Kunskapsbanken Forskning https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ Risk för större problem med stormskador i ett förändrat klimat Trots älgar, granbarkborrar och rötsvampar är skador till följd av vind troligen den största enskilda förlustkällan för europeiskt skogsbruk. En lång rad färska artiklar undersöker hur sådana skador kan förväntas se ut under resten av 2000-talet, samt hur skogsbrukaren själv kan påverka riskerna genom aktiva beslut. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2024/risk-for-storre-problem-med-stormskador-i-ett-forandrat-klimat/ 714937 Thu, 14 Mar 2024 08:39:05 +0100 Erfarenheter av hyggesfri skogsskötsel och omföring till hyggesfritt Intresset för skogsskötsel och skogens brukande är stort. Många undrar över vilka alternativa skogsbrukssystem som finns och hur man kan gå från trakthyggesbruk till hyggesfritt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/erfarenheter-av-hyggesfri-skogsskotsel-och-omforing-till-hyggesfritt/ 713336 Fri, 15 Mar 2024 12:26:50 +0100 Markens kolförråd påverkas inte av markberedning Leder markberedning till ett minskat kolförråd i marken? Nej, inte enligt de åtskilliga studier som forskaren Monika Strömgren och hennes kollegor publicerat. Nu har även en metastudie bekräftat resultaten. – Jag har mötts av tveksamhet, egentligen samma misstro och förvåning som jag hade själv, säger Monika Strömgren om hennes forskningsresultat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/markens-kolforrad-paverkas-inte-av-markberedning/ 712433 Wed, 28 Feb 2024 15:54:02 +0100 Internationellt samarbete för säkrare penicillindosering till häst Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Vid antibiotikabehandling är det fördelaktigt att så ofta som möjligt använda antibiotika med smalt spektrum som enbart dödar de bakterier som orsakar sjukdomen. Användning av för mycket antibiotika och antibiotika med brett spektrum har gjort att vissa bakterier har blivit motståndskraftiga mot en eller flera typer av antibiotika, så kallad antibiotikaresistens. Detta leder till att vissa infektioner nu är svåra att behandla eller inte kan behandlas alls. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/internationellt-samarbete-for-sakrare-penicillindosering-till-hast/ 710535 Wed, 28 Feb 2024 13:08:42 +0100 Koppling mellan blodmarkörer och hundars spermakvalitet Minskad fruktsamhet är en utmaning inom hundaveln. I vissa raser är minskad fruktsamhet ett stort problem som bidrar till både minskade avelsframsteg och minskad genetisk variation. En god spermakvalitet är förknippad med bättre fruktsamhet och i en nyligen publicerad studie har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt kopplingen mellan hormoner som produceras av testiklarna och spermakvaliteten hos hundar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/koppling-mellan-blodmarkorer-och-hundars-spermakvalitet/ 710525 Mon, 12 Feb 2024 15:21:08 +0100 Effektiv behandling förebygger fång vid EMS Ekvint metabolt syndrom (EMS) är ett sjukdomskomplex som innefattar allvarliga förändringar i ämnesomsättningen hos hästar. Den viktigaste delen i syndromet är felaktig reglering av det blodsockerreglerande hormonet insulin. Hästarna får onormalt höga insulinnivåer i blodet vilket ökar risken för den mycket smärtsamma hovsjukdomen fång. Hästar med kraftig påverkan på insulinregleringen kan drabbas av fång trots korrekt utfodring och omvårdnad. Ett läkemedel som förhindrar att dessa redan svårt sjuka hästar drabbas av fång är högst önskvärd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/effektiv-behandling-forebygger-fang-vid-ems/ 710522 Mon, 12 Feb 2024 14:54:25 +0100 Nya rön om gener som styr islandshästars passförmåga Förmågan hos islandshästar att gå i gångarten pass påverkas till stor del av en mutation i den så kallade ”pass-genen” DMRT3, men den genetiska bakgrunden är mer komplicerad än så. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med isländska kollegor studerat genetiska faktorer som påverkar förmågan att gå i pass och kvaliteten på gångarten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/nya-ron-om-gener-som-styr-islandshastars-passformaga/ 710506 Wed, 28 Feb 2024 13:13:51 +0100 Rörelsemönster och temperament hos ridskolehästar är kopplat till hullet Både övervikt och hälta är tyvärr vanligt hos ridskolehästar. Det är sedan tidigare känt att ökat kroppshull hos islandshästar påverkar deras rörelser och ridbarhet negativt. Med detta som bakgrund har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet nu hullbedömt och studerat rörelsemönstret hos svenska ridskolehästar för undersöka om det finns ett liknande samband där. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/rorelsemonster-och-temperament-hos-ridskolehastar-ar-kopplat-till-hullet/ 710496 Mon, 12 Feb 2024 17:42:52 +0100 Annan kemisk sammansättning i hoven hos hästar som tävlas barfota Intresset för att rida och köra hästar utan skor är stort och kan öka hästens prestationsförmåga. Alla hästar har dock inte hovar av en tillräckligt bra kvalitet för att hålla för den hårda belastning som till exempel ett travlopp innebär. Om hästar med en otillräcklig hovkvalitet rids eller körs barfota riskerar man skador på hoven och det är därför viktigt att kunna göra en korrekt bedömning av hovens egenskaper innan man tar av skorna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/annan-kemisk-sammansattning-i-hoven-hos-hastar-som-tavlas-barfota/ 710489 Mon, 12 Feb 2024 17:39:32 +0100 Hur vet man om en islandshäst är frambenshalt? Islandshästar är mycket populära i Sverige och kan ofta ridas i de extra gångarterna tölt och pass. Jämfört med varmblodshästar har islandshästarna en högre stegfrekvens, ett mindre rörelseomfång och en kortare svävningsfas i trav vilket gör det svårt att bedöma hälta. Det saknas också kunskap om huruvida deras förmåga till extra gångarter påverkar rörelsemönstret vid hälta, vilket skulle kunna försvåra hältbedömningen och öka risken för en felaktig diagnos. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-vet-man-om-en-islandshast-ar-frambenshalt/ 710483 Sun, 18 Feb 2024 20:19:14 +0100 Afrikansk svinpest – grisuppfödarnas syn på myndigheternas agerande I september 2023 bekräftades det första fallet av afrikansk svinpest (ASF) hos vildsvin i Sverige. Som svar på detta inledde myndigheterna ett kontrollprogram för att utrota infektionen. Syftet med den studie som presenteras här var att undersöka hur grisuppfödarna upplevde den information de fick från myndigheterna i samband med utbrottet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/afrikansk-svinpest---grisuppfodarnas-syn-pa-myndigheternas-agerande/ 704231 Mon, 04 Mar 2024 10:59:24 +0100 Smittspårningsmetodik för matförgiftningsbakterier hos tamgris och vildsvin Både tamgrisar och vildsvin kan bära på Yersinia-bakterier som kan orsaka yersinios, en typ av matförgiftning, hos människa. Bakterierna är svåra att odla fram i renkultur, vilket krävs för att kunna spåra källan till ett utbrott. För att förenkla smittspårningen har vi vidareutvecklat en befintlig metodik, kallad MLVA (Multiple-Locus Variable-Number Tandem Repeat Analysis). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/smittsparningsmetodik-for-matforgiftningsbakterier-hos-tamgris-och-vildsvin/ 703962 Mon, 12 Feb 2024 17:47:26 +0100 Även svensk ekologisk äggproduktion kan bli bättre För att öka kunskapen om lantbruksdjurens välfärd i kommersiell produktion är det viktigt att göra vetenskapliga studier ute på gårdar. I denna studie besöktes elva svenska ekologiska värphönsgårdar för att undersöka välfärden hos hönsen i denna produktionsform. Data samlades in genom lantbrukarintervjuer, bedömningar av inomhusmiljön, observationer av hönsens beteende samt kliniska hälsobedömningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/aven-svensk-ekologisk-aggproduktion-kan-bli-battre/ 703959 Mon, 12 Feb 2024 17:41:50 +0100 Fotröta och smittsam digital dermatit hos får Klövsjukdomarna fotröta och smittsam digital dermatit (CODD) leder till hälta och skapar betydande problem för både djurvälfärd och produktion. Det är därför viktigt att övervaka och begränsa deras utbredning. Sjukdomarnas förekomst har studerats tidigare, då genom undersökning av klövar från slaktlamm. Den studie som presenteras här gjordes år 2022 på vuxna får i fält. Förekomsten av de bakterier som associeras med sjukdomarna undersöktes också. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/fotrota-och-smittsam-digital-dermatit-hos-far/ 703954 Sun, 18 Feb 2024 20:31:06 +0100 Hur påverkas mjölkföretagets ekonomi av ko-kalvkontakt? I takt med att konsumenterna ställer högre krav på djurvälfärd ökar diskussionerna om eventuella kostnader som detta kan medföra. I denna studie undersöktes hur olika strategier för ko-kalvkontakt kan påverka mjölkföretagets ekonomi på kort sikt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/hur-paverkas-mjolkforetagets-ekonomi-av-ko-kalvkontakt/ 703939 Mon, 12 Feb 2024 15:49:57 +0100 Biologisk variation av ämnen i urin och serum hos friska hundar Tidig, korrekt behandling av njursjukdom hos hund är viktig för att bromsa utvecklingen mot gravare njurskada. Eftersom analys av olika ämnen i urin kan bidra till tidigare upptäckt av sjukdomen än vad som är möjligt med nuvarande diagnostiska metoder, har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt hur nivåer av dessa ämnen varierar hos friska hundar. Förändringar i koncentrationen hos vissa av ämnena kan också närmare visa typen av njurskada, något som i sin tur ger möjlighet till att rätt behandling sätts in tidigare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/biologisk-variation-av-amnen-i-urin-och-serum-hos-friska-hundar/ 700887 Wed, 03 Jan 2024 08:57:29 +0100 Artros verkar påverka prognos hos hundar med korsbandsskada Korsbandsskada är en vanligt förekommande knäledssjukdom hos hund. Den drabbade leden har ofta tecken på kronisk ledsjukdom, så kallad artros, redan då korsbandsskadan diagnosticeras. Artros orsakar smärta och hälta, men det är okänt om graden av artros i samband med diagnosen av korsbandsskadan påverkar behandlingsresultat och prognos. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/artros-verkar-paverka-prognos-hos-hundar-med-korsbandsskada/ 700864 Wed, 20 Dec 2023 11:40:19 +0100 Människans bästa vän även vid hjärtsjukdom Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en hjärtsjukdom som drabbar både hund och människa, och medför risk för allvarlig sjukdom och för tidig död. Genetiska faktorer har tidigare visats påverka sjukdomsutvecklingen hos vissa hundraser, men ofta är de specifika genetiska orsakerna inte kända. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/manniskans-basta-van-aven-vid-hjartsjukdom/ 700428 Thu, 11 Jan 2024 08:41:40 +0100 Vad i dressyrhästens och ryttarens rörelsemönster påverkar domarens poängsättning? Dressyr är en olympisk sport där häst och ryttare bedöms efter hur korrekt de utför ett dressyrprogram. Bedömningen är subjektiv och ibland bedöms ekipage mycket olika mellan domare. Det finns väldigt lite objektiva data kring utförande i relation till poängsättning och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför i ett internationellt samarbete analyserat rörelsemönstret hos hästar och ryttare, och undersökt om det finns kopplingar till domarnas poängsättning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/vad-i-dressyrhastens-och-ryttarens-rorelsemonster-paverkar-tavlingsresultaten/ 700420 Wed, 20 Dec 2023 11:53:35 +0100 Bra resistensläge på hästgårdar som använder selektiv avmaskning Resistens mot avmaskningsmedel hos hästar är ett växande globalt problem som uppstått till följd av årtionden av regelbunden avmaskning. Då inga nya avmaskningsmedel förväntas komma ut på marknaden inom snar framtid är det av yttersta vikt att effekten av våra idag tillgängliga avmaskningsmedel bevaras i så lång utsträckning som möjligt. Forskare har nu visat att Sverige som i hög grad använder sig av så kallad selektiv avmaskning har lyckats bibehålla en god effekt av avmaskningsmedlet ivermektin, vilket är ovanligt i ett internationellt perspektiv. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/bra-resistenslage-pa-hastgardar-som-anvander-selektiv-avmaskning/ 700407 Thu, 11 Jan 2024 08:42:04 +0100 ”Kolhydratpellets” – ett bättre sätt att diagnosticera EMS? Ekvint metabolt syndrom (EMS) är den vanligaste orsaken till att hästar drabbas av den smärtsamma hovsjukdomen fång. Under de senaste åren har flera olika metoder för att diagnosticera EMS tagits fram. Gemensamt för dessa metoder är att socker i någon form ges i munnen följt av att veterinär tar blodprover för att mäta nivåerna av blodsocker och insulin. Då olika tester används i olika delar av världen är det svårt att jämföra resultat mellan studier. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/kolhydratpellets--ett-battre-satt-att-diagnosticera-ems/ 700399 Wed, 20 Dec 2023 08:59:51 +0100 Arvbarheten för kroppsvikt hos svenska hundar Hundraser skiljer sig markant åt i kroppsvikt. Men det finns också en variation inom varje ras och hur stor del av denna variation som beror på gener, den så kallade arvbarheten, har skattats i en studie utförd vid Sveriges lantbruksuniversitet. Studien undersökte också om det skett någon förändring i förekomst av de gener som ger ökad eller minskad vikt över en 10-årsperiod. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/arvbarheten-for-kroppsvikt-hos-svenska-hundar/ 700393 Mon, 18 Dec 2023 16:23:04 +0100 SLU-forskare svarar på frågor om PFAS-mätningar i mark och organismer på Frösön SLU-forskare har undersökt halterna av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i däggdjur, svampar, bär och jord på Frösön i Jämtland. Det här är den första större studien i Sverige där man tittar på dessa ämnen i den terrestra miljön. Resultaten visar att halterna är förhöjda i de flesta provtagna organismerna, men befinner sig under de gränsvärden som Livsmedelsverket har beslutat för vissa livsmedel. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/slu-forskare-svarar-pa-fragor-om-pfas-matningar-i-mark-och-organismer-pa-froson/ 699723 Fri, 15 Dec 2023 08:45:58 +0100 Covid i avloppsvatten Hur smittspridning av olika sorters influensa varierar, går att följa med hjälp av provtagning av avloppsvatten. På Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) arbetar flera personer med dessa analyser. Här har vi samlat några vanliga frågor och svar gällande avloppsanalyserna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/covid-i-avloppsvatten/ 697275 Tue, 28 Nov 2023 07:04:16 +0100 Många faktorer påverkar mjölkraskalvarnas mjölkgiva På fler gårdar än idag borde kalvarna kunna få minst åtta liter mjölk per dag. Den slutsatsen drar forskare från SLU, Växa, Uppsala universitet och Högskolan i Skövde utifrån resultaten från en nyligen genomförd studie. Forskarna föreslår att rådgivningen om mjölkutfodring till kalvar bör utgå från ett helhetsperspektiv och att den också tar hänsyn till sociala faktorer för människorna på gården. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/manga-faktorer-paverkar-mjolkraskalvarnas-mjolkgiva/ 697102 Mon, 18 Dec 2023 16:11:38 +0100 Oönskad mutation hos svenska mjölkgetter Mjölkproteinet αS1-kasein är viktigt för getmjölkens ostutbyte. Mängden av proteinet regleras av genen CSN1S. Tidigare studier från Norge har visat att det skett en oönskad mutation i genen, som resulterat i en genvariant som kallas D. I en studie av mjölk från svenska getter fann vi att majoriteten av de analyserade proverna innehöll låga halter av proteinet och att detta var kopplat till en hög frekvens av den oönskade mutationen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/oonskad-mutation-hos-svenska-mjolkgetter/ 697100 Mon, 08 Jan 2024 10:50:29 +0100 Ring så besiktar vi! Enligt gällande regler ska kontroll av levande djur före slakt på kommersiella anläggningar ske fysiskt på plats. Detsamma gäller besiktning av slaktkroppar efter slakt. Hela 80 % av de svenska slaktanläggningarna slaktar dock inte varje dag, eller hela dagar, och har därmed inte ständig bemanning. Livsmedelsverkets kontrollpersonal åker därför till och från dessa orter varje slaktdag. Detta ger många timmar i bilen och logistisk sårbarhet på grund av till exempel dåliga väderförhållanden eller sjukdom. Kostnaderna belastar i slutänden konsumentpriserna. All körning ger också hög miljöpåverkan genom att bidra till de globala utsläppen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/ring-sa-besiktar-vi/ 697095 Mon, 18 Dec 2023 16:23:43 +0100 Risk för TBE-smitta i opastöriserad mjölk Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en av de allvarligaste fästingburna sjukdomarna hos människor i Europa. Sjukdomen orsakas av TBE-virus, som främst överförs via fästingbett, men även via konsumtion av opastöriserad mjölk eller opastöriserade mjölkprodukter såsom ost och yoghurt. Nötkreatur, får och getter kan bli infekterade utan att uppvisa symtom, men utsöndra viruset i mjölken. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/risk-for-tbe-smitta-i-opastoriserad-mjolk/ 697094 Thu, 11 Jan 2024 08:42:27 +0100 Kan gyltor förberedas för utmaningar senare i livet? Grisar i dagens produktionssystem möter utmaningar redan tidigt i livet, särskilt vid avvänjningen då de flyttas från suggan till en ny miljö. Ofta blandas de då också med nya okända individer. Det är av stor vikt för en hållbar produktion att grisarna är anpassningsbara. Det gäller inte minst de gyltor som ska bli suggor som producerar nya smågrisar. Kan vi förbereda gyltorna för dessa utmaningar? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/kan-gyltor-forberedas-for-utmaningar-senare-i-livet/ 697088 Mon, 18 Dec 2023 15:13:08 +0100 Många fördelar med en ökad användning av biogas Biogas är en viktig pusselbit i ett hållbart livsmedelssystem, för både energi, drivmedel och gödselproduktion. Sverige har stor potential att öka den inhemska produktionen av biogas utan att konkurrera med matproduktionen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/manga-fordelar-med-en-okad-anvandning-av-biogas/ 694753 Wed, 01 Nov 2023 09:54:59 +0100 Phytophthora i Sverige Forskare förutspår att Phytophthora-arter kommer att orsaka allt större problem med växthälsa i framtiden, även i Sverige. För att skydda oss och våra handelspartners behöver vi god och uppdaterad kunskap om de arter som redan etablerat sig i landet. I en översiktsartikel har Audrius Menkis och Iryna Matsiakh, analytiker vid SLU Skogsskadecentrum, nu kartlagt Phytophthora-läget i Sverige. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/phytophthora-i-sverige/ 693512 Fri, 27 Oct 2023 11:17:20 +0100 Alm- och askbestånd 30 år senare En stor del av alm- och askbestånden i södra Sverige har under de senaste 30 åren drabbats hårt av två införda svampsjukdomar, almsjukan och askskottsjukan. Jörg Brunet, professor på SLU, har återinventerat ask- och almbestånd efter 30 år och sett hur vegetationen förändrats av sjukdom. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/alm--och-askbestand-30-ar-senare/ 692681 Fri, 13 Oct 2023 14:11:58 +0100 Hur mäts hundblodets taurinkoncentration bäst? Långvarig brist på aminosyran taurin kan leda till olika sjukdomstillstånd som, utan behandling i form av taurintillskott i fodret, kan påverka både livskvalitet och livslängd. Kunskapen om taurinbrist hos hund är begränsad och i avsaknad av en korrekt ställd diagnos riskerar drabbade hundar att bli allvarligt sjuka och att dö i förtid. För att öka kunskapen om hur taurinbrist kan diagnosticeras hos hund har en studie nyligen utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hur-mats-hundblodets-taurinkoncentration-bast/ 692270 Wed, 11 Oct 2023 11:33:47 +0100 Galopphästars tarmflora ändrades av prebiotika Tarmflorans bakterier kommunicerar med immunsystemet och hjärnan, och är viktiga för mag-tarmhälsan och tarmväggens funktion. Prebiotika är växtfiberbaserade produkter som ska gynna tillväxt av goda bakterier i tarmen. Trots att det finns produkter för att stödja hästens tarmflora att köpa på marknaden har effekten av dem sällan undersökts vetenskapligt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/galopphastars-tarmflora-andrades-av-prebiotika/ 692260 Wed, 11 Oct 2023 11:05:30 +0100 Val av provtagningsmetod när hårsäcken studeras Hud och hår har många viktiga funktioner hos både djur och människa, till exempel som skydd mot UV-strålar och som del i vår temperaturreglering. Många sjukdomar drabbar dessvärre huden och flera av dessa påverkar även hårsäckarna, bland annat startar vissa typer av hudcancer i hårsäckarnas pigmentproducerande stamceller (melanocyter). Därför studerar våra forskare genetiska mekanismer i hårsäckens celler, med häst som modell för däggdjuren. För detta behövs bra provtagningsmetoder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/val-av-provtagningsmetod-nar-harsacken-studeras/ 692253 Wed, 20 Dec 2023 16:28:46 +0100 Diagnostik av bukspottskörtelinflammation – nytt instrument utvärderat Inflammation i bukspottkörteln (pankreatit) är en allvarlig sjukdom hos hund som kan vara svår att upptäcka eftersom den kliniska bilden varierar, och för att andra sjukdomar kan ge liknande symtom. