Ur SLU:s kunskapsbank

Nya rön: ”Grisningsfeber” börjar redan före grisning

Senast ändrad: 07 februari 2019
piglet-1639589_960_720 aitoff Pixabay.jpg

Det som förut hette grisningsfeber kallas numera PDS (postpartum dysgalactia syndrome). Diagnosen är svår att ställa, eftersom symptomen är vaga och ofta svårtolkade. Sjukdomen medför svält och ökad dödlighet hos smågrisarna, och många suggor behandlas med antibiotika trots en osäker diagnos.

För att förbättra diagnosen och öka kunskapen om bakomliggande orsaker till PDS har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt tidiga förändringar i hormonspel och metabolism hos 38 suggor med PDS och jämfört med utvecklingen hos 38 friska suggor.

Nivåerna av hormonerna 8-epi-PGF2α, cortisol, och pro-hormonet CgA var signifikant förhöjda redan innan grisning hos de suggor som utvecklade sjukdom, vilket antyder att PDS orsakas av störningar sent i dräktigheten. CgA var signifikant högre hos PDS-suggorna under hela studien. Efter grisning var nivåerna av C-peptid (ett ämne som speglar kroppens insulinproduktion) signifikant lägre hos suggor med PDS, vilket kan tyda på ett sämre födointag. Hos tre friska suggor sågs kraftigt förhöjda blodsockernivåer. Detta är sällan beskrivet hos gris men kan vara en normal förändring för att öka kroppens produktion av mjölksocker.

För att veta vad som orsakar PDS och hur de olika fynden hör samman behövs ytterligare studier men forskarna drar slutsatsen att sjukdomen uppkommer och kan påvisas redan innan grisning.

Länk till publikationen

https://doi.org/10.1186/s12917-018-1649-z

Referens

Kaiser, M., Jacobsen, S., Haubro Andersen, P., Bækbo, P., Cerón, J., Dahl, J., Escribano, D., Theil, P. K., Jacobson, M. 2018. Hormonal and metabolic indicators before and after farrowing in sows affected with postpartum dysgalactia syndrome. BMC Vet Res. 14:334.


Kontaktinformation

Magdalena Jacobson, professor
Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
magdalena.jacobson@slu.se, 018-67 14 75