Ur SLU:s kunskapsbank

Spalten sätter INTE stopp för mycket halm vid grisning

Senast ändrad: 05 juni 2013

Nu kritiserar EU:s myndighet FVO flera medlemsländer för bristande användning av strö till grisar. EU:s grisdirektiv ställer krav på att alla grisar skall ha tillgång till halm eller liknande material för att kunna bete sig naturligt. Motståndarna hävdar att halmen sätter igen spalten och ger dålig hygien i boxarna.

I samarbete med Svenska Djurhälsovården och Svenska Pig har dock SLU-forskare vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa i Skara bevisat motsatsen.

Resultaten från studien "Throughput capacity of large quantities of chopped straw in partly slatted farrowing pens for loose housed sows" visar att så mycket som 15 kg halm som ges inför förlossningen kan dräneras ut genom spalten utan att denna sätts igen. Detta gäller under förutsättning att halmen är rätt anpassad till spaltgolvets utformning och spaltöppningarnas längd. På två gårdar testades tre sorters halm med olika strålängd. Halmen lades in i boxen två dagar före suggans beräknade förlossningsdag, så kallad strategisk halmning. Majoriteten av boxarna med kort och medellång halm var helt tomma fyra dagar efter grisning och ingen negativ effekt på hygienen kunde ses.

Att använda stora mängder halm vid grisning ger suggan goda möjligheter att följa sin naturliga instinkt och bygga ett grisningsbo samtidigt som det erbjuder den nyfödda smågrisen ett bra mikroklimat. Halmen ger också god komfort vid grisningen och skyddar smågrisen från att få skrapsår på ben och klövar vid digivningen. Forskargruppen med doktoranden Rebecka Westin i spetsen genomför nu ytterligare studier som belyser de biologiska effekterna av att halma strategisk inför grisning.

Forskningsnyhet från SLU, publicerad juni 2013

 

 
 
 
Länk till artikeln:

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09064702.2013.780633

Referens:

R. Westin , N. Holmgren , B. Mattsson & B. Algers. Throughput capacity of large quantities of chopped straw in partly slatted farrowing pens for loose housed sows. 2013. Acta Agriculturae Scandinavica, Section A – Animal Science.


Kontaktinformation

Rebecka Westin
Extern resurs vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa; avdelningen för miljö, omsorg och djurhälsa                                                      

E-post: rebecka.westin@slu.se