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu utvärderat ett nytt instrument, med förhoppningen att kunna underlätta diagnostik av sjukdomen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/diagnostik-av-bukspottskortelinflammation--nytt-instrument-utvarderat/ 692242 Wed, 11 Oct 2023 10:36:32 +0100 Samband mellan rörelseasymmetrier och sidighet hos ridhästar? När en häst blir halt försöker den avlasta det onda benet genom att röra sig asymmetriskt i trav, vilket idag kan mätas objektivt. Forskning har dock visat att rörelseasymmetrier är mycket vanliga även hos hästar i träning som bedöms vara friska. Detta har väckt frågan om rörelseasymmetrierna kan uppkomma av andra orsaker än smärta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/samband-mellan-rorelseasymmetrier-och-sidighet-hos-ridhastar/ 692228 Fri, 13 Oct 2023 15:18:42 +0100 Återvunnen fosfor som foderfosfat Fosfor som återvinns från förbränt avloppsslam kan kvalitetsmässigt fungera som fosfat i foder till kycklingar och grisar. Detta har visats i ett samarbetsprojekt mellan SLU, Lantmännen och företaget EasyMining. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/atervunnen-fosfor-som-foderfosfat/ 691873 Thu, 12 Oct 2023 12:18:52 +0100 Moderna betesskogar kan förena produktions-, naturvårds- och klimatmål Moderna betesskogar (silvipastoral agroforestry) kan vara snörräta planterade trädrader mellan vilka djur betar. Sådan agroforestry har en obetydlig omfattning i Sverige. Däremot finns det gott om trädklädda beteshagar och även en del betad skog. Sådan kombinerad markanvändning har historiskt haft stor betydelse för vår försörjning av mat, energi och virke, och skulle kunna få stor betydelse även framöver. Vi har analyserat de framtida förutsättningarna för en kombinerad produktion av kött, energived, virke och naturvärden i Sverige. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/silvipastoral-agroforestry-kan-forena-produktions--naturvards--och-klimatmal/ 691865 Wed, 20 Dec 2023 16:27:45 +0100 Algtillskott till gödseln kan minska metanutsläppen Tillskott av rödalgen Asparagopsis taxiformis till mjölkkors foderstat kan enligt tidigare studier minska metanutsläppen från fodersmältningen. Forskare vid SLU har nu undersökt om en tillsats av rödalgen till träck från mjölkkor också kan minska metanavgången från gödseln. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/algtillskott-till-godseln-kan-minska-metanutslappen/ 691856 Thu, 12 Oct 2023 09:04:09 +0100 Det svenska spolmaskprogrammet: styrkor och svagheter I början av 2000-talet ökade antalet infektioner med spolmasken Ascaridia galli bland frigående värphöns. Infektionen påverkar hönsens hälsa och produktivitet. Spolmaskar kan också i sällsynta fall nå äggvitan. Det anses inte vara någon risk att smittan förs vidare till konsumenten, men spolmask i äggen är ändå inte önskvärt. Som svar på konsumenternas oro initierade branschorganisationen Svenska Ägg år 2009 ett frivilligt program för kontroll av spolmaskar med mål att minska problemet. I denna studie har vi utvärderat programmet. Vi ville också förstå äggproducenternas perspektiv på maskinfektioner och kontrollpraxis. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/det-svenska-spolmaskprogrammet-styrkor-och-svagheter/ 691849 Wed, 20 Dec 2023 16:28:11 +0100 Bibehållen mjölkproduktion vid förlängt kalvningsintervall för förstakalvare Inom mjölkproduktionen har ett kalvningsintervall på 12 månader länge ansetts vara mest ekonomiskt. Detta har dock börjat ifrågasättas, bland annat eftersom många kor behöver sinläggas när de fortfarande producerar mycket mjölk. Om kalvningsintervallet förlängs innebär det lägre avkastning vid sinläggningen, vilket är gynnsamt ur juverhälsosynpunkt. Övergångsperioden från kalvning till laktation är en utmanande tid för korna, men genom en förlängning av kalvningsintervallet inträffar dessa perioder mer sällan. Det kan innebära flera fördelar, inte minst för kornas välfärd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/bibehallen-mjolkproduktion-vid-forlangt-kalvningsintervall-for-forstakalvare/ 691836 Thu, 12 Oct 2023 10:03:24 +0100 Vattnet svämmar över - vad händer? När för mycket vatten hamnar på fel plats och vid fel tidpunkt, kallar vi det för översvämning. Allt oftare kan vi se i media hur folk som bor i översvämmade områden blir drabbade. Vattenexperter berättar om översvämningar ur sitt perspektiv. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/vattnet-svammar-over---vad-hander2/ 688208 Thu, 21 Dec 2023 12:34:06 +0100 Mankens rörelse kan visa vilket som är det halta benet När en frambenshalt häst avlastar sitt onda ben nickar den med huvudet. Studier har dock visat att även vissa bakbenshalta hästar kan uppvisa en huvudrörelse som ser ut som huvudnickningen vid en frambenshälta. Vid en hältutredning kan det därför vara svårt att avgöra vilket ben hästen faktiskt har ont i. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/mankens-rorelse-kan-visa-vilket-som-ar-det-halta-benet/ 679770 Mon, 11 Sep 2023 08:35:33 +0100 Hög förekomst av övre luftvägssjukdomar kan kopplas till trubbnosighet Övre luftvägssjukdomar är vanligt förekommande hos hund. I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet har forskare undersökt vilka raser som löper hög risk att drabbas av denna typ av sjukdomar, och om det finns någon koppling mellan trubbnosighet och sjukdomar i övre luftvägarna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hog-forekomst-av-ovre-luftvagssjukdomar-hos-vissa-hundraser-kan-kopplas-till-trubbnosighet/ 679765 Mon, 04 Sep 2023 14:30:54 +0100 Vad väger svenska hundar? Hundraser skiljer sig markant åt i utseende och kroppsstorlek, och därmed också i kroppsvikt. Vilket viktspann som är lämpligt för en hundras, liksom bakgrunden till angivna kroppsviktsrekommendationer i rasstandarder, är ofta okänt. I denna studie beskrivs därför kroppsvikten hos 115 000 unga vuxna hundar av 72 olika raser. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/vad-vager-svenska-hundar/ 679764 Mon, 04 Sep 2023 13:03:44 +0100 Låga oundvikliga förluster av fosfor hos föl Kunskap om hästars fosforbehov vid olika ålder är viktigt. Dels är fosfor ett livsnödvändigt näringsämne och en värdefull naturresurs, dels kan överutfodring bidra till övergödning då överskott utsöndras i träck. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/laga-oundvikliga-forluster-av-fosfor-hos-fol/ 679763 Mon, 04 Sep 2023 13:26:53 +0100 Utvärdering av cTnI som överlevnadsmarkör för intensivvårdade katter Studier har visat att hundars blodkoncentration av det hjärtspecifika proteinet troponin I (cTnI) vid intensivvård är kopplad till överlevnadschansen på gruppnivå, oavsett om hunden har en direkt skada på hjärtmuskeln eller någon annan sjukdom som påverkar hjärtat sekundärt. Motsvarande information för katter i intensivvård saknas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/utvardering-av-ctni-som-overlevnadsmarkor-for-intensivvardade-katter/ 679760 Wed, 06 Sep 2023 08:22:50 +0100 Varierad uppväxtmiljö främjar unghönans anpassningsbarhet Värphöns genomgår en flytt mellan uppväxtstall och värpstall som ställer krav på anpassningsbarhet. Vår hypotes i denna studie var att en stabil uppväxtmiljö begränsar utvecklingen av förmågan att lära sig nya rutiner och använda nya resurser, jämfört med uppväxt i en miljö som är mer varierad. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/varierad-uppvaxtmiljo-framjar-unghonans-anpassningsbarhet/ 678987 Mon, 04 Sep 2023 14:17:28 +0100 Havre ökar andelen omättade fettsyror i mjölken Vilka fettsyror som ingår i mjölkfettet kan ha betydelse för mjölkkonsumentens hälsa. Fettsyrasammansättningen påverkas delvis av kornas foderstat, där korn och havre är vanliga ingredienser. Forskare vid SLU har därför undersökt hur dessa spannmålsslag påverkar mjölkfettet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/havre-okar-andelen-omattade-fettsyror-i-mjolken/ 677105 Mon, 04 Sep 2023 14:01:33 +0100 Produktionsstörning och ofullständig immunitet vid infektion med RS-virus RS-virus är en vanlig orsak till luftvägssjukdom hos svenska nötkreatur. Smittspridningen kan vara mycket intensiv, särskilt i områden där djuren saknar immunitet och därför utsöndrar mycket virus. För att få underlag till ekonomiska analyser inför eventuell vaccination har produktionsförlusterna vid utbrott nu studerats. Syftet var också att undersöka kornas immunitet och identifiera de djurgrupper som kan behöva vaccineras för att stoppa viruscirkulationen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/produktionsstorning-och-ofullstandig-immunitet-vid-infektion-med-rs-virus/ 677100 Mon, 11 Sep 2023 09:53:25 +0100 Kartläggning av E. coli-bakterier hos kycklingar med underhudsinflammation Kycklingar är Sveriges till antalet vanligaste livsmedelsproducerande djur och forskning om deras hälsa och välfärd pågår på SLU. I kycklingens tarm finns Escherichia (E.) coli-bakterier naturligt och vissa varianter kan orsaka infektioner i olika organ. Ett exempel är underhudsinflammation (cellulit) som vid slakt ofta leder till att kroppen kasseras som livsmedel. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/kartlaggning-av-e.-coli-bakterier-hos-kycklingar-med-underhudsinflammation/ 677095 Mon, 04 Sep 2023 14:13:53 +0100 Vildsvinskött – råvara med stor variation? Vildsvinskött ses som en delikatess av många. Kvaliteten på köttet varierar dock med största sannolikhet mer än på fläskkött, som en följd av att tillgång och typ av föda varierar mellan platser och över året. Dessutom används olika, mer eller mindre stressande, jaktmetoder som kan påverka djuren och därmed köttkvaliteten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/vildsvinskott--ravara-med-stor-variation/ 677044 Tue, 12 Sep 2023 08:59:54 +0100 Fiskefria områden Att förbjuda fiske har inte bara positiva effekter på fiskbestånden. Åtgärden kan också återställa livsmiljöer för de arter som lever i havet och ge bättre fungerande ekosystem. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/fiskefria-omraden/ 676631 Tue, 05 Mar 2024 14:29:02 +0100 Sillgrisslor värmeböljor Mer extrema och utdragna värmeböljor kan leda till att havsfåglar förlorar sina ägg och ungar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/aqua/sillgrisslor-varmeboljor/ 676534 Tue, 05 Mar 2024 14:28:38 +0100 Framtiden för kött Vi människor är de enda djuren i världen som medvetet väljer mellan om vi ska äta kött eller inte. Att kött är näringsrik föda som våra kroppar är väl anpassade för är bortom diskussion. Men en rad moraliska och etiska frågor har sedan länge sällskap av alltmer brännande frågor kring köttets miljö- och klimatpåverkan. Diskussionerna blir ofta och snabbt polariserade, i en mix av fakta och värderingar. Ligger köttet kvar på våra tallrikar år 2050? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/framtiden-for-kott/ 656753 Mon, 04 Sep 2023 09:21:42 +0100 Snabbfotad inventering av skogsskador Med snabb och bra koll på skogsskador kan vi lindra skadeutbrotten och minska kostsam, onödig skogsdöd. Därför grundades NRS, Nationell riktad skogsskadeinventering; en snabb och flexibel skogsinventerings-modell. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/snabbfotad-inventering-av-skogsskador/ 646403 Tue, 22 Aug 2023 13:55:34 +0100 Utvärdering av nytt skydd mot sommareksem Sommareksem, eller insect bite hypersensitivity (IBH), är en allvarlig kronisk hudinflammation hos häst som orsakas av en överkänslighet mot saliv från bitande insekter, framför allt svidknott. Sjukdomen är vanligt förekommande men tyvärr medicinskt svårbehandlad, och trots att den tydligt påverkar hästens välbefinnande saknas fortfarande kunskap om hur stort lidande sjukdomen medför. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/utvardering-av-nytt-skydd-mot-sommareksem/ 646168 Thu, 15 Jun 2023 15:37:23 +0100 Förekomst av rörelseasymmetrier hos föl När en häst blir halt börjar den röra sig asymmetriskt, vilket kan mätas objektivt vid en hältutredning. Studier har dock visat att en mycket stor andel av hästar som tränas och tävlas också rör sig asymmetriskt, varför frågan har väckts om det finns andra orsaker än smärta. Kan ett asymmetriskt rörelsemönster vara medfött eller uppstår det i samband med träning av hästen? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/forekomst-av-rorelseasymmetrier-hos-fol/ 646166 Fri, 16 Jun 2023 12:44:16 +0100 Inget samband mellan armbågsleds-dysplasi och långtidsfunktion hos hund Armbågsledsdysplasi, eller ED efter den engelska benämningen elbow dysplasia, är en vanlig tillväxtrubbning hos hund som kan orsaka hälta och smärta på grund av att artros utvecklas i den drabbade leden. Svenska Kennelklubben (SKK) har ett screeningprogram för sjukdomen men det finns begränsad information sjukdomsutveckling och långtidsfunktion för hundar med ED. För att veterinärer och djurägare skall kunna ta trygga beslut om behandlingsalternativ behövs mer kunskap inom området. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/inget-samband-mellan-armbagsledsdysplasi-och-langtidsfunktion-hos-hund/ 646141 Fri, 16 Jun 2023 09:01:22 +0100 Melatoninimplantat testat för reglering av löpcykeln hos tikar Det finns idag inget välfungerande preventivmedel för tikar som kan användas över lång tid. Löp kan skjutas upp kortvarigt med hormonläkemedlet medroxyprogesteronacetat, en behandling som hos tikar dessvärre medför allvarliga biverkningsrisker. Vid Sveriges lantbruksuniversitet har en studie genomförts för att undersöka om behandling med melatonin skulle kunna vara ett alternativ för uppskjutande av löp. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/melatoninimplantat-testat-for-reglering-av-lopcykeln-hos-tikar/ 646140 Fri, 16 Jun 2023 12:48:44 +0100 SLU-forskare svarar på frågor om torka i skog och mark Hur påverkas skogen av torka? Är träd olika känsliga för torka? Hur går det med bären? Sommaren 2023 ser ut att bli torr. SLU har därför samlat kunskap om torkans effekter i skog och mark. Flera forskare har bidragit med svar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/slu-forskare-svarar-pa-fragor-om-torka-i-skog-och-mark/ 646137 Thu, 15 Jun 2023 15:03:36 +0100 Genetisk variation hos berner sennen Hundar av rasen berner sennen har en förhöjd risk att utveckla flera sjukdomar, till exempel tumörsjukdom och höftledsdysplasi. Rasen har också en nedsatt fruktsamhet. För att hitta orsaker till situationen har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med kollegor i Schweiz och Frankrike studerat den genetiska variationen hos berner sennen. Genetisk variation är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart avelsarbete och brist på variation gör att annars ovanliga sjukdomsanlag kan slå igenom hos fler individer inom en ras. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/genetisk-variation-hos-berner-sennen/ 646139 Thu, 15 Jun 2023 15:39:41 +0100 Så påverkar torkan svenskt lantbruk Höga temperaturer drar in över Sverige och oron för torka och dess konsekvenser stiger. Hur allvarligt är läget just nu? Vilken beredskap finns för att klara av en torka likt 2018? Beror det på klimatförändringarna? Vad bör man tänka på framåt för att få till en livsmedelsproduktion som klarar torka? Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning och vattenkvalitet, svarar på hur torkan påverkar svenskt lantbruk och samhälle. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/sa-paverkar-torkan-svenskt-lantbruk/ 646114 Thu, 15 Jun 2023 15:34:08 +0100 Stoppar mängden PFAS i omlopp PFAS är kemikalier som både är skadliga för hälsan och svåra att bryta ner. Människor kan exponeras för PFAS på flera olika sätt, bland annat genom att dricka kranvatten. Eftersom dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är det viktigt att försöka minska halten PFAS där. Vid SLU har forskare tagit fram en metod som förbättrar reningen av PFAS i dricksvatten, men de jobbar också för lösningar som förhindrar att dessa oönskade ämnen överhuvudtaget hamnar i vatten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/stoppar-mangden-pfas-i-omlopp/ 644176 Thu, 10 Aug 2023 10:25:25 +0100 Kunskap om det komplexa samspelet i jorden är avgörande för skogarnas framtid Tänk dig en skog – du ser träd, blåbärsris, fåglar, insekter... Kanske ett rådjur som hoppar iväg. Men lika viktigt är det som händer i marken. Bakterier och svampar som lever i samspel med små och stora växter spelar en avgörande roll i skogens ekosystem. Tarquin Netherway har studerat den underjordiska världen med fokus på mikrobernas samspel med träden i sin avhandling. Han konstaterar att mer kunskap är viktigt för att vi ska förstå hur skogen påverkas av förändringar i miljön till exempel till följd av global uppvärmning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/kunskap-om-det-komplexa-samspelet-i-jorden-ar-avgorande-for-skogarnas-framtid/ 644230 Wed, 10 Jan 2024 15:27:26 +0100 Risk för ännu en brandhärjad sommar i skogen SMHIs långtidsprognos förutspår att långvariga högtryck kan komma att parkera över Skandinavien stora delar av juni, juli och augusti och leda till en varm eller mycket varm sommar. Ovanpå det nämner SMHI möjligheten att åskväder från Centraleuropa i omgångar letar sig upp till Skandinavien. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/risk-for-annu-en-brandharjad-sommar-i-skogen/ 645146 Mon, 03 Jul 2023 10:25:11 +0100 Gynna daggmaskar och svampar i marken för ett hållbart jordbruk Att gynna daggmaskar och svampar som lever i symbios med grödan är ett lovande sätt att minska behovet av mineralgödsel och bekämpningsmedel. I sin avhandling har Kaisa Torppa sett att daggmaskar gynnas av ärtväxter och minskad plöjning. Det är viktigt att bevara naturbetesmarker för att upprätthålla mångfalden av daggmaskar i jordbrukslandskapet. Tillförsel av svampar och daggmaskar för att restaurera marklivet på åkrarna har potential men behöver undersökas mer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/gynna-daggmaskar-och-svampar-i-marken-for-ett-hallbart-jordbruk/ 644169 Thu, 11 Jan 2024 08:37:30 +0100 Nya insekter etablerar sig i Sverige Lärkborre, lärkbock och liten granbarkborre är exempel på icke-inhemska arter som etablerat sig i Sverige. Dragos Cocos har studerat dem i sitt doktorandprojekt. Spridning av icke-inhemska arter kan ha förödande konsekvenser för våra skogar. Därför är det viktigt att studera hur de sprider sig till och etablerar sig på nya platser. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/nya-insekter-etablerar-sig-i-sverige/ 644322 Wed, 10 Jan 2024 15:27:03 +0100 Bättre smittskydd när aktörer utformar rutiner tillsammans I en studie från Uganda visar forskare vid SLU och SVA att när bönder och andra aktörer inom grisnäringen tillsammans kommer överens om smittskyddsrutiner leder detta till förbättrad biosäkerhet (smittskydd). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/battre-smittskydd-nar-aktorer-utformar-rutiner-tillsammans/ 643371 Thu, 11 Jan 2024 08:36:50 +0100 Anaplasmos - en utbredd getsjukdom Anaplasmos är en fästingburen sjukdom som orsakas av bakterier från släktet Anaplasma. Hos getter kan sjukdomen yttra sig i form av feber, försämrad aptit, sänkt mjölkproduktion, nedsatt tillväxt och abort. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/anaplasmos---en-utbredd-getsjukdom/ 643367 Tue, 09 Jan 2024 15:04:14 +0100 Fler överlevande lamm i Etiopien Lammdödligheten är hög i Etiopien, ett land med tjugo miljoner får. Lammens överlevnad är viktig för lönsamheten i produktionen och för fattiga småbönders levnadsvillkor. Skötselrutiner påverkar lammens överlevnad med början redan hos tackan före betäckning. Under betäckningsperioden, dräktigheten och förlossningen är det viktigt med god skötsel, liksom under lammets första månader. Oavsett om lammproduktionen sker i Sverige eller andra delar av världen gäller samma beprövade standardrutiner. