Ur SLU:s kunskapsbank

Fungerar genomiska avelsvärden på riktigt?

Senast ändrad: 13 oktober 2020
Man och kor

I dagens husdjursavel finns möjlighet att DNA-testa individer och ta fram genomiska avelsvärden. Dessa ger, vad man hittills sett, säkrare mått på djurets framtida egenskaper och faktiska värde i avel än de avelsvärden som beräknas utifrån enbart individens härstamning. Intresset för genomiska test har ökat snabbt inom mjölkkoaveln och för ett fortsatt högt förtroende är det viktigt att utvärdera hur väl kvigors genomiska avelsvärden speglar framtida egenskaper.

Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med avelsföretaget VikingGenetics och rådgivningsföretaget Växa Sverige undersökt alla genomiskt testade kvigor födda 2013 – 2015 i Danmark, Finland och Sverige. Genomiska avelsvärden beräknade när kvigorna var ett år gamla jämfördes mot deras faktiska egenskaper som kor. Totalt ingick 12 egenskaper som omfattade produktion, hälsa, exteriör och fruktsamhet.

Överensstämmelsen mellan det genomiska avelsvärdet och den senare registrerade egenskapen användes som mått på avelsvärdets säkerhet. För nordiska röda raser var de genomiska avelsvärdena 38-136% säkrare jämfört med traditionella härstamningsindex. För rasen holstein var det genomiska avelsvärdet 42-194% säkrare och för jersey 11-78%.

Studien visar att svenska mjölkproducenter fortsatt kan ha stort förtroende för att genomiska avelsvärden fungerar på riktigt och är ett viktigt redskap i modern husdjursavel.

Studien är den första delen av ”Tinder för kor” som är en del av LivsID – Industridoktorander inom livsmedelsområdet.

Länk till publikationen

https://doi.org/10.3168/jds.2019-17963

Referens

Bengtsson, C., Stålhammar, H., Strandberg, E., Eriksson, S., & Fikse, W. F. (2020). Association of genomically enhanced and parent average breeding values with cow performance in Nordic dairy cattle. Journal of Dairy Science (2020), volume 103, issue 7, pages 6383-6391.