Ur SLU:s kunskapsbank

Könet har betydelse för grisköttets mörhet

Senast ändrad: 28 november 2019

Kastrering av hangrisar ses som ett djurvälfärdsproblem. Därför är det i flera europeiska länder förbjudet att kastrera utan bedövning.

Den primära orsaken till kastreringen är risken för hangrislukt i köttet. Dock är köttet från kastrerade grisar mörare jämfört med intakta hangrisar, vilket är av stor betydelse för konsumenternas uppfattning av köttets ätkvalitet.

Forskningsnyhet från SLU, publicerad i juni 2018

I denna studie jämfördes mörheten i kött från kastrerade hangrisar, intakta hangrisar och hongrisar med hjälp av en tränad sensorisk panel vid fyra tidpunkter efter slakt. Texturen mättes även instrumentellt. Det undersöktes också om slaktkroppsvikt, köttprocent, köttets fettmarmorering eller bindvävens struktur påverkade mörheten.

Resultaten av studien visade att kött från kastrerade hangrisar var mer mört än kött från både intakta hangrisar och hongrisar. Dessutom påverkades mörheten positivt av köttets fetthalt och slaktkroppsvikten, men inte av bindvävens kollagenhalt eller dess struktur.

Kött från grisens alla tre kön hade samma mörhetsutveckling vid två, fem, sju och tio dagar efter slakt. Mot bakgrund av studiens resultat föreslås därför att kött från intakta hangrisar och hongrisar bör möras längre än kött från kastrater för att erhålla samma mörhet.

Referens

Aaslyng, MD; Jensen, H; Karlsson, AH. 2018. The gender background of texture attributes of pork loin. MEAT SCIENCE, 136 79-84; FEB 2018
DOI: 10.1016/j.meatsci.2017.10.018

Länk till publikationen

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0309174017308781

Kontakt

Anders Karlsson
Professor vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa, avdelningen för produktionssystem

Telefon: 0511-672 10
E-post: anders.h.karlsson@slu.se 


Kontaktinformation