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/fler-overlevande-lamm-i-etiopien/ 643366 Tue, 09 Jan 2024 15:18:46 +0100 Mjölkprov kan ge tidig upptäckt av fördröjd ägglossning Fördröjd ägglossning är en allvarlig funktionsstörning i äggstockarna och en viktig orsak till nedsatt fruktsamhet hos mjölkkor. En studie vid SLU visar att halten fettsyror i mjölken kan användas för att förutspå om kon kommer att drabbas av fördröjd ägglossning. Fettsyrorna kan analyseras i mjölken från den vanliga provmjölkningen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mjolkprov-kan-ge-tidig-upptackt-av-fordrojd-agglossning/ 643360 Tue, 09 Jan 2024 15:10:28 +0100 Markpackning hotar daggmaskars grävning i jorden Daggmaskar är viktiga "ekosystemsingenjörer" som bidrar till en rad väsentliga ekosystemtjänster, inklusive livsmedelsproduktion. Men daggmaskar är känsliga för störningar i marken. En ny avhandling presenterar kvantifierbar kunskap om hur markpackning påverkar daggmaskars grävning, även kallad bioturbation, och hur mycket energi de behöver för att gräva. Resultaten har betydelse för livet under markytan, markstruktur och markfunktioner som är avgörande för livsmedelsproduktionen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/markpackning-hotar-daggmaskars-gravning-i-jorden/ 642717 Fri, 19 May 2023 09:43:06 +0100 Ny forskning kan leda till nya vapen i kampen mot snytbaggen I oktober 2023 försvinner de sista dispenserna för insekticidanvändning mot snytbaggar i svenskt skogsbruk. För att ersätta kemikalierna har ett brett batteri av alternativa skyddsåtgärder utvecklats, vilka har visat sig vara väl så effektiva. I sin avhandling från SLU demonstrerar Yayuan Chen att hormonbehandling av barrträdsplantor redan på plantskolorna har goda förutsättningar att bli ytterligare ett effektivt redskap i kampen mot skadegöraren. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/ny-forskning-kan-leda-till-nya-vapen-i-kampen-mot-snytbaggen/ 638581 Wed, 19 Apr 2023 14:11:28 +0100 Prostataförstoring hos hanhund Godartad prostataförstoring är vanligt hos okastrerade hanhundar och kan orsaka smärta och försvåra tarmtömning. Prostata ökar normalt i storlek under de första levnadsåren, men medan tillväxten sedan avtar hos vissa individer fortsätter den hos andra. Vad som ligger bakom denna skillnad är ännu inte känt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/prostataforstoring-hos-hanhund/ 637800 Wed, 31 May 2023 10:43:00 +0100 Ny kunskap om mastceller vid astma hos hästar Astma är en kronisk sjukdom i luftvägarna som kan ge andningsbesvär och nedsatt prestationsförmåga hos hästar. Sjukdomen ger ofta en ansamling av mastceller eller andra inflammatoriska celler i luftvägarna men vilken roll mastceller spelar vid astma hos häst är inte känt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ny-kunskap-om-mastceller-vid-astma-hos-hastar/ 637759 Fri, 14 Apr 2023 14:57:18 +0100 Lovande biomarkör för att påvisa osteoartrit hos hästar Osteoartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom med ett långsamt förlopp där det kan vara svårt att fånga upp tidiga sjukdomstecken då hästen inte har kliniska symtom i form av hälta. En icke-invasiv diagnosmetod för att upptäcka tidiga stadier av sjukdomen skulle vara önskvärd och forskning har visat att specifika molekyler i olika kroppsvätskor, så kallade biomarkörer, kan vara ett alternativ. I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar forskare nu ett första steg mot hur vi kan använda biomarkören BGN262 i saliv från hästar för att diagnostisera osteoartrit. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/lovande-biomarkor-for-att-pavisa-osteoartrit-hos-hastar/ 637740 Mon, 03 Apr 2023 10:51:03 +0100 Rengöring av stallinredning och ridutrustning är viktigt för att förhindra spridning av kvarka Kvarka är en välkänd infektionssjukdom hos häst som orsakas av bakterien Streptococcus equi. Sjukdomen ger framförallt feber, näsflöde och förstorade lymfknutor men kan också ge allvarliga följdsjukdomar. Kvarka är mycket smittsamt och överförs mellan hästar bland annat genom direktkontakt med stallinredning och ridutrustning som utsatts för smittämnet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/rengoring-av-stallinredning-och-ridutrustning-ar-viktigt-for-att-forhindra-spridning-av-kvarka/ 637730 Fri, 14 Apr 2023 14:55:29 +0100 Svårt nå samsyn om hur klimatsmart det är att bruka skogen Ska svensk skog avverkas mer eller mindre för klimatets skull? Den frågan har flera vetenskapliga studier undersökt de senaste åren. Studier som senare kommit fram till olika slutsatser. Här gås det igenom några olika studier som alla använt information från Riksskogstaxeringen och Heureka, som är ett skogligt beslutsstödsystem. Vissa av dessa studier menar att det bör avverkas mindre, medan andra menar att det är bättre för klimatet att bruka skogen mer intensivt. Varför blir slutsatserna så olika? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/svart-na-samsyn-om-hur-klimatsmart-det-ar-att-bruka-skogen/ 633232 Mon, 17 Apr 2023 08:19:20 +0100 Akvakulturens möjligheter och utmaningar Säg ”jordbruk” och alla får en bild av vad du pratar om. Men säg ”vattenbruk” eller ”akvakultur”, och associationerna blir nog inte lika tydliga. Akvakultur har stor potential att växa, eftersom vår planet täcks till mer än två tredjedelar av hav, sjöar och älvar. Dessutom kan akvakultur pågå i bassänger eller kraftverksdammar. Men akvakulturen omgärdas också av många utmaningar, som hållbarhet, smittorisker, djurvälfärdsfrågor och energiförsörjning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/a2023/akvakulturens-mojligheter-och-utmaningar/ 636327 Mon, 23 Oct 2023 14:28:53 +0100 Vad kostar en kronisk mastit? Mastit, eller juverinflammation, är en sjukdom som orsakar stora ekonomiska förluster inom mjölkproduktionen. Ibland kan en mastit bli kronisk, dvs pågå en längre tid. Då ökar risken för att andra kor smittas och att den totala förlusten därmed blir än större. Vi har undersökt hur kronisk mastit påverkar produktionen och gårdens ekonomi. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/vad-kostar-en-kronisk-mastit/ 633558 Fri, 03 Nov 2023 10:14:05 +0100 Minska grisens stress med lugn hantering De som arbetar med transport av slaktgrisar kommer i nära kontakt med grisarna vid på- och avlastning. Lugn hantering behövs för att undvika stressade djur. I en studie undersöktes interaktioner mellan förare och grisar vid pålastning i samband med slakttransport. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/minska-grisens-stress-med-lugn-hantering/ 633551 Fri, 03 Nov 2023 10:17:33 +0100 Frysning av kycklingkött minskar mängden Campylobacter De flesta Campylobacter-infektioner hos människor är sporadiska fall, ofta kopplade till privata hushåll. Fjäderfäkött anses vara den främsta källan till campylobacterios och det finns betydande risker vid hantering av Campylobacter-kontaminerad kyckling i köket. En förebyggande åtgärd för att minska antalet bakterier i kött är frysning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/frysning-av-kycklingkott-minskar-mangden-campylobacter/ 633549 Fri, 03 Nov 2023 10:12:47 +0100 Mänskliga relationers betydelse för veterinärers antibiotikaförskrivning I jämförelse med de flesta andra länder används väldigt lite antibiotika för lantbrukets djur i Sverige. Internationella studier visar att restriktiv antibiotikaanvändning kan påverka relationen mellan veterinär och lantbrukare negativt. En ny studie från SLU visar dock att det inte behöver vara så. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/manskliga-relationers-betydelse-for-veterinarers-antibiotikaforskrivning/ 633547 Fri, 03 Nov 2023 10:21:33 +0100 Diet viktigt vid behandling av katter med diabetes Diabetes mellitus är en allt vanligare sjukdom hos katt, och kräver i många fall livslång behandling med insulininjektioner och specialdiet. En del katter kan efter en tids behandling gå i remission, vilket innebär att sjukdomstecknen under kortare eller längre tid försvinner. Dessa katter behöver inte längre insulin för att kontrollera sitt blodsocker och må bra och det är viktigt att hitta behandlingsformer som främjar remission. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/diet-viktigt-vid-behandling-av-katter-med-diabetes/ 627609 Mon, 27 Feb 2023 13:22:34 +0100 Rörelsemönstret i olika gångarter skiljer mellan hästraser Att bedöma hälta hos hästar utan andra hjälpmedel än den egna synen är svårt och vissa raser, till exempel islandshästar, upplevs vara särskilt svåra att bedöma. Dagens objektiva metoder för att mäta hälta hos häst är utvecklade för analys av trav. För att kunna mäta hälta i andra gångarter och hos en bred variation av raser behövs mer kunskap om olika hästrasers rörelsemönster. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/rorelsemonstret-i-olika-gangarter-skiljer-mellan-hastraser/ 627605 Thu, 16 Feb 2023 15:50:49 +0100 Kan hästar drabbas av hopparknä? Människor kan drabbas av ”hopparknä”, en överbelastningsskada som innebär smärta från knäskålssenan (patellarsenan). Oftast drabbas idrottare i sporter med mycket hopp, som till exempel volleyboll och basket. Förändringar i senan kan visas med ultraljud men alla förändringar är inte kopplade till smärta. I takt med att ultraljudstekniken utvecklas och fler veterinärer har tillgång till ultraljud rapporteras allt fler ultraljudsfynd även från knäskålssenor hos häst. I vissa fall bedöms fynden vara orsak till hästens hälta men om hästar faktiskt drabbas av motsvarande sjukdom som idrottare, med smärta och hälta som följd, är i dagsläget inte känt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/kan-hastar-drabbas-av-hopparkna/ 627599 Fri, 17 Feb 2023 09:12:53 +0100 SLU:s forskare först i världen med mobilapp för hältbedömning av hästar Verktyg för objektiv hältbedömning är mycket viktiga för korrekt värdering av hälta hos hästar under hältutredning och vid utvärdering av bedövning eller behandling. Det finns idag olika tekniker för att mäta hälta, till exempel höghastighetskameror som filmar markörer som placerats på hästen eller tröghetssensorer som fästs på hästen och som registrerar hästens rörelse. Användbarheten för de etablerade systemen är dock begränsad eftersom de medför höga investeringskostnader och är svåra att använda i fält. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/slus-forskare-forst-i-varlden-med-mobilapp-for-haltbedomning-av-hastar/ 627593 Thu, 16 Feb 2023 15:32:03 +0100 Nytt virus påvisat hos katter med vingelsjuka Vingelsjuka är en allvarlig sjukdom som drabbar nervsystemet hos katt. I Sverige har sjukdomen påvisats sedan 1970-talet och den ses oftare i Mälardalen än i övriga delar av landet. Drabbade katter uppvisar typiskt vinglighet, stel gång och beteendeförändringar, och i många fall överlever katterna inte sjukdomen. Tidigare studier har visat ett samband mellan vingelsjuka och Bornavirus, men i en nyligen publicerad studie påvisades ett annat virus, benämnt rustrelavirus. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/nytt-virus-pavisat-hos-katter-med-vingelsjuka/ 627575 Mon, 27 Feb 2023 13:47:33 +0100 ICP Forests – en pionjär inom skogsskadeövervakning Oron för skogsdöden blev starten för ICP Forests; ett program för övervakning av luftföroreningar, och ett snart 40-årigt exempel på hur globala program kan harmoniseras med nationella. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2022/icp-forests--en-pionjar-inom-skogsskador/ 602893 Thu, 02 Mar 2023 10:01:54 +0100 Rekordstort utbrott av granbarkborre – orsaker och vad man kan göra Granbarkborre är den viktigaste skadegöraren på äldre granskog i Europa eftersom den periodvis dödar stora volymer skog under så kallade utbrott. Just nu är vi drabbade av det största utbrottet av granbarkborre som registrerats i Sverige. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/rekordstort-utbrott-av-granbarkborre--orsaker-och-vad-man-kan-gora/ 599363 Thu, 10 Aug 2023 11:29:31 +0100 Våtmarker - forskningen ur ett vattenperspektiv Har du någon gång undrat över våtmarker? Under många år torrlades våtmarker i Sverige delvis för att öka den odlingsbara ytan. Nu vill vi istället ha fler våtmarker eftersom vi ser många fördelar kopplade till vår tids problem med klimatförändringar och minskande biologisk mångfald. Den här artikeln återspeglar flera vattenforskares kunskaper om våtmarker. Naturens egna njurar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/vatmarker---forskningen-ur-ett-vattenperspektiv/ 601361 Thu, 26 Oct 2023 16:50:51 +0100 Möjligt att avla för bättre råmjölk? Råmjölk är livsviktigt för den nyfödda kalvens överlevnad. Via råmjölken får kalven skyddande antikroppar från kon. Tillförsel av råmjölk i tillräcklig mängd och så tidigt som möjligt är en grundförutsättning för en bra start för kalven och leder även till bättre förutsättningar som vuxen. Det finns emellertid en stor individuell variation i mängden antikroppar i råmjölk hos mjölkkor och i upptaget av dessa antikroppar hos kalvar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mojligt-att-avla-for-battre-ramjolk/ 600133 Tue, 05 Sep 2023 11:28:10 +0100 Även svenska mjölkkor påverkas av höga temperaturer Det är lätt att inse att mjölkkor i länder med varmare klimat kan påverkas av höga temperaturer. Men hur ser det ut i Sverige som än så länge har måttligt höga temperaturer, och hur påverkas svenska mjölkproducenters ekonomi av värmeböljor? Detta har vi undersökt i ett projekt med hjälp av information från den svenska kokontrollen och väderdata från SMHI. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/aven-svenska-mjolkkor-paverkas-av-hoga-temperaturer/ 599484 Tue, 05 Sep 2023 11:25:34 +0100 Inavel hos europeiska röda mjölkraser Europeiska röda mjölkraser har en viktig roll i livsmedelsproduktionen eftersom de har god hälsa och bra funktionella egenskaper. I ett europeiskt samarbetsprojekt har data för röda mjölkkor från Sverige och åtta andra länder bearbetats. Syftet har varit att förbättra förutsättningarna för ett hållbart avelsarbete. Härstamningsuppgifter från drygt nio miljoner nötkreatur ingick i studien. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/inavel-hos-europeiska-roda-mjolkraser/ 599461 Tue, 05 Sep 2023 11:26:42 +0100 Friskare grisar = bättre ekonomi? De vanligaste fynden vid Livsmedelsverkets besiktning efter slakt av grisar är luftvägssjukdomar, främst lunginflammation, mycoplasmainfektioner och kroniska brösthinneärr. Såväl grisproducenter, forskare som branschorganisationer runtom i världen arbetar intensivt för att hitta strategier som kan minska denna problematik. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/friskare-grisar--battre-ekonomi/ 599457 Tue, 05 Sep 2023 12:44:54 +0100 Resistens mot flera avmaskningsmedel hos svenska får Mag-tarmparasiter är vanliga hos svenska får. Särskilt stora magmasken (Haemonchus contortus) orsakar såväl sjukdom som försämrad produktion. Detta kan kontrolleras genom att djuren avmaskas, vilket förutsätter att de preparat som används har full effekt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/resistens-mot-flera-avmaskningsmedel-hos-svenska-far/ 599455 Tue, 05 Sep 2023 11:16:08 +0100 Så jobbar Riksskogstaxeringen med öppna data Svenska Riksskogstaxeringen, med sina unikt långa tidsserier, har ett eget sätt att hantera öppna data om skogen. Det kombinerar öppenhet med nödvändig sekretess. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2022/sa-jobbar-taxen-med-oppna-data/ 598143 Wed, 22 Feb 2023 12:06:35 +0100 Ny kunskap om skogsmarkens fosfor och fördelarna med askåterföring Helträdsuttag för produktion av biobränsle, och fenomen som vittring och podsolering, påverkar trädens tillgång till näringsämnen i marken. En ny doktorsavhandling lägger fram helt ny kunskap om vilka former av fosfor som finns i boreala skogsmarker, och i vilken utsträckning de är tillgängliga för trädupptag. Avhandlingen presenterar även ny kunskap om effekten av askåterföring på fosfortillgången. Resultaten har relevans för utvecklingen av ett hållbart skogsbruk. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ny-kunskap-om-skogsmarkens-fosfor-och-fordelarna-med-askaterforing/ 595151 Thu, 04 Jan 2024 10:04:36 +0100 Metod för förbättrad spermakvalitet från unga tjurar Med hjälp av genomisk selektion kan tjurar med värdefulla gener identifieras tidigt i livet. Uppfödare med intresse för snabba avelsframsteg vill använda sperma från unga tjurar så tidigt som möjligt för att uppnå effektiv mjölk– och köttproduktion, vilket också medför minskat utsläpp av växthusgaser. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/metod-for-forbattrad-spermakvalitet-fran-unga-tjurar/ 584792 Tue, 09 Jan 2024 15:09:01 +0100 Förbättrad välfärd vid gradvis avvänjning För de mjölkkalvar som växer upp tillsammans med sin mor kan separation och avvänjning innebära mycket stress. Att gradvis separera och avvänja kalven skulle kunna minska stressen och ge bättre hälsa och djurvälfärd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/forbattrad-valfard-vid-gradvis-avvanjning/ 584789 Tue, 09 Jan 2024 15:16:53 +0100 Ger algextrakt kycklingen en bättre start? Brunalger innehåller bioaktiva ämnen som utöver sitt näringsinnehåll kan ge ett mervärde till fodret. De kan till exempel stimulera en gynnsam tarmflora och immunförsvar, vilket är viktigt för kycklingens hälsa och motståndskraft mot sjukdomar. Att tidigt börja äta foder kan också vara av betydelse för en gynnsam start i livet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/ger-algextrakt-kycklingen-en-battre-start/ 584784 Tue, 09 Jan 2024 15:13:52 +0100 Framtidsscenarier för mer hållbar grisproduktion Vilka faktorer har störst inverkan för en övergång till mer hållbara system för svensk grisproduktion? I ett projekt har vi undersökt effekten av fyra framtidsscenarier. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/framtidsscenarier-for-mer-hallbar-grisproduktion/ 584552 Tue, 09 Jan 2024 15:22:07 +0100 Beteendeförändringar vid grisningsfeber Grisningsfeber (PDS) är en vanlig orsak till att suggor behandlas. Sjukdomen uppstår troligen innan grisning, men kliniska symptom som feber, dålig aptit och juversvullnad ses inte förrän efter grisningen. Symptomen är dock ofta svårtolkade. Syftet med den studie som presenteras här var att undersöka om specifika beteenden hos suggan eller smågrisarna istället skulle kunna användas i diagnostiken. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/beteendeforandringar-vid-grisningsfeber/ 584548 Tue, 09 Jan 2024 15:23:00 +0100 En lugn ko-kompis minskar andra kors rädsla Kor är generellt lugna och snälla djur, men de kan bli farliga att hantera om de är rädda. Rädsla påverkar även kornas välfärd negativt och minskar samtidigt produktiviteten. Syftet med denna studie var att se om en lugn ko kan minska rädslan hos andra kor som blivit skrämda. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/en-lugn-ko-kompis-minskar-andra-kors-radsla/ 584545 Tue, 09 Jan 2024 15:20:52 +0100 Varierad uppväxtmiljö främjar motståndskraften Värphöns anses vara särskilt känsliga för störningar och smittor och hålls därmed i relativt sterila och skyddade miljöer redan från kläckning. Hos många djurslag har erfarenheter tidigt i livet setts ha en långsiktig påverkan på beteende, hälsa och välfärd. I detta projekt har vi undersökt möjligheterna att främja värphönors förmåga att hantera olika utmaningar via uppväxtmiljön. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/en-varierad-uppvaxtmiljo-framjar-motstandskraften/ 584542 Tue, 09 Jan 2024 15:26:33 +0100 Slutsatser från fågelinfluensasäsongen 2020–2021 Under vintern 2020–2021 drabbades Sverige hårt av fågelinfluensa. Ett stort antal vilda fåglar och över 2,2 miljoner fjäderfän dog eller fick avlivas. Utöver djurlidande orsakade utbrotten omfattande ekonomiska förluster och produktionsbortfall som påverkade hela livsmedelkedjan för ägg och kyckling. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/slutsatser-fran-fagelinfluensasasongen-20202021/ 584538 Thu, 11 Jan 2024 08:38:18 +0100 Botildenborg 2 Trädgårdens trygga miljö, med inspirerande omgivning och praktiska arbetsuppgifter, kan påverka livet för den som under många år levt i utanförskap eller arbetslöshet. Det visar en studie av SLU-forskaren Anna María Pálsdóttir på institutionen för människa och samhälle. Studien har gjorts i samverkan med Stiftelsen Botildenborg i Malmö. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2022/botildenborg-2/ 572774 Tue, 01 Aug 2023 09:46:50 +0100 Helcom klimatrapport Varmare vatten och mindre is, men också färre sälar och fler abborrar. Det är några av de klimateffekter som vi kan få se mer av framöver.  https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/helcom-klimatrapport/ 528333 Tue, 05 Mar 2024 14:24:09 +0100 Noro- och nebovirus vanliga hos svenska kalvar Tarminfektioner utgör den vanligaste orsaken till sjukdom och dödsfall hos unga kalvar. För att förebygga detta behövs diagnostik och kunskap om riskfaktorer för smitta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/virus-kalvar/ 528192 Mon, 11 Sep 2023 08:57:02 +0100 Många mjölkbesättningar fria från Mycoplasma bovis De första fallen av en ny typ av Mycoplasma bovis upptäcktes i södra Sverige 2011. Därefter har förekomsten ökat. Infektionen har framför allt orsakat lunginflammation och artrit hos kalvar och ungdjur. Internationellt rapporteras även problem med mastit hos mjölkkor och mellanöreinfektion hos unga kalvar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mycoplasma-bovis/ 528186 Mon, 11 Sep 2023 08:59:10 +0100 Kan indikatorer säga något om djurens välfärd? Ofta höjs röster om att åtgärder för djurvälfärd är dyra för lantbruket. Samtidigt kan en del åtgärder bidra till att kostnaderna minskar på andra håll på gården. Oavsett vilket är det viktigt att forskningen kan bidra med faktaunderlag baserade på vetenskapliga analyser. