Sverige framställs ofta som ett föregångsland gällande djurskydd och lagstiftning. Här på hemmaplan ifrågasätts dock ibland om inte ekonomiska incitament alltför ofta får gå före djurens intresse när föreskrifter skrivs. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför undersökt hur djurskyddslagstiftningen har förändrats mellan 1988 och 2019, med fokus på nötkreatur, gris och häst.
Föreskrifterna, förslag till förändringar och remissvar analyserades bl.a. utifrån djurskyddsnivå och motiv till denna. Det kunde konstateras att nöt och gris täcks av omfattande föreskrifter sedan 1989, medan det dröjde till 2003 innan hästar omfattades fullt ut.
Mest kritik från remissinstanserna har riktats mot ändringar i hästföreskrifterna, vilket har resulterat i att djurskyddsnivån ibland har sänkts mellan förslag och färdig föreskrift. Generellt sett har dock djurskyddsnivån i lagstiftningen förbättrats under åren, med några få undantag. Samtidigt kan det inte uteslutas att ekonomiska aspekter fått väga tungt redan innan förslagen lagts fram, och indirekt hämmat mer långtgående djurskyddsförbättringar. Forskarna saknar en systematisk utvärdering av djurskyddslagstiftningens faktiska konsekvenser för att kunna bedöma hur djurens välfärd i praktiken påverkats av regelförändringarna.
Studien finansierades av Svenska Djurskyddsföreningen och Petra Lundbergs stiftelse.
https://doi.org/10.3390/ani11102901
Lundmark Hedman, F.; Berg, C.; Stéen, M. Thirty Years of Changes and the Current State of Swedish Animal Welfare Legislation. Animals 2021, 11, 2901.