Tygelspänning vid professionell ridning

Senast ändrad: 03 juni 2021

Tygelspänningssignaler används vanligen för att kommunicera bland annat avsedd hastighet och riktning till hästar under ridning. Tygelspänning kan påverka djurvälfärd och har tidigare studerats i relation till gångart och vändningar.

Syftet med studien vara att undersöka skillnader i tygelspänning mellan gångarter och mellan specifika ridövningar. Detta undersöktes då professionella ryttare red hästar under vanliga träningspass. Åtta ryttare med 3 hästar var studerades. Ridpassen videofilmades och varje videoruta kategoriserade efter gångart och ridövning.

Då hästen reds på korta tyglar var tygelspänningen lägre i skritt än i trav och lägre i trav än i galopp. Både i trav och i galopp var spänningen lägre då ryttaren red lätt eller red i lätt sits jämfört med då ryttaren satt ned i sadeln. Vid hög tygelspänning var höger tygel oftast hårdare spänd än vänster. Ryttarna påverkade variationen i tygelspänning mest vid medelhög och låg tygelspänning, medan hästarna påverkade variationen mest vid hög spänning.

När man mäter tygelspänning bör man ta hänsyn till gångart, ryttarens position i sadeln, utförda övningar och utbildningsstatus för häst och ryttare, samt i viss mån göra skillnad på höger och vänster tygel.

Länk till artikeln

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1558787815000787

Referens

Marie Eisersiö, Marie Rhodin, Lars Roepstorff, Agneta Egenvall. Rein tension in 8 professional riders during regular training sessions. Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research. 2015, 5: 419–426. doi:10.1016/j.jveb.2015.05.004

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Agneta Egenvall
Professor vid institutionen för kliniska vetenskaper (KV); enheten för epidemiologi                                                        

E-post: agneta.egenvall@slu.se