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/indikatorer-valfard/ 528145 Mon, 11 Sep 2023 09:01:51 +0100 Avmaska rätt för minskad resistens De vanligaste infektioner som får drabbas av orsakas av mag- och tarmparasiter. I dag används avmaskningsmedel regelbundet för att hålla fåren i god hälsa. Tyvärr upptäcks parasiter som är motståndskraftiga mot avmaskningsmedel och ett stort problem i dagens fårskötsel är att resistent stor löpmagmask (Haemonchus contortus) hittas i allt fler besättningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/avmaskning-far/ 528144 Fri, 03 Nov 2023 10:19:41 +0100 Störst ökning av kolinlagring på mjölkgårdar En ökning av markens organiska kol är viktig för att motverka klimatförändringen. En kartläggning av kolinlagringen för olika produktionsgrenar i Sverige visar att markens kolhalt har ökat allra mest på mjölkgårdar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kolinlagring-mjolkgardar/ 528138 Mon, 11 Sep 2023 09:00:47 +0100 Uppdaterad kontrollstrategi mot spolmask hos höns Spolmasken Ascaridia galli är idag ett vanligt problem hos värphöns. Parasiten påverkar fåglarnas hälsa och produktivitet och hållbar parasitkontroll är därför en nyckelfråga i denna produktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/kontrollstrategi-spolmask/ 528131 Mon, 11 Sep 2023 09:03:30 +0100 Juverinfektion vanligt hos svenska tackor De flesta internationella studier som undersökt juverhälsa hos tackor har utförts på mjölkproducerande får. I Sverige är detta en ovanlig produktionsform, här är de flesta fårbesättningar i stället kött- och/eller pälsproducerande. Juverhälsan är då viktig inte bara för tackans välmående utan även för lammens överlevnad och tillväxt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/juverinfektion-vanligt/ 528126 Mon, 11 Sep 2023 09:06:07 +0100 Kronisk mastit Mastit är en inflammation som kan uppstå i juvret hos bland annat mjölkkor. Förutom en negativ inverkan på djurvälfärden drabbas även bondens ekonomi. Kor som blir långvarigt sjuka utgör ett särskilt problem, och det vore bra om det gick att förutsäga vilka individer som riskerar att drabbas kroniskt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kronisk-mastit/ 527331 Mon, 11 Sep 2023 09:04:43 +0100 Slakt av nötkreatur Transport till slakteri är ofta stressande för nötkreatur. Med kulgevärsmetoden bedövas djuret med gevär medan det går med bekanta flockmedlemmar i en inhägnad på gården. Skottet gör djuret medvetslöst. Därefter avlivas det genom avblodning, precis som i vanlig slakt. Slutligen transporteras det till ett närbeläget slakteri. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/slakt-av-notkreatur/ 527327 Mon, 04 Mar 2024 12:43:54 +0100 Så fungerar Sveriges klimatrapportering för markanvändning och skogsbruk Hur fungerar Sveriges klimatrapportering till FN och EU för markanvändnings- och skogssektorn? Vad är SLU:s roll i rapporteringen? Hur mycket utsläpp respektive upptag bidrog skog och mark till under 2020? Och hur har utsläpp och upptag från sektorn varierat mellan 1990 och 2020? Svaren finns i "Sveriges klimatrapportering – markanvändning och skogsbruk", ett faktablad från publikationsserien "Fakta Skog". https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/sa-fungerar-sveriges-klimatrapportering-for-markanvandning-och-skogsbruk/ 525984 Fri, 01 Jul 2022 15:17:06 +0100 Svenska travtränare är nöjda med dagens djurskyddskontroller Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt har tillsammans genomfört en studie om hur travtränare upplever djurskyddskontroller. Generellt är travtränarna nöjda med dagens kontroller, även om de ger högre betyg till Svensk Travsports egna kontroller än till de offentliga kontrollerna som utförs av länsstyrelsen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/svenska-travtranare-ar-generellt-nojda-med-dagens-djurskyddskontroller/ 524323 Wed, 06 Dec 2023 18:53:42 +0100 Alternativa och komplementära behandlingsmetoder vanliga till svenska hästar Många komplementära och alternativa veterinärmedicinska behandlingsmetoder är inte vetenskapligt utvärderade vad gäller effektivitet och säkerhet. För att få veta vilka metoder som oftast används till hästar och var behovet av vetenskaplig utvärdering är störst ombads svenska hästägare, hästveterinärer och equiterapeuter att svara på frågor om hur de använder denna typ av behandlingsmetoder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/alternativa-och-komplementara-behandlingsmetoder-vanliga-till-svenska-hastar/ 523713 Fri, 10 Jun 2022 15:19:53 +0100 Dödlig sjukdom kopplat till rörlighet hos hästar Avel för rörlighet kan ha ökat andelen anlagsbärare för den ärftliga och dödliga bindvävssjukdomen ”Warmblood Fragile Foal Syndrome” (WFFS) hos hästar. Föl som har anlaget i dubbel uppsättning är inte livsdugliga och aborteras eller måste avlivas direkt efter födseln vilket leder till såväl ekonomiska som känslomässiga förluster. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/dodlig-sjukdom-kopplat-till-rorlighet-hos-hastar/ 523712 Fri, 10 Jun 2022 15:42:32 +0100 Kvarkavaccinet Strangvacs skyddande antigener är mycket konserverade Den smittsamma luftvägssjukdomen kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi och är en av de äldsta kända sjukdomarna hos hästar. Sjukdomen drabbar hästar över hela världen och i Sverige förekommer ett till två kvarkautbrott varje vecka, ofta med koppling till import av smittade hästar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/kvarkavaccinet-strangvacs-skyddande-antigener-ar-mycket-konserverade/ 523710 Tue, 21 Jun 2022 08:28:20 +0100 Förbättrad smärtlindring till digivande tikar Det finns idag inga smärtlindrande läkemedel som är godkända för digivande tikar. Detta beror på att det saknas vetenskapliga studier om hur läkemedlen överförs till tikens mjölk. Kunskapsbristen gör att digivande tikar riskerar att få otillräcklig smärtlindring, till exempel efter kejsarsnitt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/smartlindring-till-digivande-tikar/ 523708 Wed, 15 Jun 2022 12:50:32 +0100 Mot automatisk igenkänning av av smärta hos hästar För att upprätthålla god djurvälfärd är det viktigt att veterinärer och djurägare kan bedöma om hästar har ont, men idag saknas koncensus om hur smärtbedömning bäst görs. Digital, automatisk igenkänning av ansiktsuttryck vid smärta finns för människa och skulle kunna vara till stor hjälp vid smärtbedömning hos häst. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, KTH och två amerikanska universitet beskriver i en översiktsartikel hur de tillsammans arbetar för att ta fram denna typ av metoder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/mot-automatisk-igenkanning-av-av-smarta-hos-hastar/ 523704 Wed, 15 Jun 2022 14:24:52 +0100 Likartad tarmflora hos normalviktiga och överviktiga friska hundar Den flora av bakterier och andra mikroorganismer som lever i tarmen har viktiga funktioner för bland annat kroppens ämnesomsättning. Förändringar i tarmfloran har beskrivits hos överviktiga individer inom flera olika djurarter och hos vissa arter har förändringarna kunnat kopplas till ohälsa. Hur hullet påverkar tarmfloran hos hundar är inte helt utrett och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har därför jämfört tarmfloran hos normalviktiga och överviktiga, friska hundar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/likartad-tarmflora-hos-normalviktiga-och-overviktiga-friska-hundar/ 523702 Fri, 10 Jun 2022 15:40:09 +0100 Vanligt med felaktiga resultat vid automatisk blodcellsräkning Blodprovstagning för analys av blodceller är vanligt vid utredning av sjuka djur och ett korrekt analysresultat är avgörande för rätt diagnos och behandling. Blodcellsanalysen genomförs ofta med ett automatiserat instrument och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har studerat hur ofta ett sådant instrument gör felaktiga cellräkningar, samt hur man upptäcker felen och därigenom undviker felaktiga provsvar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/vanligt-med-felaktiga-resultat-vid-automatisk-blodcellsrakning/ 523699 Fri, 10 Jun 2022 15:27:50 +0100 Är dosen antibiotika rimlig till nyfödda föl? Blodförgiftning hos nyfödda föl är en livshotande sjukdom som uppkommer på grund av att bakterier tagit sig ut i blodet. Sjukdomen behandlas med antibiotika men det nyfödda fölets organ är inte fullt utvecklade och detta påverkar hur antibiotika bryts ned och utsöndras. För att möjliggöra säker och effektiv behandling behöver kunskapen om hur antibiotika omsätts hos föl ökas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ar-dosen-antibiotika-rimlig-till-nyfodda-fol/ 523697 Thu, 11 Aug 2022 11:34:37 +0100 Övergripande om kattavel Katter är populära husdjur och planerad kattavel leder generellt till älskade, friska och väl omhändertagna djur. Avel och uppfödning av djur är dock aldrig helt problemfritt och i en översiktsartikel från Sveriges lantbruksuniversitet redogör universitetslektor Bodil Ström Holst för utmaningar inom kattaveln, och hur dessa kan hanteras. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/overgripande-om-kattavel/ 523693 Tue, 21 Jun 2022 08:30:30 +0100 Ny metod för att mäta blodflödet i lungorna hos sövda ponnyer Att söva en häst är mer riskfyllt än att söva ett mindre djur. En orsak till detta är att syrenivån i hästens blod ofta sjunker under narkos, särskilt om hästen placeras på rygg. De låga syrenivåerna i blodet kan leda till försämrad syresättning i kroppens vävnader och därmed påverka både det postoperativa förloppet och sårläkning. En forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar med att ta fram säkrare metoder för sövning av häst. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ny-metod-for-att-mata-blodflodet-i-lungorna-hos-sovda-ponnyer/ 523689 Fri, 10 Jun 2022 15:35:08 +0100 En genomlysning av den svenska modellen för skogsbruk Vad är egentligen den svenska modellen för skogsbruk? Vad består den av? Skiljer den sig från andra länders modeller för att styra hur skogen brukas? Om den skiljer sig på ett avgörande sätt från andra modeller, vad har den i så fall för styrkor och svagheter? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/en-genomlysning-av-den-svenska-modellen-for-skogsbruk/ 523668 Tue, 28 Jun 2022 13:47:28 +0100 Positivt att hålla get och killing tillsammans Inom intensiv mjölkproduktion separeras ofta get och killing direkt efter killningen. I mer extensiva system är det vanligt att get och killing skiljs åt dagtid så att getterna då kan gå ut och beta. Vi har undersökt hur killingar påverkas av olika typer av separation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/positivt-att-halla-get-och-killing-tillsammans/ 520328 Tue, 05 Sep 2023 11:19:18 +0100 Campylobacter från ekologisk kyckling mindre resistenta Antibiotikaresistens är en stor framtida utmaning. Även om vi i Sverige har en klok och låg antibiotikaanvändning till djur är resistenta bakterier ett växande problem. I stora delar av världen har en ökning av resistenta Campylobacter rapporterats. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/campylobacter-fran-ekologisk-kyckling-mindre-resistenta/ 519985 Tue, 05 Sep 2023 11:49:28 +0100 Rödsjuka kan ge problem hos värphöns Rödsjuka är en bakterieorsakad sjukdom som i Sverige främst ses hos värphönsflockar med tillgång till utevistelse. I drabbade flockar är dödligheten mycket hög men i vissa fall märks sjukdomen främst som sänkt äggproduktion. Forskningen om rödsjuka hos värphöns har varit begränsad och grundläggande kunskap om sjukdomens förlopp och hönans immunitet saknas till stora delar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/rodsjuka-kan-ge-problem-hos-varphons/ 519982 Tue, 05 Sep 2023 11:44:40 +0100 Tiden runt kalvning viktig för klövhälsan Mjölkkor genomgår omfattande hormonella och ämnesomsättningsrelaterade förändringar i samband med kalvningen, vilket tros påverka klövarnas stödjevävnad och därmed öka risken för mekaniska klövhornsskador. Vi har undersökt relationen mellan ståbeteende runt kalvningen och förekomsten av sulhornsskador. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/tiden-runt-kalvning-viktig-for-klovhalsan/ 519978 Thu, 01 Feb 2024 10:27:27 +0100 Minskad förekomst av fotröta hos svenska lamm Fotröta och smittsam digital dermatit (CODD) är klövsjukdomar hos får som påverkar både djurvälfärd och produktion. År 2009 visade en studie att 5,8 % av slaktlammen hade fotröta och ett kontrollprogram lanserades. Detta omfattar numera även CODD. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/minskad-forekomst-av-fotrota-hos-svenska-lamm/ 519949 Tue, 05 Sep 2023 11:23:55 +0100 Mjölkningsrutinerna påverkar tankmjölkens mikroflora Mjölkens innehåll av mikroorganismer, den s.k. mikrofloran eller mikrobiotan, är en viktig faktor vid produktionen av ost av god kvalitet. För lagrade ostar är tankmjölkens innehåll av vissa mjölksyrabakterier ofta viktigt, då dessa kan överleva pastörisering och bidra till en karakteristisk ostsmak. Det saknas dock kunskap om hur olika gårdsfaktorer inverkar på mikrobiotan i den obehandlade mjölken. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mjolkningsrutiner/ 519945 Tue, 05 Sep 2023 11:36:19 +0100 Många möjligheter med DNA-analys Antalet DNA-analyser som görs på djur i svenska mjölkkobesättningar har ökat kraftigt de senaste åren. Förutom säkrare avelsvärden kan lantbrukarna få information om vilka djur som är bärare av genetiska defekter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/manga-mojligheter-med-dna-analys/ 519941 Tue, 05 Sep 2023 11:34:45 +0100 Mjölkkor i kompoststall Kompoststall, eller komposteringsstall som det egentligen bör heta, ger god möjlighet för kor att röra sig fritt. Systemet kan främja en god djurvälfärd, men frågan är hur det påverkar kornas hälsa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mjolkkor-i-kompoststall/ 519936 Tue, 05 Sep 2023 11:32:18 +0100 Törskate i Sverige Törskate är en mycket allvarlig svampsjukdom som angriper tallar i hela Sverige, med extra omfattande utbrott i norr. Den åsamkar årligen skogsbruket skador för mångmiljonbelopp. Störst problem orsakar sjukdomen i yngre skog, men den är en av få skadegörare som kan angripa tallar av alla åldrar. Forskning på törskate har pågått i hundra år, men det nuvarande kunskapsläget har tills nu inte sammanställts översiktligt. Detta har åtgärdats i en översiktsartikel av Berit Samils och Jan Stenlid från institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/inst.mykopat/torskate-i-sverige/ 512022 Tue, 02 Jan 2024 12:34:53 +0100 Granbarkborrar i skyddad natur påverkar inte granbarkborreutbrott i stort Angrepp av granbarkborre i skyddade områden påverkar inte utbrotten i stort, eftersom arealen skyddad granskog är mycket mindre än arealen brukad granskog. Men om utbrott förekommer i skyddade områden kan skogsägare som har skog i direkt anslutning drabbas. Det kan också vara svårt att uppfylla syftet med ett reservat om de flesta äldre granar dödas – även om mer död ved kan vara positivt för den biologiska mångfalden. Om detta handlar ett nytt nummer av Fakta Skog från SLU. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/granbarkborrar-i-skyddad-natur-paverkar-inte-granbarkborreutbrott-i-stort/ 508169 Wed, 27 Sep 2023 14:47:14 +0100 Kontroller av djurvälfärd Nämn ordet djurvälfärd och de flesta tänker på att djur ska må bra. Ett så kallat djurskyddsprotokoll fokuserar dock bara på att djurens tillvaro inte ska understiga gränsen för vad vi kan acceptera. Att fokus ligger på att begränsa lidande istället för att maximera god livskvalitet skapar få incitament att göra det lilla extra för att se till att djuren verkligen trivs. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kontroller-av-djurvalfard/ 507774 Tue, 05 Sep 2023 13:06:32 +0100 Larver till höns Larver av svarta soldatflugor (BSF, Hermetia illucens) kan omvandla organiskt avfall till högvärdig biomassa och därefter användas som proteinkälla för fjäderfä. BSF-larver innehåller mycket protein och fett och värphöns är mycket motiverade att äta dem. Den höga fetthalten kan dock vara ett problem vid balansering av foderstaten. Det är därför viktigt att identifiera optimal mängd larver i förhållande till frivillig konsumtion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/larver-till-hons/ 507769 Tue, 05 Sep 2023 11:45:56 +0100 Ensilage i fullfoder till grisar Ensilage kan fungera som proteinråvara till storgrisar. Utfodring av ensilage i fullfoder har visat sig vara en framgångsrik lösning som ger god tillväxt hos grisarna. Därtill blir foderspillet lägre än vid separat ensilageutfodring. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/ensilage-i-fullfoder-till-grisar/ 507757 Tue, 05 Sep 2023 12:48:34 +0100 Tarmflora och grisars beteende En gynnsam tarmflora kan vara en nyckelfaktor för god välfärd vid grisuppfödning. Det finns en direkt kommunikation mellan tarmen och hjärnan, och data från människor och möss har visat att en störd tarmflora är en riskfaktor för att utveckla beteendestörningar och ångest. Vi har undersökt om dessa samband även finns hos grisar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/tarmflora-och-grisars-beteende/ 507749 Tue, 05 Sep 2023 12:51:10 +0100 Åtgärder mot svansbitning Svansbitning är ett allvarligt djurvälfärdsproblem med negativa ekonomiska konsekvenser för grisproducenten. En internationell forskargrupp har undersökt kostnadseffektiviteten hos sju nyckelåtgärder mot svansbitning; halmtilldelning, ventilation, genetik, djurtäthet, grishälsa, berikning med föremål samt ett varningssystem för tidiga indikationer på svansbitning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/atgarder-mot-svansbitning/ 507744 Tue, 05 Sep 2023 12:53:39 +0100 Tackors parasitsmitta varierar med säsong Många fårägare undersöker parasitläget hos sina tackor innan de släpps på bete. Djuren avmaskas om smittan är hög, för att minska smittspridning på betet. Hur smittläget påverkas av lamnings- och provtagningstidpunkt är dock inte klarlagt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/tackors-parasitsmitta-varierar-med-sasong/ 507740 Tue, 05 Sep 2023 11:21:11 +0100 Restprodukter i foderstaten Både i Sverige och globalt utfodras våra lantbruksdjur med en stor andel restprodukter från produktionen av livsmedel och bioenergi. Ändå används nästan 60 % av jordbruksmarken globalt för direkt produktion av djurfoder, antingen som grödor eller i form av betesmark. Jordbruket står för drygt 20 % av de totala nettoutsläppen av växthusgaser från människans aktiviteter. Det är viktigt att på olika sätt försöka minska dessa utsläpp. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/restprodukter-i-foderstaten/ 507689 Tue, 05 Sep 2023 11:39:10 +0100 Låt sovande kycklingar sova Som alla unga djur spenderar slaktkycklingar en stor del av dygnets tid med att vila och sova. Sömnen behövs för bland annat återhämtning, tillväxt och välmående. Tillräckligt mycket sömn är därför viktigt för kycklingarnas välfärd men även för produktionen. I våra vanliga produktionssystem förekommer dock störningar där aktiva kycklingar stör dem som vilar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/lat-sovande-kycklingar-sova/ 507683 Tue, 05 Sep 2023 11:47:30 +0100 Tymidinkinas 1 visar hög potential som tumörmarkör hos häst Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har i samarbete med universitetet i Bern utvärderat tymidinkinas 1 som tumörmarkör vid malignt lymfom hos häst. Sjukdomen är svår att diagnosticera tidigt eftersom den hos häst drabbar inre organ, och utveckling av nya diagnostiska metoder för malignt lymfom hos häst behövs. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/tymidinkinas-1-visar-hog-potential-som-tumormarkor-hos-hast/ 506173 Tue, 15 Feb 2022 08:06:47 +0100 Digerdöden inte lika utbredd som man tidigare trott Pollendata från 19 europeiska länder visar att även om digerdöden hade en förödande inverkan i vissa regioner, upplevde delar av Europa försumbar eller ingen påverkan alls. Delar av Skandinavien verkar ha påverkats kraftigt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2021/digerdoden-inte-lika-utbredd-som-man-tidigare-trott/ 507033 Wed, 04 Jan 2023 10:18:10 +0100 Komplementär och alternativ veterinärmedicin till svenska hundar Metoderna som används inom vad som kallas komplementär och alternativ veterinärmedicin (KAVM) är oftast är otillräckligt vetenskapligt utvärderade. För att ta reda på vilka vetenskapliga studier som bör prioriteras inom området har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt vilka alternativmedicinska metoder som oftast används till hundar i Sverige. