna är beräknade med artificiell intelligens (AI). Genom att kombinera information från många olika kartor och sedan träna datormodellen på fältdata från SLU Riksskogstaxeringen lärde sig modellen hur topografi, klimat och jordarter styr markfuktigheten i olika delar av landet.

– Kartorna är inte perfekta men de är ett stort steg framåt. Det vi skulle vilja vidareutveckla framöver är att få med skogens diken på ett ännu bättre sätt i höjdmodellen. Det forskar vi på nu, säger Anneli Ågren.

Fakta:

Hitta och läs mer om SLU Markfuktighetskartor

SLU Markfuktighetskarta går att titta på online och i mobilen via webbapp. Du kan även ladda ner kartan i eget GIS. Mer information om hur du når kartorna och ytterligare beskrivning av kartorna.

SLU Markfuktighetskartor släpptes år 2020 i två versioner: SLU Markfuktighetskarta och SLU Markfuktighetskarta klassad.

Mer information om SLU Markfuktighetskarta.

Fler markfuktighetskartor

Andra tillgängliga markfuktighetskartor är den så kallade Depth ToWater-kartan (DTW-kartan) som Skogsstyrelsen tillhandahåller samt Markfuktighetsindex som Metria släppte år 2019, som en del i Naturvårdsverkets Nationella Marktäckedata (NMD).

Läs mer om markfuktighetskartor i rapporten En handledning om hur man kan använda markfuktighetskartor i skogsbruket (pdf).


Kontaktinformation

Anneli Ågren
Forskare vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Akvatisk landskapsanlays
Telefon +46 (0)90-786 8427; +46 (o)72 714 4792

Sidansvarig: ulla.ahlgren@slu.se