Ur SLU:s kunskapsbank

Genetiska studier bekräftar hästrasers historia

Senast ändrad: 03 oktober 2019
horse-4358700_960_720 Kobus-van-Leer Pixabay.jpg

Genetisk variation är ett mått på hur genetiskt olika individer är, till exempel inom en ras. Den genetiska variationen behövs för att kunna förändra en ras med avelsarbete och för att rasen ska vara långsiktigt livskraftig. Genetiska analyser av nio hästraser i Nederländerna visade stora skillnader i genetisk variation. Den nya informationen möjliggör anpassade avelsprogram för att bevara eller utveckla raserna.

Olika mått på inavel och släktskap mellan individer skattades genom analyser av tiotusentals genetiska markörer i DNA-prov från 184 hästar. Minst genetisk variation och högst medelinavelsgrad hade frieserhästarna i studien. Det är en ras som tidvis har bestått av endast få individer. Även shetlandsponnyerna hade hög medelinavelsgrad, troligen på grund av nutida intensivt avelsurval. Störst genetisk variation och lägst genomsnittlig inavelsgrad sågs hos de varmblodiga sporthästarna (KWPN) samt hos islandshästarna.

De övriga raser som studerades av forskare i Nederländerna och vid Sveriges lantbruksuniversitet var belgiska kallblod, lipizzaner, holländsk körhäst, gelderländare och groningen. Analyserna visade släktskap som grupperade hästraserna utifrån deras historik: islandshästen och shetlandsponnyn visade närmare släktskap med varandra än med övriga raser, och de olika nederländska varmblodsrasernas gemensamma ursprung blev tydligt. Frieserhästen skiljde ut sig som mest genetiskt olik övriga raser i studien.

Länk till publikationen

https://doi.org/10.3390/genes10060480

Referens

Schurink, A., Shrestha, M., Eriksson, S., Bosse, M., Bovenhuis, H., Back, W., Johansson, A.M., Ducro, B.J. 2019. The genomic makeup of nine horse populations sampled in the Netherlands. Genes 2019, 10(6), 480.