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/komplementar-och-alternativ-veterinarmedicin-till-svenska-hundar/ 506192 Tue, 15 Feb 2022 07:23:39 +0100 Hur stor liggyta behöver hästen i ligghallen? En säker och bekväm viloplats är en viktig faktor för hästens välfärd. Liggtiderna för hästar i box påverkas av faktorer som boxstorlek och strö, medan liggtiden hos hästar som hålls i grupp även påverkas av sociala relationer och konkurrens om tillgänglig liggyta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-stor-liggyta-behover-hasten-i-ligghallen/ 506181 Tue, 15 Feb 2022 07:29:50 +0100 Kommunikationen mellan veterinärer och djurägare Hur veterinärer kommunicerar med djurägare har stor betydelse, inte minst i rådgivande samtal. Trots att så kallad klientcentrerad kommunikation rekommenderas har tidigare studier visat att denna kommunikationsstil är relativt ovanlig hos veterinärer. Motiverande samtal är en vetenskapligt utvärderad klientcentrerad rådgivningsmetod som skulle kunna användas för att stärka djurägares egen motivation och engagemang för förändring. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/kommunikationen-mellan-veterinarer-och-djuragare/ 506178 Thu, 17 Feb 2022 09:25:01 +0100 Metod för objektiv hullbedömning vid obduktion av katt Obduktioner kan hjälpa till att fastställa orsaker till sjukdom och död hos djur. Vid obduktionen ingår en subjektiv visuell bedömning av djurets hull, men att med säkerhet skilja på övervikt och fetma på detta sätt kan ibland vara svårt. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför utvecklat en ny metod för hullbedömning av katt vid obduktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/metod-for-objektiv-hullbedomning-vid-obduktion-av-katt/ 506166 Thu, 10 Feb 2022 14:07:25 +0100 Rekommendationer för analys av tygelspänning Tygelsignaler är en viktig del i kommunikationen mellan ryttare och häst. Hur hårt och när tygeln spänns kan ge ledtrådar till hur kommunikationen fungerar, vilket är av intresse både för forskare och för ryttare. Tygelspänning kan mätas elektroniskt genom att placera sensorer, så kallade töjningsgivare, mellan tygeln och bettet i hästens mun. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/rekommendationer-for-tygelspanningsanalys/ 506162 Mon, 07 Feb 2022 11:50:29 +0100 Kortisonbehandling påverkar analyser i blodprov från hund Många hundar behandlas med kortison, till exempel vid allergi eller olika typer av inflammatoriska sjukdomar. Kortison är ett hormon med bred effekt på bland annat ämnesomsättningen och kortisonbehandling kan leda till förändringar i blodets sammansättning. För att kunna skilja läkemedelsorsakade förändringar från sjukdom hos hund har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet studerat hur kortisonbehandling påverkar vanliga blodanalyser. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/kortisonbehandling-paverkar-analyser-i-blodprov-fran-hund/ 506151 Mon, 07 Feb 2022 10:37:03 +0100 Syns inte - finns inte? Hur mycket förstår en häst? Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har studerat hästars kognitiva kapacitet med avseende på förmågan att följa och hitta dolda objekt. Motsvarande förmåga hos människan utvecklas under de första två levnadsåren då barn lär sig att saker kan existera även när de inte syns. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/syns-inte---finns-inte-hur-mycket-forstar-en-hast/ 506139 Tue, 08 Feb 2022 08:20:05 +0100 Djurskyddslagstiftningens utveckling de senaste 30 åren Sverige framställs ofta som ett föregångsland gällande djurskydd och lagstiftning. Här på hemmaplan ifrågasätts dock ibland om inte ekonomiska incitament alltför ofta får gå före djurens intresse när föreskrifter skrivs. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför undersökt hur djurskyddslagstiftningen har förändrats mellan 1988 och 2019, med fokus på nötkreatur, gris och häst. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/djurskyddslagstiftningens-utveckling-de-senaste-30-aren/ 506128 Mon, 07 Feb 2022 11:31:44 +0100 Deltagande epidemiologi för insamling av data Deltagande epidemiologi är en samling metoder där den lokala befolkningen engageras för insamling av data. Metoderna kan användas inom veterinärmedicin för att samla data där statistik inte finns att tillgå, ofta i fattiga områden eller länder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/deltagande-epidemiologi-for-insamling-av-data/ 505216 Tue, 05 Sep 2023 13:00:21 +0100 Utevistelse till ekokycklingar Långsamväxande slaktkycklinghybrider finns på ett drygt tiotal svenska ekologiska gårdar. Vi har besökt de flesta av gårdarna för att samla in data om denna relativt nya produktion. Studien syftar bland annat till att öka kunskapen om kycklingarnas beteende och utevistelse. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/utevistelse-till-ekokycklingar/ 505196 Tue, 05 Sep 2023 11:51:22 +0100 Så kan skogen skötas för att gynna rennäringen Det råder en alarmerande minskning av betesmarker och mängden lavar i renskötselområdet. Skogsbruket är en av de bidragande faktorerna. Hur rennäring och skogsbruk kan ta hänsyn till varandra undersöks nu i en rapport från Future Forests. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/sa-kan-skogen-skotas-for-att-gynna-rennaringen/ 501242 Tue, 19 Sep 2023 12:29:20 +0100 Ärftliga faktorer påverkar risken för livmoderinflammation Livmoderinflammation är en vanlig sjukdom som drabbar var femte tik i Sverige före 10 års ålder. Sjukdomen orsakas av en kombination av faktorer och risken att drabbas varierar mellan olika hundraser. Golden retriever är en av de raser som ofta drabbas och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet har undersökt vilka ärftliga faktorer hos dessa hundar som påverkar risken att utveckla livmoderinflammation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/arftliga-faktorer-vid-livmoderinflammation-hos-golden-retriever-pavisade/ 498772 Thu, 09 Dec 2021 09:10:02 +0100 Påverkar uppstallningen återhämtning efter travlopp? De flesta sporthästar är uppstallade enskilt i boxar inomhus. Individuell boxhållning minskar hästen möjligheten till rörelse och social interaktion med andra hästar. Alternativa hästhållningssystem där hästarna går i grupp och har tillgång till utevistelse blir allt vanligare men det är få tävlingshästar som hålls i sådana system. En av orsakerna kan vara att tränare är osäkra på hur det skulle påverka hästarnas återhämtning efter träning och tävling. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/paverkar-uppstallningsformen-aterhamtning-efter-travlopp/ 498768 Wed, 08 Dec 2021 14:12:57 +0100 Ny metod för mätning av stresshormon i hundurin Adrenalin och noradrenalin är hormoner som bland annat utsöndras vid smärta och stress. Utsöndringen ökar också i samband med vissa cancertyper och hormonerna har därför potential att fungera som markörer för tumörbildning. Med målet att lägga en grund för framtida sjukdomsdiagnostik har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet utvärderat en analysmetod för nedbrytningsprodukter av adrenalin och noradrenalin. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ny-metod-for-matning-av-stresshormon-i-hundurin/ 498765 Mon, 13 Dec 2021 15:49:03 +0100 Hjärtsjukdom kan påverkas av olika faktorer i olika raser Serotonin är en signalsubstans inom samma ämnesgrupp som dopamin, noradrenalin och adrenalin. Substansen har flera grundläggande funktioner i centrala nervsystemet, mag-tarmkanalen och blodcirkulationen. Korrekt reglering av serotonin är avgörande för funktionen och felaktig serotoninreglering i hjärtat anses vara viktig för utvecklingen av myxomatös mitralisklaffssjukdom (MMVD), den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har i ett internationellt samarbete studerat hur genetik påverkar serotoninreglering och utveckling av MMVD hos hundar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hjartsjukdom-kan-paverkas-av-olika-faktorer-i-olika-raser/ 498763 Wed, 08 Dec 2021 16:06:23 +0100 Ansiktsdrag hos trubbnosiga utställningskatter Brachycefali eller trubbnosighet hos katt kopplas till sjukdomsproblem av varierande allvarlighetsgrad. För att ta reda på mer om situationen hos svenska katter har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt ansiktsdrag hos utställningskatter av raserna perser och exotic. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/ansiktsuppbyggnad-hos-trubbnosiga-utstallningskatter/ 498762 Wed, 02 Feb 2022 17:14:36 +0100 Ny metod för att studera hästens spolmask Spolmask är en vanlig parasit hos föl över hela världen. Kraftig infektion kan orsaka livshotande förstoppning och föl avmaskas därför rutinmässigt mot spolmask. Ett överanvändande av avmaskningsmedel har dessvärre lett till att spolmask i flera länder utvecklat resistens. Hur parasiterna utvecklar resistens är dock okänt och mer forskning behövs för att förstå dessa mekanismer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ny-metod-for-att-studera-hastens-spolmask/ 498353 Wed, 01 Dec 2021 11:03:13 +0100 Katters stressbeteenden påverkar adoption Världen över tillbringar miljontals katter delar av sina liv på katthem, en miljö som kan vara stressande och påverka katternas välfärd negativt. Även om katthemmens mål är att hålla katter under en begränsad tid är det viktigt att bedöma hur katterna hanterar miljön för att säkerställa deras välbefinnande. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt hur detaljer i katters beteende kan användas för att avgöra hur väl katterna hanterar sin vistelse på katthem. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/katters-stressrelaterade-beteenden-pa-katthem-paverkar-adoption/ 498349 Wed, 08 Dec 2021 16:02:06 +0100 Datortomografi bra vid armbågsledsartros hos katt Atros i armbågsleden är vanligt hos katter och orsakar smärta och rörelsestörning hos drabbade individer. Normalt används vanlig röntgen för diagnos av sjukdomen men med röntgen upptäcks förändringar i lederna inte förrän sjukdomen är långt framskriden. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt om datortomografi (skiktröntgen) kan öka chansen att hitta tidiga stadier av sjukdomen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/datortomografi-bra-vid-armbagsledsartros-hos-katt/ 498335 Wed, 08 Dec 2021 16:13:09 +0100 Rödingen kartläggs genetiskt – ett viktigt steg för svensk fiskodling Avel på röding har bedrivits framgångsrikt i Sverige i snart fyrtio år. Historiskt sett har arbetet baserats på klassiska urvalsmetoder där avelsfiskar väljs ut efter dess egenskaper och kända släktband. Nu har ett första steg tagits för att uppdatera det svenska avelsprogrammet med genomiska metoder. Resultaten visar på god genetisk status för den odlade rödingen och ger hopp inför framtiden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/rodingen-kartlaggs-genetiskt--ett-viktigt-steg-for-svensk-fiskodling/ 498332 Fri, 03 Dec 2021 14:36:51 +0100 Anlagda våtmarker gynnar fåglar och groddjur – men bättre uppföljning krävs Många våtmarker har försvunnit de senaste 100 åren och det har drabbat fåglar, groddjur och även fiskar. Samhället har satsat på restaurering och anläggning av nya våtmarker men det har varit lite skralt med uppföljningen. Vilken effekt har åtgärderna haft för den biologiska mångfalden? Det har Ineta Kačergytė undersökt i sin avhandling. Hon har sett att det är fullt möjligt att gynna både groddjur och fåglar samtidigt, att det ibland kan vara smartare att satsa på att anlägga flera små våtmarker än en stor samt att restaureringar av befintliga våtmarker gynnar flera fågelarter starkt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/anlagda-vatmarker-gynnar-faglar-och-groddjur--men-battre-uppfoljning-kravs/ 498143 Thu, 10 Aug 2023 11:38:29 +0100 utevistelse Kunskapen om hur ekologiska slaktkycklingars matsmältningsorgan påverkas av att de har möjlighet att vara utomhus är begränsad. Detta kan dock ha betydelse för deras hälsa och hur de bör utfodras. Vi har i en studie visat att tarmluddet var högre och hade en större yta hos kycklingar som vistades mer ute jämfört med kycklingar som var mer inomhus. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/utevistelse/ 497590 Wed, 06 Dec 2023 18:39:36 +0100 ungnötsproduktionen Lönsamheten i nötköttsproduktionen är pressad. För att förbättra ekonomin bör man välja en lämplig uppfödningsmodell för gårdens förutsättningar. Större besättning med låg arbetsåtgång per djur och/eller billig befintlig byggnad kan vara andra sätt att få svarta siffror på sista raden i kalkylen, liksom att ha ungnötsuppfödning med korsningar mellan mjölk- och köttras. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/ungnotsproduktionen/ 497585 Thu, 06 Jul 2023 09:06:21 +0100 sensorer Mag-tarmparasiter är vanliga hos betesdjur, och parasitsmitta är en viktig orsak till nedsatt hälsa och produktivitet. Det enklaste och vanligaste sättet att kontrollera smittan är att avmaska djuren. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/sensorer/ 497578 Thu, 06 Jul 2023 09:08:35 +0100 solenergi Att främja djurens välbefinnande, biologisk mångfald och miljö är viktiga samhällsfrågor. I denna studie undersökte vi potentialen hos förnybara energikällor för att driva ett mobilt automatiskt mjölkningssystem (AMS) på bete. Målet var att få fram en hållbar, kostnadseffektiv och miljömässig energiförsörjning, oberoende av fast anslutning, för mjölkning på bete. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/solenergi/ 497569 Thu, 06 Jul 2023 09:14:35 +0100 fettsyror Kor som hamnar i djup negativ energibalans efter kalvning löper hög risk att drabbas av ämnesomsättningssjukdomar och försämrad fruktsamhet. Det är därför viktigt att man tidigt hittar dessa kor så att de kan få särskild tillsyn. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/fettsyror/ 497554 Mon, 11 Mar 2024 10:17:10 +0100 Fiberrika biprodukter till kor i tidig laktation Att använda fiberrika biprodukter (FBP) i foderstaten till mjölkkor är ett bra alternativ till spannmål, för att minska konkurrensen mellan djurfoder och livsmedel. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/fiberrika-biprodukter-till-kor-i-tidig-laktation/ 497075 Tue, 05 Sep 2023 11:41:49 +0100 Djurvälfärdens plats i fläskfilékonsumentens beslut Vilken betydelse har djurens välfärd vid våra köpbeslut? De värden vi som konsumenter upplever att vi når genom en produkts attribut styr vårt köpbeteende. Attribut är t.ex. om en vara är ekologiskt producerad eller vilket land den kommer från. Våra val antas leda till konsekvenser som i sin tur leder till att önskade värden uppnås. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/djurvalfardens-plats-i-flaskfilekonsumentens-beslut/ 497059 Tue, 12 Sep 2023 09:01:17 +0100 Nyupptäckt virus spritt bland svenska vildsvin Det nyligen identifierade atypiskt porcint pestivirus har nu hittats hos svenska vildsvin. Viruset hittades i Sverige första gången hos tamgris år 2020 och anses orsaka skaksjuka hos nyfödda griskultingar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/nyupptackt-virus-spritt-bland-svenska-vildsvin/ 497010 Tue, 12 Sep 2023 08:58:40 +0100 Det finns hjälpmedel för skogliga målkonflikter Det finns en mängd olika värden, möjligheter och mål med skog och skogsbruk. Men det finns också hjälpmedel som gör det möjligt att testa sig fram till vilka skötselmetoder som passar de mål skogsägaren eller andra intressenter har med skogen. Med Heurekasystemet går det att testa olika skötselmetoder för att se hur skogen ser ut på lång sikt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2021/det-finns-hjalpmedel-for-skogliga-malkonflikter/ 493195 Tue, 06 Feb 2024 14:42:01 +0100 Behandling av malignt melanom utvärderad Malignt melanom är en allvarlig sjukdom hos både människor och hundar. Det är framförallt cancerformens stora benägenhet att ge metastaser i vitala organ såsom lungor, bukorgan och centrala nervsystemet som resulterar i en dålig prognos för många patienter. Dess likheter med humant melanom gör hundmelanom till en utmärkt modell för jämförande studier av nya terapier och tumörbiologi. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/behandling-av-malignt-melanom-utvarderad/ 491958 Tue, 07 Dec 2021 09:48:49 +0100 Tandborststund med hund - lätt att göra rätt på flera sätt! Dålig munhälsa är ett vanligt och ofta smärtsamt problem hos hundar som i många fall påverkar hundarnas livskvalitet. För att upprätthålla god tandhälsa rekommenderas daglig tandborstning men många hundägare tycker att det är svårt att borsta hundens tänder och upplever att hunden inte vill. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/tandborststund-med-hund---latt-att-gora-ratt-pa-flera-satt/ 491957 Tue, 05 Oct 2021 13:17:02 +0100 Operationsmetoden viktig för resultatet vid korsbandskirurgi Hos hundar är korsbandsskada en vanligt förekommande knäledssjukdom som ofta behandlas kirurgiskt. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Norges miljö- och biovetenskapliga universitet har undersökt förekomsten av allvarliga komplikationer hos hundar som opererats för korsbandsskada. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/operationsmetoden-viktig-for-resultatet-vid-korsbandskirurgi/ 491956 Thu, 07 Oct 2021 09:58:13 +0100 Risken för korsbandsskada varierar mellan hundraser Korsbandsskada är vanligt förekommande hos hund och kan leda till långvariga besvär med hälta och smärta. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt förekomst av korsbandsskada i den svenska hundpopulationen genom att studera försäkringsdata från Agria Djurförsäkring under perioden 2011-2016. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/risken-for-korsbandsskada-varierar-mellan-hundraser/ 491954 Tue, 12 Oct 2021 07:41:04 +0100 Hjärtmuskelprotein möjlig förklaring till hjärtsjukdom Människan har genom aktivt avelsarbete de senaste århundradena skapat en otrolig mångfald av hundraser med olika utseenden och egenskaper. Tyvärr har processen också medfört att många raser blivit mer benägna att ärva genetiska sjukdomar. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete undersökt hur rasaveln påverkat förekomsten av sjukdomsframkallande gener hos hundar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hjartmuskelprotein-kan-forklara-vanlig-hjartsjukdom/ 491952 Tue, 12 Oct 2021 07:34:51 +0100 Utvärdering av resorberbart kirurgiskt implantat Kastration av hingst är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen på häst, men risken för komplikationer är hög. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar tillsammans med KTH för att hitta en förbättrad kastrationsmetod för stående häst. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/utvardering-av-resorberbart-kirurgiskt-implantat/ 491950 Tue, 05 Oct 2021 13:39:59 +0100 Halm bra fodermedel för vissa hästar Halm rekommenderas bland annat till överviktiga hästar eftersom det innehåller lite energi och tar lång tid att tugga. Tidigare forskning har dock visat att utfodring med halm kan ge ökad risk för magsår. Orsaken till detta är oklar men i vissa europeiska länder avråds idag från utfodring med halm. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt vilka effekter utfodring med halm har på hästar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/halm-bra-fodermedel-for-vissa-hastar/ 491933 Tue, 12 Oct 2021 07:38:01 +0100 Han följer koldioxidmolekylernas resor Är skogsbruket en klimatbov eller en klimathjälte? För att räkna ut det krävs avancerade beräkningar av kolets resor genom landskapet, med hjälp av både små genomskinliga kammare och skyskrapshöga torn. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2021/han-foljer-koldioxidmolekylernas-resor/ 491622 Tue, 05 Oct 2021 10:02:44 +0100 Fel antaganden kan ge dåliga beslut om bioenergi Det krävs ett vetenskapligt helhetsgrepp med långt tidsperspektiv för att bedöma hur skogsbaserad bioenergi påverkar klimatet. Det konstaterar ett antal forskare från olika delar av världen som också slår fast att restprodukter från skogen har en given plats i framtidens energimix. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2020/fel-antaganden-kan-ge-daliga-beslut-om-bionergi/ 488827 Wed, 01 Sep 2021 15:17:07 +0100 Ökad koldioxidhalt i atmosfären kan påverka matens kemiska sammansättning "Man är vad man äter" (Der Mensch ist was er isst") är ett känt citat från den tyske 1800-talsfilosofen Ludwig Feuerbach. Men är det sant? Självklart påverkar tillgången på föda oss men hur lika födan blir vi? Det går väl inte att se på folk om de är veganer eller köttätare? Den ökande koldioxidhalten i atmosfären kommer kanske att tvinga oss att fundera mer över detta. Att den leder till högre temperaturer är ju det som diskuteras mest, men kan koldioxidhalten i sig vara viktig om den också leder till att matens kemiska sammansättning ändras? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/okad-koldioxidhalt-i-atmosfaren-kan-paverka-matens-kemiska-sammansattning/ 487569 Thu, 10 Aug 2023 11:33:15 +0100 Avel för effektiv omvandling av grovfoder till mjölk Högavkastande mjölkkor utfodras ofta med stora mängder kraftfoder baserat på spannmål och bönor. Livsmedelsproduktionen skulle bli mer hållbar om korna istället utfodrades med en högre andel gräs och annat grovfoder som människor inte kan äta. Därför frågade vi oss: Går det att avla fram mjölkkor som är mer effektiva på att producera mjölk på grovfoder? