Hur mycket åkermark används och hur stora blir växthusgasutsläppen från livsmedelsproduktionen beroende på om nästa generation får sitt protein från mjölk och rött kött, kyckling, fisk eller växter? För att få svar på detta modellerades ett antal olika djurproduktions- och konsumtionsscenarier, bl.a. med antagandet att den globala animalieproduktionen intensifieras till nuvarande svenska nivåer.
Resultaten visar att med dagens trender vad gäller köttkonsumtion räcker inte den befintliga åkermarken för att producera tillräckligt med protein, även om svinnet minskar med hälften och animalieproduktionen intensifieras. För en helt växtbaserad kost räcker marken, men det förutsätter att skördarna ökar där de nu är låga (främst i Afrika och Asien). Marken räcker även i ett scenario där animalieproduktionen baseras på foder som inte producerats på åkermark, såsom bete på annan mark samt matavfall och restprodukter.
Forskningsnyhet från SLU, publicerad i september 2018
Utsläppen av växthusgaser minskar betydligt med en ökad intensifiering av djurhållningen. Vid en övergång till kyckling/fisk minskar utsläppen än mer, och ytterligare vid en övergång till en växtbaserad kost. Dock finns det många andra aspekter som måste vägas in när det gäller att välja framtida proteinkällor, såsom djurvälfärd och sociala aspekter.
Studien visar tydligt att såväl 1) förbättrad produktion, 2) förändrade konsumtionsmönster som 3) minskat svinn är viktigt för att uppnå ett mer hållbart livsmedelssystem.
