Ur SLU:s kunskapsbank
Morgon- och kvällsbete är en framgångsrik modell
Senast ändrad: 04 mars 2019
Automatisk mjölkning (AMS) har blivit ett av de vanligaste mjölkningssystemen i Sverige. Samtidigt finns det en tendens till att antalet betande kor blir färre, en tendens som är mera uttalad när gårdar går över till AMS. En orsak är en förväntan att kor som mjölkas i AMS kommer att tappa i produktion om de själva måste hämta delar av sitt foder på betet, i stället för att få allt grovfoder inomhus.
Utevistelse har enligt tidigare studier gett positiva effekter på kors hälsa och välfärd, och är i många länder ett lagkrav. Därför behövs effektiva och rationella lösningar för att kombinera AMS med betesdrift.
I en SLF-finansierad studie som utförts i samarbete mellan SLU, Nord universitet och NIBIO (båda Norge) har vi jämfört produktion och beteende hos kor som antingen hade produktionsbete eller rastbete, där båda grupperna hade tillgång till betet morgon (06.00–10.30) och kväll (16.00–20.00), totalt 8,5 timmar. Korna på produktionsbete fick under nätterna en begränsad ensilagegiva inomhus, resterande grovfoderintag kom från stripbete. Korna på rastbete hade fri tillgång till ensilage inomhus hela dygnet och utevistelse i rastfålla.
Resultaten visar att trots lägre mjölkningsfrekvens hos korna på produktionsbete var mjölkproduktionen med de två betesstrategierna likvärdig. Korna med produktionsbete spenderade längre tid utomhus än de med rastbete, och de betade ca 50 % av tiden de var ute. Betesintensiteten var högst under kvällspasset. Detta gällde båda grupperna, men främst de på produktionsbete som ägnade mycket mer tid åt att beta jämfört med korna på rastbete. Studien av betesaktivitet tydde på att man avbröt produktionsbeteskorna mitt i ett betespass när de motades in kl. 20.
Försöket visar att bete morgon och kväll är en framgångsrik modell för att uppnå ett högt betesutnyttjande vid produktionsbete. Sedan 2016 kräver dock den svenska beteslagen att korna måste ha tillgång till betet under 6 sammanhängande timmar, vilket innebär att en av betesperioderna måste utökas till 6 timmar om denna modell skall tillämpas i praktiken.
Referens
Kismul H, Spörndly E, Höglind M, Næss G, Eriksson T. 2018. Morning and evening pasture access – comparing the effect of production pasture and exercise pasture on milk production and cow behavior in an automatic milking system. J. Livest. Sci. 217: 44–54.
Länk till publikationen
https://doi.org/10.1016/j.livsci.2018.09.013
Kontaktperson
Haldis Kismul
Doktorand vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård; Näringslära och skötsel idisslare, samt Nord universitet, Fakultet for biovitenskaper og akvakultur, faggruppe for Husdyr, produksjon og velferd.
Telefon: +47 7411 20 97
E-post: haldis.kismul@slu.se