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/avel-for-effektiv-omvandling-av-grovfoder-till-mjolk/ 488506 Thu, 06 Jul 2023 09:14:16 +0100 Ny metod för upptäckt av parasiter hos får Betande får exponeras ständigt för inälvsparasiter av olika arter, varav de som lever i löpmagen är skadligast. Den vanligaste effekten är nedsatt lammtillväxt. Ett nytt sätt att studera vilka parasitarter som förekommer är att sekvensera så kallade nemabiom i samlingsprover av träck. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/ny-metod-for-upptackt-av-parasiter-hos-far/ 488504 Thu, 06 Jul 2023 09:02:06 +0100 Havre sänker kons metanutsläpp Laboratorieförsök har visat att ersättning av korn med havre kan minska metanutsläppen från våmmen. Ett uppföljande utfodringsförsök med mjölkkor visar liknande resultat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/havre-sanker-kons-metanutslapp/ 488503 Thu, 01 Feb 2024 10:39:16 +0100 Kornas dräktighetsförluster kan minskas genom avelsåtgärder Användningen av automatiserade system för övervakning och skötsel av korna ökar. Vi har undersökt om data från systemen även kan användas inom avelsarbetet. Målet är att förbättra kornas fruktsamhet genom minskade embryo- och fosterförluster under dräktigheten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kornas-draktighetsforluster-kan-minskas-genom-avelsatgarder/ 488499 Thu, 06 Jul 2023 09:13:55 +0100 Naturligt ljusspektrum inomhus till värphöns Fåglars syn skiljer sig avsevärt från människors. Våra värphöns kan därför ha behov av andra ljusegenskaper än vad som ges med vanlig inomhusbelysning. I en studie jämförde vi olika ljusspektra med avseende på vilka som hönorna föredrog att vistas i och hur de påverkade deras beteende. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/naturligt-ljusspektrum-inomhus-till-varphons/ 488496 Thu, 06 Jul 2023 09:05:49 +0100 Ökade kostnader när kalvar ges mer utrymme I takt med att konsumenterna ställer högre krav på djurvälfärd ökar diskussionen om de eventuella kostnader som detta kan medföra. Vi har undersökt hur ökat utrymme till kalvar kan påverka lönsamheten för dikoföretag. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/okade-kostnader-nar-kalvar-ges-mer-utrymme/ 488495 Thu, 06 Jul 2023 09:12:50 +0100 Kolla betesdjuren med digital teknik Naturbetesmarker är ofta otillgängliga och svåra att överblicka. Manuell tillsyn är tidskrävande och försvåras också av att djuren kan vara utspridda över stora områden. Ny teknik möjliggör övervakning av djuren utan att människan behöver vara på plats. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kolla-betesdjuren-med-digital-teknik/ 488473 Thu, 06 Jul 2023 09:02:57 +0100 Svala grisar ger bättre boxhygien I Sverige föds slaktgrisar oftast upp i boxar med en stor andel liggyta och en mindre andel spaltgolv där grisarna gödslar och urinerar. Under sommaren när det blir varmt i stallet kan grisarna smutsa ned liggytan med träck och urin för att få en svalare liggplats. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/svala-grisar-ger-battre-boxhygien/ 488471 Thu, 06 Jul 2023 09:05:03 +0100 Bra rutiner ger friska juver hos nykalvade kvigor Med rätt rutiner från kalv till kalvning minskar förekomsten av juverinflammation hos nykalvade kvigor. Friska förstakalvare är en förutsättning för en hållbar mjölkproduktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/bra-rutiner-ger-friska-juver-hos-nykalvade-kvigor/ 488455 Thu, 06 Jul 2023 09:07:55 +0100 Hur påverkas hältan vid longering? Hältutredningar är mycket vanligt på häst och inkluderar ofta longering där hästen visas på böjt spår. Longeringen görs på hårt och mjukt underlag, då underlaget kan påverka vissa typer av hälta. Det böjda spåret gör dock att även friska hästar får ett asymmetriskt rörelsemönster och hältbedömningen kan därför vara svår. Även hästens hastighet tros påverka graden av hälta. Hur stor effekten är vet vi inte men kunskapen behövs då hästen ofta longeras före och efter bedövning och hastigheten kan skilja sig åt mellan undersökningarna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-paverkas-haltan-vid-longering/ 488114 Wed, 25 Aug 2021 11:35:25 +0100 Nytt gentest för exteriör och gångarter hos islandshästar Ryggen är viktig för hästens rörelse, ryggraden fungerar som en fjäder under stegcykeln. Exteriör av rygg och kors är viktig för hälsa, hållbarhet och prestation och är en del i valet av avelsdjur hos många hästraser. Det är till exempel väl känt att exteriör av rygg och kors är viktig för ridbarhet och prestation hos islandshästar. För att undersöka den genetiska bakgrunden till exteriör av rygg och kors undersöktes arvsmassan hos 177 islandshästar som bedömts för exteriör och gångarter vid avelsbedömning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/nytt-gentest-for-exterior-och-gangarter-hos-islandshastar/ 487760 Wed, 18 Aug 2021 13:39:49 +0100 Nya pusselbitar rörande hundars personlighet Alla som lever med hundar vet hur personliga de kan vara, något som får stöd av forskning inom området. Tack vare traditionen att objektivt testa och beskriva hundars beteende har vi i Sverige goda förutsättningar för forskning om hundars personligheter. Etologen Kenth Svartberg vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt vilka egenskaper som kommer fram i Svenska Kennelklubbens testform Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund (BPH). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/nya-pusselbitar-rorande-hundars-personlighet/ 487757 Wed, 18 Aug 2021 12:45:04 +0100 Transport och isolering ändrar hästens ansiktsuttryck Det är ofta svårt att bedöma om en häst har ont, även för erfarna hästägare och veterinärer. Därför har forskare tagit fram en metod där ansiktsuttryck hos hästen används som tecken på smärta. Metoden har utvecklats för djursjukhus men behov av smärtbedömning finns även i stallmiljö, vid ridning och på tävling. Stress eller andra omgivningsfaktorer kan i dessa miljöer påverka hästens ansiktsuttryck och det är viktigt att kunna skilja ansiktsuttryck som tyder på stress från de som tyder på smärta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hasttransport-och-isolering-forandrar-hastens-mimik/ 487751 Thu, 28 Oct 2021 15:44:09 +0100 Myggburet virus infekterar svenska hästar Virusinfektioner som sprids av myggor väntas öka i och med klimatförändringar och ökad globalisering. I Sverige finns idag ett myggburet virus, Sindbis-viruset, som orsakar Ockelbosjuka med feber och ledvärk hos människa. Nu har forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet visat att detta virus också infekterar svenska hästar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/myggburet-virus-infekterar-svenska-hastar/ 487748 Tue, 07 Dec 2021 09:51:06 +0100 Ny kunskap om höftledsartros hos katt Precis som hos människa är höftledsartros vanligt hos katter. För att kunna förebygga och utveckla effektiv behandling mot artros är kunskap om tidiga förändringar i drabbade leder viktig. Sådan kunskap har länge saknats för katt men forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har nu undersökt tidiga höftledsförändringar mikroskopiskt och med datortomografi (också kallat DT eller skiktröntgen). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/ny-kunskap-om-hoftledsartros-hos-katt/ 487744 Thu, 26 Aug 2021 08:53:57 +0100 Blodmarkör för prostatastorlek hos hund visar inte tillväxt Äldre okastrerade hanhundar får ofta prostataförstoring. En forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet har tidigare visat att blodmarkören canine prostate specific esterase, CPSE, ger en uppskattning av prostatas storlek. I en uppföljande studie har samma grupp nu undersökt om koncentrationen CPSE också kan visa hur mycket prostatan kommer att växa i framtiden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/blodmarkor-for-prostatastorlek-hos-hund-visar-inte-tillvaxt/ 487742 Wed, 18 Aug 2021 11:14:34 +0100 Objektiv rörelseanalys som verktyg vid veterinärbesiktning Den som köper häst låter ofta en veterinär besiktiga hästen, bland annat för att se att hästen inte är halt. Då det blivit allt vanligare med sensorbaserad objektiv rörelseanalys vid vanliga hältutredningar har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt om denna metod skulle kunna vara ett stöd även vid veterinärbesiktning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/objektiv-rorelseanalys-som-verktyg-vid-veterinarbesiktning/ 487737 Wed, 18 Aug 2021 11:07:03 +0100 Osäkerheten största utmaningen för odlingen i ett förändrat klimat Vi måste planera för ett jordbruk som producerar stabila skördar i ett förändrat klimat, inte bara varmare utan också mer oförutsägbart. Växtföljder, samodling, perenna grödor och nya sorter kan bidra till ett mer robust jordbruk. Forskare på SLU undersöker potentialen med hjälp av bland annat fältförsök och modeller. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/osakerheten-utmaning-for-odling-i-framtidens-klimat-utmaningen-i-framtidens-klimat/ 485651 Thu, 10 Aug 2023 13:27:23 +0100 Ögonbehandling utan kolik Läkemedlet atropin är viktigt vid behandling av ögonsjukdomen uveit hos häst. Detta för att undvika smärta och permanent synnedsättning. Trots att atropinet ges som ögondroppar är en allvarlig biverkning som kan uppstå kolik. Vid intensiv behandling kan tillräcklig mängd läkemedel nå hästens tarm via blodet och därigenom hämma tarmens motorik. För att bättre förstå hur allvarlig sjukdom kan undvikas behövs mer kunskap om sambandet mellan atropinbehandling och kolik. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ogonbehandling-utan-kolik/ 481419 Tue, 08 Jun 2021 08:14:13 +0100 Arktis mångfald landmiljö Den snabba temperaturförändringen i Arktis ger påtagliga effekter i ekosystemen. Växter, insekter, fåglar och däggdjur får nya förutsättningar när växtsäsongen blir längre och extremväder inträffar oftare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/arktis-mangfald-landmiljo/ 481782 Thu, 07 Mar 2024 10:03:29 +0100 Brister i etiska prövningar av svenska djurförsök Djur spelar en viktig roll i vetenskaplig forskning och i Sverige användes enligt den senaste EU-statistiken 274 655 djur i försök under 2018. Enligt gällande lagstiftning måste alla försök som involverar djur prövas i en djurförsöksetisk nämnd innan försöket startar. Den etiska prövningen genomförs för att säkerställa att inga djur används i onödan, att så få djur som möjligt används, och att djuren inte utsätts för mer lidande än vad som är absolut nödvändigt, samt att nyttan med försöket är motiverat ur samhällssynpunkt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/forsoksdjur/brister-i-etiska-provningar-av-svenska-djurforsok/ 481476 Thu, 28 Oct 2021 15:44:56 +0100 Risken för knäledssjukdom varierar mellan hundraser Knäledssjukdomar är vanligt förekommande hos hund och kan leda till långvariga besvär med hälta och smärta. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med en kanadensisk kollega undersökt förekomst av knäledssjukdomar i den svenska hundpopulationen genom att studera försäkringsdata från Agria Djurförsäkring. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/risken-for-knaledssjukdom-varierar-mellan-hundraser/ 481470 Thu, 09 Dec 2021 13:44:35 +0100 Fri fekal vätska hos häst – ett tecken på störd grovtarm? Vissa hästar drabbas av fri fekal vätska vilket innebär att hästen avger träck i två faser; en fast fas med formade träckbollar, och en vätskefas som kan ge hudirritation runt anus och insidan av hästens bakben. I dagsläget är det inte känt om fri fekal vätska är kopplat till andra mag-tarmlidanden hos häst, eller varför tillståndet uppkommer. En föreslagen orsak är obalans mellan bra och dåliga bakterier i grovtarmen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/fri-fekal-vatska-hos-hast--ett-tecken-pa-stord-grovtarm/ 481448 Mon, 27 Dec 2021 13:12:55 +0100 Äggula fortfarande bäst för fryskonserverad hundsperma Hundspermier kan långtidsförvaras genom frysning och lagring i flytande kväve. För att bevara befruktningsförmågan används spädningsvätskor med ingredienser som skyddar spermierna under nedfrysningen och upptiningen. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt om den vanliga ingrediensen äggula kan ersättas utan att påverka kvaliteten hos fryst hundsperma. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/aggula-fortfarande-bast-for-fryskonserverad-hundsperma/ 481446 Mon, 27 Dec 2021 13:04:28 +0100 Självservering för hästar Anläggningar med så kallad aktiv grupphästhållning är moderna lösdriftstall där skötarens arbetsmiljö förbättras genom att tunga moment mekaniseras och där hästarna bland annat ges möjlighet till ökad rörelse och social kontakt. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med Ridskolan Strömsholm undersökt hur anläggningarnas automatiserade fodersystem bäst introduceras för nya hästar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/sjalvservering-for-hastar/ 481442 Tue, 08 Jun 2021 13:00:59 +0100 Hull och premiering hos svenska utställningshundar Förekomsten av övervikt hos sällskapshundar ökar men hittills saknas kunskap om övervikt hos svenska utställningshundar. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har bedömt hullet hos svenska utställningshundar och undersökt hur hundar i olika hull premieras på utställning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hull-och-premiering-hos-svenska-utstallningshundar/ 481438 Fri, 28 May 2021 13:09:20 +0100 Kemiska föroreningar i kattblod och inomhusdamm Forskning har visat att tamkatter kan användas som indikatorer för vissa kemiska föroreningar i inomhusmiljö. Katterna slickar sin päls regelbundet och får då i sig föroreningar som bundits i damm. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har medverkat i en studie där man undersökt om de kemiska föroreningar som kallas PFAS (per- och polyflouridalkydföreningar) kan spåras i kattblod. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/kemiska-fororeningar-i-kattblod-och-inomhusdamm/ 481436 Fri, 28 May 2021 13:03:27 +0100 Ämnesomsättningen kan visa vilka katter som får diabetes Diabetes mellitus hos katt är en ämnesomsättningssjukdom som liknar typ-2-diabetes hos människa. Risken för en katt att utveckla diabetes påverkas av till exempel övervikt och en inaktiv livsstil men den varierar också mellan olika raser. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har studerat ämnesomsättningen hos katter av olika raser, med målet att utveckla en metod som kan identifiera individer med förhöjd risk att bli sjuka. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/amnesomsattningen-varierar-mellan-kattraser/ 481418 Mon, 27 Dec 2021 13:25:23 +0100 Metod för att undersöka många hästar med EMS Ekvint metabolt syndrom (EMS) är en sjukdom hos häst som uppmärksammas allt mer då hästar med sjukdomen löper högre risk än andra att drabbas av fång, en mycket smärtsam inflammation i hovarna. Hur vanlig sjukdomen EMS är hos svenska hästar är hittills okänt och för att kunna ta reda på detta krävs en enkel diagnostisk metod som kan användas till ett mycket stort antal hästar. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har utvärderat en metod som skulle kunna vara ett lämpligt alternativ. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/metod-for-att-undersoka-manga-hastar-med-ems/ 481402 Fri, 28 May 2021 11:34:03 +0100 Nötkreatur på naturbete – var betar och gödslar de? Många naturbetesmarker är heterogena och omfattar såväl näringsrika, fuktiga och skuggiga områden som näringsfattiga delar med hög botanisk mångfald. Beteendet hos nötkreatur på denna typ av bete observerades i ett projekt som pågick i två år. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/notkreatur-pa-naturbete--var-betar-och-godslar-de/ 480007 Thu, 06 Jul 2023 09:03:59 +0100 Dåliga rutiner riskerar fiskvälfärden Att upprätthålla god djurvälfärd för fisk är en stor utmaning inom vattenbruket. Ett hot mot fiskens välfärd kan vara dåligt anpassade rutiner som riskerar att orsaka onödig och potentiellt skadlig stress hos djuren. I den aktuella studien undersökte vi hur stressnivåerna hos sik påverkades av rutiner innan och under slakt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/daliga-rutiner-riskerar-fiskvalfarden/ 479995 Tue, 09 Jan 2024 11:21:26 +0100 Mindre gris- och fågelkött utan sojaimport EU:s produktion av kött, mjölk och ägg är idag beroende av importerad soja från framför allt Sydamerika. Utöver den koppling som finns till avskogning och andra hållbarhetsutmaningar gör importberoendet EU:s livsmedelsproduktion sårbar för handelshinder och prisfluktuationer på den internationella marknaden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/mindre-gris--och-fagelkott-utan-sojaimport/ 479991 Thu, 06 Jul 2023 09:07:36 +0100 Köttkvalitet hos bagglamm För att undersöka ätkvaliteten hos svenskt lammkött genomfördes under 2016 ett produktionsförsök med bagglamm på SLU Götala nöt-och lammköttsforskning utanför Skara. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/kottkvalitet-hos-bagglamm/ 479975 Thu, 06 Jul 2023 09:03:16 +0100 Den sociala miljöns påverkan på beteende och klövhälsa För mjölkkor sker ofta stora sociala förändringar runt den första kalvningen, vilket kan leda till kortvarig men kraftig ökning av ståtiden. Under den här tiden är klövarna dessutom känsligare för mekaniska skador. Målet med studien var att se om social stress efter kalvningen påverkar förstakalvarnas beteende och klövhälsa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/den-sociala-miljons-paverkan-pa-beteende-och-klovhalsa/ 479972 Thu, 01 Feb 2024 10:26:53 +0100 Korsning för bevarande av gamla mjölkraser? Lantbrukarna har en viktig roll i bevarandet av gamla husdjursraser. Utan ekonomiskt stöd kan gårdar med dessa raser dock ha svårt att överleva. I en studie undersöktes hur ekonomin kan förbättras i mjölkbesättningar som satsar på SKB, genom att korsa vissa av SKB-korna med SRB-tjurar för att få en högre mjölkintäkt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/korsning-for-bevarande-av-gamla-mjolkraser/ 479928 Thu, 06 Jul 2023 09:16:25 +0100 Hur kontrolleras parasit-infektioner i svenska grisbesättningar? Mag-tarmparasiter är vanligt förekommande hos grisar och orsakar oftast subkliniska infektioner utan tydliga tecken på sjukdom. Subkliniska infektioner kan dock leda till försämrad djurvälfärd och hämmad tillväxt, och därmed ha en negativ påverkan på produktionen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/hur-kontrolleras-parasit-infektioner-i-svenska-grisbesattningar/ 479890 Thu, 06 Jul 2023 09:11:08 +0100 Klimatförändringen kräver kompetens i ”One Welfare” One Welfare betonar sambanden mellan djurvälfärd, människans välmående och en hållbar miljö. Den pågående klimatförändringen påverkar den biologiska mångfalden och balansen i ekosystemen. Förändringar i temperatur och nederbörd liksom förekomsten av extremväder kan ha såväl direkt som indirekt effekt på produktion, hälsa och välbefinnande hos både vilda och tama djur. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/klimatforandringen-kraver-kompetens-i-one-welfare/ 479879 Thu, 06 Jul 2023 09:09:12 +0100 Juversår vanligt problem Juversår är hudförändringar som uppkommer vid den främre juveranfästningen eller mellan juverhalvorna. Studier har visat att juversår är vanligt förekommande hos svenska mjölkkor och de upplevs som ett problem av både djurägare och veterinärer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/juversar-vanligt-problem/ 479877 Thu, 06 Jul 2023 09:13:14 +0100 Gynna pollinatörer och naturliga fiender Mer blomsterremsor och fler grödor i växtföljden. Undvik honungsbikupor i landskap med brist på blommor för att undvika konkurrens med tambin. Bevara kvarvarande betesmark och skogsdungar i odlingslandskapet. Prioritera bevattning av grödor som är fria från växtätande insekter när det är torka. Det rekommenderar Chloë Raderschall utifrån sin doktorsavhandling. Hon har studerat olika strategier för att variera landskapet och hur det påverkar pollinatörer och naturliga fiender till skadegörare. Läs hennes populärvetenskapliga sammanfattning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/gynna-pollinatorer-och-naturliga-fiender/ 475428 Thu, 10 Aug 2023 13:32:08 +0100 Hur känner hästen för oss människor? Forskning har visat att hundar har en förmåga att skapa starka känslomässiga band till en person redan efter ett fåtal korta möten. I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet har forskare undersökt om detsamma gäller för hästar. Forskarna ville också se om belöningsbaserad träning påverkade hästarnas upplevelse av personen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-kanner-hasten-for-oss-manniskor/ 474971 Mon, 08 Nov 2021 12:08:08 +0100 Blodtrycksmätning i kattens bur ger jämnare blodtryck Blodtrycksmätning rekommenderas för katter med kronisk njursjukdom, en överaktiv sköldkörtel och för äldre katter. Man vet dock att klinikmiljön och andra faktorer kan påverka blodtrycket och ge osäkra mätvärden. Med målet att utveckla tillförlitlig blodtrycksmätning hos katt har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med veterinärvårdskedjan Evidensia undersökt hur olika faktorer påverkar blodtrycket hos friska katter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/blodtrycksmatning-i-kattens-bur-ger-jamnare-blodtryck/ 474970 Mon, 08 Nov 2021 12:08:55 +0100 Hur förändras travhästars rörelsemönster i kurvor? Vid hältutredning hos travhästar kan det vara intressant att studera rörelsemönstret när hästen körs på bana i högt tempo. Det är dock inte känt om och hur travhästens rörelsemönster förändras vid körning genom en kurva. Forskning har visat att system för objektiva rörelseanalyser detekterar avvikelser i rörelsemönstret hos friska hästar som longeras på böjt spår. Möjligen kan kurvor på travbanan ge liknande effekter som man måste ta hänsyn till vid en hältutredning för att inte bedöma påverkan av det böjda spåret som en hälta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-forandras-travhastars-rorelsemonster-i-kurvor/ 474967 Mon, 08 Nov 2021 12:09:32 +0100 Blodtrycksmätning hos hund - kan du lita på resultatet? Högt blodtryck är ett allvarligt tillstånd som uppkommer vid olika sjukdomar hos hund. Dessvärre kan tillfälligt höga värden misstolkas. Till exempel kan tillfälligt högt blodtryck uppkomma på veterinärkliniken på grund av stress, ett fenomen som hos människa kallas vitrockseffekt. