Grisen har många fysiologiska och anatomiska likheter med människan och har bidragit till framgångsrik forskning om sjukdomar som rör människans ämnesomsättning.
Diabetes, som är en av människans vanligaste ämnesomsättningssjukdomar, är emellertid mycket ovanligt hos gris och sjukdomen framkallas i forskningssyfte genom att slå ut de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.
För att kunna bedöma sjukdomsutvecklingen och behandlingsresultatet hos personer med diabetes finns ett stort behov av att kunna mäta mängden betaceller i bukspottkörteln. Detta ger möjlighet att utvärdera nya behandlingsmetoder på ett mer exakt sätt. Man har länge trott att det bästa sättet att bedöma mängden betaceller är att mäta förekomsten av receptorn GLP-1R i bukspottkörteln.
Forskare vid SLU och Uppsala universitet har nu genom försök på grisar visat att receptorn även finns på andra celler i bukspottkörteln än betacellerna och att metoden därmed inte är pålitlig. Däremot kan metoden vara värdefull då man vill identifiera transplanterade celler utanför bukspottkörteln eller tumörbildningar. I försöket ingick grisar hos vilka diabetes inducerats med hjälp av streptozotocin och deras friska kullsyskon. Grisarna undersöktes med positronemissionstomografi (PET) och datortomografi (CT) på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
https://doi.org/10.1007/s00259-014-2745-3
Nalin L, Selvaraju RK, Velikyan I, Berglund M, Andréasson S, Wikstrand A, Rydén A, Lubberink M, Kandeel F, Nyman G, Korsgren O, Eriksson O, Jensen-Waern M. Positron emission tomography imaging of the glucagon-like peptide-1 receptor in healthy and streptozotocin-induced diabetic pigs. Eur J Nucl Med Mol Imaging. 2014 Mar 19.
Marianne Jensen Waern
Professor vid institutionen för kliniska vetenskaper (KV); enheten för komparativ medicin och fysiologi
Telefon: 018-671463
E-post: marianne.jensen-waern@slu.se