Ur SLU:s kunskapsbank

Insekter som foder till forell

Senast ändrad: 09 december 2020
Flugor som fiskfoder, foto.

Ett problem med fiskodling är att kommersiellt fiskfoder innehåller fiskmjöl och fiskolja. Dessa råvaror är dyra och inte särskilt hållbara eftersom den redan höga efterfrågan på fisk riskerar att leda till överfiske för att få fram fiskfoder. Dessutom kan fisken användas direkt till konsumtion av oss människor.

Fiskindustrin söker därför efter mer hållbara foderråvaror. Ett tänkbart alternativ är insekter.

Insekter är en naturlig del i fiskens föda och kan ofta odlas på substrat som inte kan användas till mat för människor, till exempel matavfall.

I denna studie testade vi två insektsarter, hussyrsa (Acheta domestica) och larver av Zophobas morio, som levande mat för regnbågslax. Båda arterna används redan idag som foder i andra sammanhang, så det finns en etablerad produktion.

Vi utfodrade fiskarna under 60 dagar i fem grupper med olika foder: enbart kommersiellt foder, kommersiellt foder i kombination med 25 % hussyrsa eller 25 % Zophobas morio eller 12,5 % av vardera arten, eller 100 % insekter i en blandning med hälften av varje art. Vi fann inga signifikanta skillnader i tillväxt, överlevnad eller ämnesomsättning mellan grupperna. Proteineffektiviteten minskade dock med ökad andel insekter. Andelen nyttiga omega 3-fettsyror i fiskköttet minskade med ökad mängd insekter i fodret, och fisk som hade fått 100 % insekter smakade något sämre.

Slutsatsen är att det är möjligt att till viss del ersätta fiskmjöl och -olja i fiskfoder med insekter, dock kan en för hög andel insekter leda till sämre smak och näringsvärde. Dessutom är även insekter ett dyrt foder i dagsläget.

Referens

Turek J, Sampels S, Tilami SK, Cerveny D, Kolarova J, Randak T, Mraz J, Masilko J, Steinbach C, Burkina V, Kozak P, Zlabek V. 2020. Insects in the feed of rainbow trout, Oncorhynchus mykiss (Actinopterygii, Salmonidae): Effect on growth, fatty acid composition, and sensory attributes. Acta Ichthyologica et Piscatoria 50 (2), 171-181.

Länk till artikeln

https://www.aiep.pl/volumes/2020/1_2/txt/txt_05.php

 

 

 


Kontaktinformation

Sabine Sampels, forskare
Institutionen för molekylära vetenskaper, enheten för strukturbiologi, SLU
sabine.sampels@slu.se, 018-67 20 05