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt problemet närmare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/blodtrycksmatning-hos-hund---kan-du-lita-pa-resultatet/ 474965 Mon, 08 Nov 2021 12:10:04 +0100 Besök av vårdhund ökar temperaturen hos äldre Oro hos de äldre ses som ett stort problem på äldreboenden och oron behandlas ofta med olika typer av läkemedel. Ett möjligt icke-läkemedelsbaserat alternativ för att minska oron hos de äldre är att låta dem interagera med vårdhundar som tränats att lugnt umgås med främlingar. I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet har man utvärderat effekten av regelbundna möten med vårdhund på äldreboenden genom att mäta fingertoppstemperaturen hos de äldre. Tidigare studier har visat att fingertoppstemperaturen ökar vid minskad stress och ökad avslappning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/besok-av-vardhund-okar-temperaturen-hos-aldre/ 474964 Mon, 08 Nov 2021 12:10:43 +0100 Skritt eller trav, vänster eller höger? Objektiv analys av hästens rörelser kan användas för att svara på många frågor relaterade till hälsa, funktion och prestation. Objektiva rörelseanalyssystem kräver dock ibland avancerade lösningar för till synes enkla problem. Systemen behöver bland annat kunna avgöra hästens gångart och när de olika hovarna har kontakt med marken. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har i samarbete med Zurichs, Berns och Utrechts universitet undersökt om en datoralgoritm kan beräkna detta utifrån mankens och korsets rörelse. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/skritt-eller-trav-vanster-eller-hoger/ 474959 Mon, 08 Nov 2021 12:11:21 +0100 Ämnen i hästars blod kan störa laboratorieanalyser Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tidigare visat att hundar och katter kan ha så kallade heterofila antikroppar i blodet. Oftast vet man inte hur de heterofila antikropparna uppkommer men de kan störa laboratorieanalyser och göra det svårare att ställa en korrekt diagnos. Forskargruppen har nu fortsatt arbetet och tillsammans med Longyan universitet i Kina undersökt hur vanligt det är med heterofila antikroppar hos hästar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/amnen-i-hastars-blod-kan-stora-laboratorieanalyser/ 474957 Mon, 08 Nov 2021 12:29:59 +0100 Avelsvärdering och hastighet i islandshästens gångarter Avelsarbetet inom islandshästrasen bygger på två delar; en exteriörbedömning och ett ridmoment. I ridmomentet bedöms gångarterna efter rytm och balans men även gångarternas hastighet är viktig. Det finns dock ingen tydlig definition av till exempel långsam eller snabb tölt. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Hólars högskola på Island har därför undersökt sambandet mellan gångarternas hastighet och resultat vid avelsbedömning hos islandshästar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hastigheten-pa-islandshastens-gangarter-och-avelsvardering/ 474872 Mon, 08 Nov 2021 10:57:51 +0100 Kunskap om hyggesfritt skogsbruk Vid SLU pågår forskning för att stärka kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk. Här finns en översikt över publicerade forskningsresultat och analyser, kunskapssammanställningar och populärvetenskapliga framställningar som tagits fram inom forskningsplattformen Future Forests. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/kunskap-om-hyggesfritt-skogsbruk/ 471977 Mon, 08 Nov 2021 09:05:56 +0100 SLU Markfuktighetskartor SLU Markfuktighetskartor visar hur blött eller torrt det svenska skogslandskapet är. Kartorna är de mest noggranna i sitt slag och har tagits fram genom att SLU-forskare har kombinerat lasermätningar, fältdata från Riksskogstaxeringen och artificiell intelligens (AI). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/slu-markfuktighetskartor/ 471181 Tue, 09 Mar 2021 09:11:41 +0100 Nya möjligheter att hjälpa hästar med klåda Klåda hos häst påverkar hästens livskvalitet och användbarhet, och kan göra att hästen kliar sig sårig. Utbudet av effektiva läkemedel som lindrar besvären är begränsat och det behövs nya alternativ. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med schweiziska kollegor undersökt om vaccinering mot den kroppsegna signalsubstansen IL-31 kan hjälpa hästar med kronisk klåda. IL-31 har tidigare visat sig vara viktig för uppkomsten av klåda hos ett flertal andra djurslag med allergi. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/nya-mojligheter-att-hjalpa-hastar-med-klada/ 470341 Thu, 07 Oct 2021 13:51:51 +0100 Förändrat skogslandskap ökar risken för spridning av sjukdomar Storskalig skogsavverkning kan öka risken för djurspridda sjukdomar som sorkfeber. Det visar resultat av en forskargrupp vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Kunskapen har tagits fram tack vare ett unikt kartmaterial som visar hur skogslandskapet förändrats över tid. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/forandrat-skogslandskap-okar-risken-for-spridning-av-sjukdomar/ 470524 Fri, 05 Mar 2021 16:00:11 +0100 Smittsamma bakterier hos apor, människor och i miljön I takt med att människan påverkar de vilda djurens levnadsmiljöer minskar ofta avståndet mellan människor och vilda djur, vilket ökar risken för överföring av smittämnen mellan djur och människor. I ett gemensamt projekt har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och University of Kelaniya undersökt förekomst av bakterierna Salmonella och Campylobacter i avföring från vilda apor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/smittsamma-bakterier-hos-apor-manniskor-och-i-miljon/ 470351 Tue, 09 Mar 2021 13:36:00 +0100 Kan hästens stora blodmask vilseleda immunförsvaret? Den stora blodmasken (Strongylus vulgaris) anses vara hästens farligaste inälvsparasit. Rapporter om ökad förekomst av stor blodmask i Norden samt risker för utveckling av resistens mot avmaskningsmedel har lett till att forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet undersöker möjligheter att utveckla ett vaccin mot parasiten. Som en del i detta arbete har forskarna undersökt hur olika larvstadier av hästens stora blodmask interagerar med celler i hästens immunförsvar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/kan-hastens-stora-blodmask-vilseleda-immunforsvaret/ 470350 Wed, 03 Mar 2021 13:46:41 +0100 Hästar med hälta ändrar ansiktsuttryck och beteende Smärta från olika delar av rörelseapparaten är vanligt förekommande hos hästar och visar sig oftast som ett asymmetriskt rörelsemönster, hästen blir halt. Det har dock visat sig att majoriteten av våra ridhästar i träning rör sig asymmetriskt till lägre eller högre grad, och det är oklart vilka av dessa hästar som har ont. Vid Sveriges lantbruksuniversitet har forskare undersökt om hästarnas ansiktsuttryck och beteende kan användas för att tidigt upptäcka rörelserelaterad smärta hos hästar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hastar-med-halta-andrar-ansiktsuttryck-och-beteende/ 470346 Wed, 03 Mar 2021 14:59:25 +0100 Kartläggning av rutiner vid professionell hundtandvård Tandproblem är mycket vanligt hos hund, både tandlossning och tandfrakturer tillhör de allra vanligaste sjukdomarna hos hund. Regelbundna undersökningar och tandrengöringar utförda av veterinär och djursjukskötare utgör, tillsammans med daglig hemtandvård, grunden för en god munhälsa hos hunden, precis som att vi människor regelbundet går till tandläkare och tandhygienist. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/kartlaggning-av-rutiner-vid-professionell-hundtandvard/ 470334 Thu, 07 Oct 2021 13:51:05 +0100 Påverkar träningsmetoderna relationen till hästen? Hur ser vår relation till hästen ut och hur påverkar olika träningsmetoder hästens syn på relationen? I en studie som genomfördes vid Linköpings universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet har forskare undersökt hur hästen upplever sin relation till människan med hjälp av beteendestudier grundade på humanpsykologins anknytningsteorier. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/paverkar-traningsmetoderna-relationen-till-hasten/ 470331 Tue, 18 May 2021 12:08:21 +0100 Signalsubstans i ledvätska ökar vid ledinflammation Nerve Growth Factor (NGF) är en signalsubstans som reglerar flera olika processer i nervsystemet. Tillväxt och utveckling, eller tvärt om celldöd, kan blir följden av en ökad mängd NGF beroende på vilken signalväg molekylen påverkar. Hos människor vet man att NGF ökar i leder som drabbats av kronisk inflammation och att ökningen verkar vara sammankopplad med graden av smärta och sjukdomsstadie. I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet har det visats att NGF även finns i leder hos häst. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/signalsubstans-i-ledvatska-okar-vid-ledinflammation/ 470330 Thu, 07 Oct 2021 13:52:26 +0100 Hästens ögontemperatur mätt med infraröd teknik Det finns flera studier där man med infraröd teknik mätt ögontemperaturen på hästar för att ta reda på om djuren är stressade. Metoden är dock inte vetenskapligt utvärderad och det är oklart om dessa mätvärden alls kan användas för att bedöma stress. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hastens-ogontemperatur-matt-med-infrarod-teknik/ 470316 Thu, 07 Oct 2021 13:53:00 +0100 Förbättrad bedömning av djurvälfärd vid fällfångst En forskargrupp från SLU, SVA och Uppsala universitet visar att utvärdering av vildsvins beteenden kan påvisa fångstrelaterad stress och bör ingå vid bedömning av fällfångst. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/forbattrad-bedomning-av-djurvalfard-vid-fallfangst/ 469218 Fri, 07 Jul 2023 13:47:23 +0100 Ny metod i kampen mot smittsam får- och getsjukdom Peste des petits ruminants (PPR) är en virussjukdom som kan drabba får och getter. PPR finns idag i Afrika, Mellanöstern och Asien. Där drabbar den ofta djur som hålls av fattiga människor som måste förlita sig helt på sina djur för sin dagliga överlevnad. PPR är mycket smittsam och dödligheten kan variera från 10 % till runt 90 %. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/ny-metod-i-kampen-mot-smittsam-far--och-getsjukdom/ 469212 Fri, 07 Jul 2023 13:50:57 +0100 Mer mjölk efter avmaskning mot leverflundra Stora leverflundran kan orsaka problem för nötkreatur och dess förekomst kan påvisas vid slakt men även med andra metoder. En strategi som bygger på selektiv avmaskning av kvigor och sinkor utvärderades i fyra besättningar med robotmjölkning. Studien genomfördes under två säsonger. Icke lakterande djur behandlades med albendazol vid tre tillfällen varje vinter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mer-mjolk-efter-avmaskning-mot-leverflundra/ 469210 Fri, 07 Jul 2023 13:46:27 +0100 Utfodring av tackor för hög lammtillväxt Tackor har ett stort näringsbehov under högdräktigheten eftersom mycket av fostertillväxten sker då. Vi har studerat om högre energitilldelning till högdräktiga tackor med tre foster ökar lammens livskraft och tillväxt, jämfört med lamm från tackor som utfodrats enligt rekommendationerna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/utfodring-av-tackor-for-hog-lammtillvaxt/ 469207 Fri, 07 Jul 2023 12:50:50 +0100 Svenska koraser är genetiskt anpassade till sin miljö Förutsättningarna för att hålla boskap skiljer sig åt mellan olika delar av vårt avlånga land. Koraser med olika ursprung har olika egenskaper till följd av naturligt urval och målinriktad avel. Ett starkt genetiskt urval av djur för särskilda egenskaper lämnar spår i form av minskad variation i vissa delar av arvsmassan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/svenska-koraser-ar-genetiskt-anpassade-till-sin-miljo/ 469206 Fri, 07 Jul 2023 12:50:12 +0100 Mycket mjölk på gräs och biprodukter Kor kan producera mycket mjölk även när de utfodras med sådant som människor inte äter. Detta kan bidra till en mer hållbar livsmedelproduktion. Slutsatserna kommer från ett försök på SLU Lövsta där en grupp mjölkkor studerades under tio månader, från kalvning till sinläggning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mycket-mjolk-pa-gras-och-biprodukter/ 469202 Mon, 11 Mar 2024 10:17:41 +0100 Positivt med riktad avmaskning av värphöns Spolmaskinfektion är ett utbrett problem hos svenska värphöns. Det är därför viktigt att kontrollera parasitens skadeverkan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/positivt-med-riktad-avmaskning-av-varphons/ 469191 Fri, 07 Jul 2023 13:50:21 +0100 Produktionen av svenskt griskött i social livscykelanalys Ur ett socialt perspektiv är produktionen av griskött bättre för grisar i Sverige än för grisar i Europa i genomsnitt. Detta är en av slutsatserna i en social livscykelanalys utförd av forskare vid SLU. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/produktionen-av-svenskt-griskott-i-social-livscykelanalys/ 469183 Fri, 07 Jul 2023 13:51:41 +0100 Automatisk vägning på bete Under betesperioden kan det vara svårt att övervaka djurs tillväxt och hälsa. Målet med detta projekt var att utveckla en metod för sådan övervakning där djurägaren får ett larm när kurvan över ett djurs viktutveckling avviker från det normala. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/automatisk-vagning-pa-bete/ 469180 Fri, 07 Jul 2023 13:54:04 +0100 Hälsa och välfärd hos långsamväxande slaktkycklingar Djurhälsa och välfärd har inte tidigare kartlagts hos svenska ekologiska slaktkycklingar. Därför genomfördes 2018 en utvärdering av hälsoläget hos två långsamväxande hybrider, då data samlades in från en majoritet av de svenska besättningarna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/halsa-och-valfard-hos-langsamvaxande-slaktkycklingar/ 469175 Fri, 07 Jul 2023 13:54:59 +0100 Påverkar vargen älgskadorna på tall? – data från älgskadeinventeringen (Äbin) ger svar Leder vargens predation på älg till minskade betesskador inom Sveriges vargområden? Den frågan ställs i en forskningsartikel, publicerad av SLU och Skogforsk. Nedan sammanfattas resultaten på svenska. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/paverkar-vargen-algskadorna-pa-tall--data-fran-algskadeinventeringen-abin-ger-svar/ 467537 Thu, 18 Feb 2021 15:11:40 +0100 Future Forests: Att utforska skogens framtider med deltagande backcasting Som ett led i att utforska de skilda framtidsvisioner som finns för skogen och dess roll i samhället initierade Future Forests 2014 ett projekt för att ta fram önskvärda framtidsvisioner för skogen genom en metod som kallas ”deltagande backcasting”. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/att-utforska-skogens-framtider-med-i-en-deltagande-backcasting-process/ 465453 Mon, 03 Oct 2022 13:57:58 +0100 Kritisk granskning av den svenska skogsbruksmodellen Den svenska skogsbruksmodellen är åter i hetluften. Debatten påminner om den laddade diskussion som föregick ändringarna i Skogsvårdslagen 1993 och som ledde till lagens två jämställda mål. Mycket tyder på att vi befinner oss i en liknande situation, där den höga konfliktnivån förebådar en omstöpning av skogspolitiken. Det är en förväntad utveckling visar den omfattande forskningen om den svenska skogsbruksmodellen som genomförts inom forskningsprogrammet Future Forests. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/kritisk-granskning-av-den-svenska-skogsbruksmodellen/ 465154 Mon, 03 Oct 2022 13:58:20 +0100 Endotoxinemi ger utdraget inflammationssvar hos häst Endotoxinemi är en vanlig och allvarlig komplikation vid bland annat kolik och kraftig luftvägsinfektion hos häst. Gifter från bakterier passerar ut i blodet och hästarnas immunsvar reagerar med en mycket kraftig inflammation som kan störa en rad viktiga kroppsfunktioner. För att förbättra bedömning av provsvar och behandling av hästar med endotoxinemi har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet studerat sjukdomsförloppet i detalj. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/endotoxinemi-ger-utdraget-inflammationssvar-hos-hast/ 458588 Tue, 26 Jan 2021 10:10:20 +0100 Kryptosporidier är vanligt hos svenska grisar Kryptosporidier är encelliga parasiter som kan smitta alla ryggradsdjur och som framförallt orsakar diarré. Grisar utvecklar oftast inga sjukdomssymptom när de smittas, men infektion kan leda till försämrad tillväxt och symtomen kan förvärras om grisarna samtidigt är infekterade av till exempel ett virus. Kryptosporidier hos gris är också av intresse eftersom grisarna kan bära arten Cryptosporidium parvum som orsakar sjukdom hos människa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/kryptosporidier-ar-vanligt-hos-svenska-grisar/ 458391 Mon, 27 Dec 2021 13:16:13 +0100 Specialiserad avel delar svenska varmblodsrasen Den svenska varmblodiga ridhästen (SWB) härstammar från mångsidiga kavallerihästar. Idag har de flesta SWB-uppfödare specialiserat sin avel antingen mot hoppning eller dressyr. För att ta fram information som kan användas som hjälpmedel i det framtida avelsarbetet har forskare vid från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt hur den specialiserade aveln har påverkat SWB-hästar genetiskt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/specialiserad-avel-delar-svenska-varmblodsrasen/ 458389 Tue, 26 Jan 2021 10:11:09 +0100 Kycklinguppfödares åtgärder begränsar Campylobacter Campylobacter är bakterier som kan orsaka allvarlig diarré, magsmärtor, feber och kräkningar hos människa. Bakterierna finns hos livsmedelsproducerande djur och framförallt kycklingkött är en vanlig källa till smitta. För att ringa in effektiva åtgärder som förhindrar att kycklingar drabbas har en djupanalys gjorts hos fyra svenska kycklingproducenter som levererat kycklingar med Campylobacter under en längre period. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/kycklinguppfodares-atgarder-begransar-campylobacter/ 458388 Tue, 18 May 2021 12:12:03 +0100 Automatisk klassificering av hästens olika gångarter Människan har fascinerats över hästens fantastiska rörelsemönster och olika gångarter genom tiderna. Att klassificera olika gångarter görs traditionellt genom en visuell bedömning men rörelsens höga hastighet och människans begränsade synsinne gör bedömningen svår. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har därför initierat en studie tillsammans med ett internationellt forskarteam från olika discipliner för att ta fram objektiva metoder för automatisk klassificering av hästens gångarter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/automatisk-klassificering-av-hastens-olika-gangarter/ 458387 Tue, 26 Jan 2021 10:11:29 +0100 Så pratar veterinären i rådgivning En studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att veterinärer vid rådgivning till mjölkgårdar främst gav information, ställde frågor och argumenterade för att övertyga djurägaren att göra det veterinären ansåg vara bäst. Tidigare forskning visar att en sådan samtalsstil kan minska djurägarnas vilja att följa råden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/sa-pratar-veterinaren-i-radgivning/ 458386 Mon, 09 Aug 2021 14:01:12 +0100 Biomarkören catestatin hos hundar med hjärtsjukdom Myxomatös klaffsjukdom är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hundar. Sjukdomen innebär att klaffen mellan vänster förmak och kammare förändras och börjar läcka, vilket med tiden leder till hjärtförstoring och risk för utveckling av hjärtsvikt. