Ur SLU:s kunskapsbank

Sjukdomsframkallande smittor hos svenska vildsvin

Senast ändrad: 20 december 2019

Vildsvinspopulationen har ökat markant under de senaste decennierna, i Sverige och i andra delar av Europa. Detta kan medföra ökad kontakt mellan vildsvin och tamgrisar, vilket i sin tur ökar risken för överföring av smittor.

I en studie som utfördes vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökte forskare blodprov från vildsvin i tre geografiska områden i Sverige. Syftet var att se om vildsvinen hade kommit i kontakt med smittor som även kan drabba tamgrisar. Totalt inkluderades blodprover från 286 vildsvin och blodserum analyserades med nio olika ELISA, analysmetoder som påvisar antikroppar mot specifika sjukdomsframkallande smittämnen.

Resultatet visade hög förekomst av antikroppar mot porcint parvovirus (78,0% av vildsvinen) och porcint cirkovirus typ 2 (99,0%). Antikroppar påvisades även mot influensavirus (3,8%), rödsjukebakterier (17,5%), Mycoplasma hyopneumoniae (24,8%) och Toxoplasma gondii (28,6%). Inga antikroppar detekterades mot PRRS (svinrespiratoriskt och reproduktivt syndrom virus), Brucella suis eller Mycobacterium bovis.

Resultaten visar att det finns en potentiell risk att vildsvin fungerar som reservoar för sjukdomsframkallande smittämnen. Detta utgör främst ett hot mot tamgrisar men vissa av smittorna kan även drabba människor.

Länk till publikationen

https://doi.org/10.7589/2017-05-120

Referens

A Malmsten, U Magnusson, F Ruiz-Fons, D González-Barrio and A-M Dalin, 2018, A serological survey of pathogens in wild boar (Sus scrofa) in Sweden, J Wildliffe diseases, Apr;54(2):229-237.


Kontaktinformation

Anne-Marie Dalin, professor
Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för reproduktion, SLU
anne-marie.dalin@slu.se, 018-67 19 48, 070-296 19 48