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt om det finns ett samband mellan blodkoncentrationen av biomarkören catestatin och myxomatös klaffsjukdom hos hund, eftersom det sedan tidigare är känt att koncentrationen av biomarkören ökar vid bland annat hjärtinfarkt hos människa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/biomarkoren-catestatin-hos-hundar-med-hjartsjukdom/ 458359 Tue, 26 Jan 2021 10:11:49 +0100 Mastcellernas roll vid atopisk dermatit Atopisk dermatit är en allergisk hudsjukdom som drabbar människor och hundar. Immunförsvaret reagerar mot ämnen i den omgivande miljön, och hudförändringar som ger klåda utvecklas. Besvären är oftast livslånga och kan ha kraftig inverkan på livskvaliteten hos den drabbade. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har i den aktuella studien undersökt hur allergidrivande mastceller påverkar sjukdomsgrad hos olika individer med atopisk dermatit. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/mastcellernas-roll-vid-atopisk-dermatit/ 458336 Mon, 09 Aug 2021 14:02:15 +0100 Samspelet mellan älg och röd tallstekel har betydelse för skogsbruket Hur påverkas skadeinsekten röd tallstekel när de äter på älgbetade tallar? Kan älgbete påverka sannolikheten för tallstekelutbrott? Och hur påverkas tallen av kombinerat bete från älg och tallstekel? Det är några av de frågor som Michelle Nordkvist har försökt besvara i sin avhandling ”Interactions between ungulates and forest insects”. Helt klart är att älgbetet påverkar röd tallstekel och att det är viktigt för skogsbruket att studera samspelet mellan olika växtätare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/samspelet-mellan-alg-och-rod-tallstekel-har-betydelse-for-skogsbruket/ 456050 Thu, 10 Aug 2023 14:02:30 +0100 Bättre jordbruk med fler ogräs? Vi har länge krigat mot ogräsen med hjälp av kemiska bekämpningsmedel och mekanisk bearbetning. Men vissa ogräs är otroligt bra på att anpassa sig till våra försök att få bort dem. Kanske skulle vi istället kunna ta hjälp av rätt slags ogräs för att stoppa de problematiska arterna från att breda ut sig. Fler ogräs skulle också vara bra för biologisk mångfald. I en vetenskaplig artikel argumenterar fem forskare, bland annat Alexander Menegat på SLU, för ett nytt förhållningssätt till ogräs som grundar sig på ekologi. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/battre-jordbruk-med-fler-ogras/ 454808 Wed, 02 Dec 2020 08:59:13 +0100 SLU svarar på frågor om granbarkborre Torrt och varmt väder har gynnat granbarkborrarna och denna lilla insekt har därför varit i fokus de senaste åren. SLU har under lång tid samarbetat med myndigheter och markägare för att försöka hitta effektiva sätt att hantera granbarkborren. Här hittar du svar på några vanliga frågor om granbarkborrar och kontaktpersoner på SLU. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/slu-svarar-pa-fragor-om-granbarkborre/ 455030 Mon, 28 Aug 2023 10:14:49 +0100 Leksaker minskar bråk mellan kultingar I samband med avvänjning vid 4–5 veckors ålder kan griskultingar börja bita varandra, massera buken och andra onormala beteenden. Detta kan leda till stress och skador. För att minska detta provade vi att hänga in leksaker (rep, boll, däck) till kultingar före och efter avvänjning. I boxarna fanns även hackad halm. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/leksaker-minskar-brak-mellan-kultingar/ 453518 Fri, 07 Jul 2023 13:51:23 +0100 Kompoststall för mjölkkor främjar hennes välfärd Vilket system man har för inhysning av sina mjölkkor påverkar deras välfärd och produktionsförmåga. Att erbjuda mer utrymme per djur, mjukt underlag på deras liggytor och god möjlighet att röra sig fritt antas allmänt vara till nytta för kornas välbefinnande. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kompoststall-for-mjolkkor-framjar-hennes-valfard/ 453455 Fri, 07 Jul 2023 12:47:08 +0100 Eko-kycklingar som är mer utomhus är friskare Tidigare forskning om ekologiska värphöns har visat att det finns hälsofördelar med att hönorna får gå utomhus. Kunskapen om hur ekologiska slaktkycklingar påverkas av att hållas utomhus i Sverige är dock begränsad. Därför kan studier gjorda även utanför Sverige ha relevans. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/eko-kycklingar-som-ar-mer-utomhus-ar-friskare/ 453434 Fri, 07 Jul 2023 13:49:01 +0100 Insekter som foder till forell Ett problem med fiskodling är att kommersiellt fiskfoder innehåller fiskmjöl och fiskolja. Dessa råvaror är dyra och inte särskilt hållbara eftersom den redan höga efterfrågan på fisk riskerar att leda till överfiske för att få fram fiskfoder. Dessutom kan fisken användas direkt till konsumtion av oss människor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/insekter-som-foder-till-forell/ 453429 Thu, 04 Jan 2024 11:29:37 +0100 Varför koagulerar inte mjölken? Mjölkens förmåga att koagulera är avgörande för tillverkningen av ost. Vi har tidigare visat att 18 % av SRB-korna producerar mjölk som inte koagulerar alls, vilket är en alarmerande hög siffra. I nya studier har vi i detalj undersökt proteiner och ärftliga parametrar i icke-koagulerande mjölk, för att förstå den bakomliggande orsaken. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/koagulerar/ 453425 Fri, 07 Jul 2023 12:48:54 +0100 Bedövningsmetoder för fisk får underkänt! I två studier har vi utvärderat befintliga och alternativa bedövningsmetoder för uppfödd fisk. Vi har studerat regnbåge och den allt vanligare varmvattenlevande arten afrikansk vandrarmal (ibland med handelsnamn ålmal eller Clarias). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/bedovningsmetoder-for-fisk-far-underkant/ 453422 Fri, 07 Jul 2023 12:45:59 +0100 Ljusföroreningar När allt mer av landskapet och en allt större del av dygnet belyses, minskar livsutrymmet för nattlevande arter. I många livsmiljöer påverkas artsammansättning och ekologiska processer – förändringar som vi människor kan ha svårt att förstå eftersom vi i stor utsträckning är blinda, både bildligt och bokstavligt, för de ljusföroreningar vi sprider. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/ljusfororeningar/ 453404 Mon, 16 Nov 2020 12:11:40 +0100 Varför skiljer fodereffektiviteten mellan olika kor? Det är stor variation i fodereffektivitet mellan olika mjölkkor inom en besättning, trots samma utfodring, skötsel och avelsstrategi. Baserat på data från 31 utländska studier har vi räknat på variationen mellan kor beträffande faktorer som påverkar fodereffektiviteten. Syftet är att förstå hur olika faktorer bidrar och hur de samspelar med varandra. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/varfor-skiljer-fodereffektiviteten-mellan-olika-kor/ 453382 Fri, 07 Jul 2023 13:52:18 +0100 Ledbehandling med autologt konditionerat serum Behandling med så kallat autologt konditionerat serum (ACS), som bland annat säljs under handelsnamnet IRAP, används för att behandla ledinflammation hos hästar. ACS tillverkas av hästens eget blod, vilket tas ut och behandlas i speciella rör. Delar av blodet sprutas därefter in i hästens drabbade leder. Behandlingens effekt och eventuella verkningsmekanismer är dåligt undersökta men teorin är att cytokiner och tillväxtfaktorer (proteiner som ingår i immunförsvaret respektive styr tillväxt) skulle ha en gynnsam effekt på ledinflammationen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/effekt-av-haltbehandling-med-autologt-konditionerat-serum/ 453323 Thu, 03 Jun 2021 11:38:15 +0100 Nytt virus hittat hos griskultingar med skaksjuka Det nyupptäckta viruset ”atypiskt porcint pestivirus” har för första gången påvisats hos svenska griskultingar. Viruset har detekterats i hjärnvävnad, urin och saliv från griskultingar med skaksjuka. Skaksjuka är en nervsjukdom som gör att kultingar föds med hjärnskador och neurologiska symptom som skakningar och rörelsestörningar. Skakningarna gör det svårt för griskultingarna att dia och att röra sig, och sjukdomen kan leda till hög dödlighet i drabbade kullar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/nytt-virus-hittat-hos-griskultingar-med-skaksjuka/ 453319 Thu, 03 Jun 2021 11:36:48 +0100 Hundägares syn på hundens tandhälsa Tandproblem är mycket vanligt hos hundar och precis som människor kan hundar få ett minskat välmående och tandvärk vid tandproblem. Ägarens bedömning av hundens tandhälsa är viktig för att problem skall förebyggas och behandlas vid behov men det är inte tidigare undersökt hur hundägare bedömer sin hunds tandhälsa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hundagares-syn-pa-hundens-tandhalsa/ 453317 Thu, 03 Jun 2021 11:35:14 +0100 Förändringen från draghäst till ridhäst syns i arvsmassan Bardigiano är en italiensk hästras som traditionellt har använts inom jordbruket. Efter andra världskriget sjönk efterfrågan och rasen minskade till 155 individer. Idag finns ca. 3 000 bardigianohästar och rasen används nu främst till ridning och lättare körning. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har deltagit i en italiensk studie av genetisk variationsrikedom inom rasen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/forandringen-fran-draghast-till-ridhast-syns-i-arvsmassan/ 453313 Mon, 27 Dec 2021 13:22:14 +0100 Riskmedvetenhet hos zambiska djurhandlare Ökad djurhandel framhålls ofta som en av nycklarna till att minska fattigdomen i världen. Det finns dock baksidor av en mer intensifierad djurhandel, bland annat en ökad risk för spridning av infektionssjukdomar. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har i samarbete med University of Zambia besökt Zambias två största får- och getmarknader för att intervjua djurhandlare om hur de resonerar och agerar kring hälsa och sjukdom hos djuren de säljer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/riskmedvetenhet-hos-zambiska-djurhandlare/ 452723 Thu, 09 Dec 2021 16:40:33 +0100 Luftvägssjukdom hos afrikanska grisar I många afrikanska länder ökar grisuppfödning i popularitet. Tyvärr saknas ofta kännedom om vilka sjukdomar som grisarna drabbas av. Forskare i Uganda har därför tillsammans med kollegor vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet sammanställt kunskapsläget om förekomsten av 13 vanliga luftvägsinfektioner i afrikanska grisbesättningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/luftvagssjukdom-hos-afrikanska-grisar/ 452715 Mon, 27 Dec 2021 13:29:16 +0100 Hästens rörelsemönster i skritt vid en frambenshälta Objektiva digitala system för analys av hästars rörelsemönster används vid hältutredningar och inom forskning. Idag finns metoder för att objektivt mäta hälta i trav men det saknas metoder för övriga gångarter. För att man ska kunna mäta en hälta i gångarten skritt krävs kunskap om hur hästen förändrar sitt rörelsemönster när den blir halt. I denna studie har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med en internationell forskargrupp studerat hur hästar med en frambenshälta förändrar sitt rörelsemönster och sin belastning på respektive ben i skritt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hastens-rorelsemonster-vid-en-frambenshalta/ 452710 Thu, 03 Jun 2021 11:39:26 +0100 Mekanismer vid utveckling av resistens hos spolmask Spolmask är en vanlig parasit hos föl över hela världen. Kraftig infektion kan orsaka livshotande förstoppning och föl avmaskas därför rutinmässigt mot spolmask. Ett allmänt överanvändande av avmaskningsmedel har dessvärre lett till att spolmask i flera länder utvecklat resistens. Hur parasiterna utvecklar resistens är dock inte känt och mer kunskap behövs för att hitta åtgärder och nya behandlingsalternativ. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/mekanismer-vid-utveckling-av-resistens-hos-spolmask/ 452696 Thu, 09 Dec 2021 13:38:35 +0100 Motiverande samtal kan förbättra rådgivning Veterinärers råd följs inte alltid av lantbrukare. Brister i kommunikationen kan vara en bidragande orsak till detta. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför i samarbete med Bristol University och två privata företag studerat om färdigheter i samtalsmetoden motiverande samtal kan hjälpa veterinären att höja lantbrukares motivation att genomföra föreslagna åtgärder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/motiverande-samtal-kan-forbattra-radgivning/ 452662 Tue, 17 Nov 2020 09:13:35 +0100 Kalkningsanalys Kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningen från surt regn är en av de största miljövårdssatsningarna i Sverige. För närvarande kalkas det för 165 miljoner kronor per år. En analys visar att hälften av kalkningarna kan avslutas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/kalkningsanalys/ 448688 Tue, 05 Mar 2024 14:26:33 +0100 Skandinaviens första bekräftade TBE-fall hos hund TBE, även känt som fästingburen hjärninflammation, är en neurologisk sjukdom som orsakas av TBE-virus. Viruset smittar genom fästingbett och kan drabba både människor och djur. Endast ett fåtal fall av misstänkt TBE har rapporterats hos hund, varav tre fall i Sverige. Sjukdomsmisstanken har i dessa fall baserats på neurologiska symptom i kombination med antikroppstester, men diagnosen har ej bekräftats helt. I en fallrapport från Sveriges lantbruksuniversitet beskrivs nu det första skandinaviska fallet av bekräftad TBE hos hund. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/forsta-bekraftade-skandinaviska-fallet-av-tbe-hos-hund/ 447970 Thu, 03 Jun 2021 11:23:42 +0100 Parasiter hos häst – en vanlig orsak till kolik? Kolik är vanligt förekommande hos häst, och kan i vissa fall vara livshotande. En orsak till kolik är parasitskador, vilket kan förebyggas med hjälp av avmaskningsmedel. Flitigt användande av avmaskningsmedel har dock lett till en resistensproblematik och avmaskning av vuxna hästar i Sverige ska därför endast göras efter träckprovsanalys. För att utveckla effektiva förebyggande åtgärder behövs kunskap om hur ofta parasiter orsakar kolik hos svenska hästar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/parasiter-hos-hast--en-vanlig-orsak-till-kolik/ 447981 Mon, 27 Dec 2021 13:20:18 +0100 Fettvävnaden påverkar fortplantningen hos mjölkkor Högmjölkande kor ger så mycket mjölk efter kalvning att de ofta har svårt att energiförsörja sig. Den negativa energibalansen som uppkommer försämrar både kornas hälsa och reproduktionsförmåga. Att tidigt, innan energibalansen störts kraftigt, kunna identifiera mjölkkor som behöver extra stöd för att energiförsörja sig är avgörande för djurens välfärd och för mjölkbondens lönsamhet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/fettvavnaden-paverkar-fortplantningen-hos-mjolkkor/ 448004 Tue, 18 May 2021 12:14:51 +0100 Förekomst av Campylobacter i mjölkkobesättningar Bakterien Campylobacter är en vanlig orsak till mag-tarmsjukdom hos människa. Kyckling och kycklingprodukter är en känd smittkälla, men det finns också andra riskfaktorer som t ex konsumtion av opastöriserad mjölk och kontakt med lantbrukets djur. För att kunna följa smittspridning och hitta orsaker till sjukdomsutbrott är det viktigt med kunskap om var olika bakteriearter finns och hur en korrekt provtagning utförs. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/forekomst-av-campylobacter-i-mjolkkobesattningar/ 447997 Tue, 18 May 2021 12:14:10 +0100 Kartläggning av gener kopplade till kallblodssyndrom Kallblodssyndrom eller dynamisk larynx-kollaps är en störning i de övre luftvägarna hos hästar och vanligast förkommande hos kallblodstravaren. Defekten gör att de övre luftvägarna täpps till och kan i värsta fall leda till kollaps vid ansträngning. Då diagnosen ställs på löpband och är resurskrävande finns intresse av att arbeta fram laborativa metoder för att komplettera undersökningen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/kartlaggning-av-gener-kopplade-till-kallblodssyndrom/ 447985 Mon, 05 Jul 2021 10:23:36 +0100 Fungerar genomiska avelsvärden på riktigt? I dagens husdjursavel finns möjlighet att DNA-testa individer och ta fram genomiska avelsvärden. Dessa ger, vad man hittills sett, säkrare mått på djurets framtida egenskaper och faktiska värde i avel än de avelsvärden som beräknas utifrån enbart individens härstamning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/fungerar-genomiska-avelsvarden-pa-riktigt/ 447974 Fri, 07 Jul 2023 12:54:46 +0100 Hormonförändringar runt valpning I ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Universiteten i italienska Padova och Turin studerades hormonspelet runt valpning hos tik. En speciell analysmetod, masspektrometri, användes, så att 17 så kallade steroidhormoner kunde analyseras samtidigt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hormonforandringar-runt-valpning/ 447961 Mon, 27 Dec 2021 13:11:23 +0100 Streptococcus suis hos svenska tillväxtgrisar Bakterien Streptococcus suis (S. suis) kan orsaka blodförgiftning, hjärnhinneinflammation och ledinflammation hos grisar och i sällsynta fall även hos människor. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt har undersökt bakteriens förekomst hos svenska tillväxtgrisar och dess känslighet för antibiotika, samt studerat eventuella samband mellan faktorer i grisarnas miljö och utvecklande av sjukdom. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/streptococcus-suis-hos-svenska-tillvaxtgrisar/ 447948 Tue, 18 May 2021 12:15:20 +0100 Hur länge smittar coronavirus-infekterade kalvar? Bovint coronavirus (BCV) smittar varje år hundratals nötbesättningar och orsakar diarréer och luftvägsinfektioner hos nötkreatur i alla åldrar. Smittspridning mellan gårdar sker både med djurkontakter och via kontaminerad utrustning. För att effektivt hindra smittspridning behövs kunskap om hur länge infekterade djur utsöndrar virus. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/hur-lange-smittar-coronavirus-infekterade-kalvar/ 245020 Fri, 09 Oct 2020 08:22:43 +0100 Mjölkkors fruktsamhet ohotad trots större besättningar och mer automatiserad skötsel Stora lösdriftsstall med robotmjölkning och utfodring med bland- och fullfoder är företeelser som ökar inom mjölkproduktionen. Påverkar detta kornas fruktsamhet negativt? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/automjolk/ 72701 Fri, 09 Oct 2020 08:28:00 +0100 Objektiv bedömning av smärta hos kor Smärta äventyrar djurs välbefinnande. För att upptäcka och lindra smärta behövs objektiva mätmetoder. Smärtrelaterade beteenden undersöktes hos mjölkkor i syfte att konstruera en enkel bedömningsskala för smärta som fungerar under produktionsförhållanden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/smartbedomningsskala-for-kor/ 92490 Fri, 09 Oct 2020 08:26:03 +0100 Bra smittskydd och hygien sänker kinolonresistens Kinoloner är antibiotika som i vissa fall är enda botemedlet för vissa sjukdomar hos människor. Om bakterier blir motståndskraftiga (resistenta) mot kinoloner kan dessa sjukdomar inte längre behandlas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/bra-smittskydd-och-hygien-sanker-kinolonresistens/ 90286 Tue, 18 May 2021 12:17:55 +0100 Nattbelysning för mjölkkor I Sverige skall mjölkkor enligt lag ha nattbelysning, men det finns inga rekommendationer för ljusstyrka. Lagen grundar sig i en uppfattning att kor lättare får trampskador utan nattbelysning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/nattbelysning-for-mjolkkor/ 83307 Fri, 09 Oct 2020 08:27:06 +0100 Bristande effekt av klosantel mot leverflundra Kontroll av stora leverflundran Fasciola hepatica hos nötkreatur kan ske genom behandling med vissa avmaskningsmedel. Dessvärre börjar F. hepatica som inte svarar på avmaskning bli ett allt vanligare problem i Europa särskilt hos får. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/bristande-effekt-av-klosantel-mot-leverflundra/ 93427 Fri, 09 Oct 2020 08:26:40 +0100 Juverinflammation och läkemedelsbehandling Juverinflammation, mastit, är vanligt hos kor och orsakar lidande och ekonomiska förluster. Mycket lite är känt om hur mastit påverkar de transportproteiner i kons juverceller som bland annat gör att läkemedel utsöndras i mjölk. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har tidigare studerat hur mastitframkallande bakterier påverkar transportproteiner i odlade juverceller. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/juverinflammation-och-lakemedelsbehandling/ 277842 Fri, 09 Oct 2020 08:29:13 +0100 Höga insulinnivåer är skadliga för embryon Insulin är ett viktig hormon som reglerar blodsockernivåer och ämnesomsättning hos däggdjur. Dessutom har insulin viktiga funktioner under reproduktion och tidig embryoutveckling. Nivån av insulin i blodet kan vara hög hos djur eller människor som till exempel är överviktiga eller har diabetes. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/hoga-insulinnivaer--ar-skadliga-for-embryon/ 253419 Tue, 18 May 2021 12:19:10 +0100 Transportproteiners betydelse för mjölkens kvalitet Transportproteiner är viktiga för utsöndring av vitaminer, fettsyror och andra nödvändiga ämnen till mjölken då den bildas i juvret, men fungerar även som transportörer av icke önskvärda kemiska ämnen. Förekomsten av vissa transportproteiner ökar under dräktighet och laktation, vilket kan leda till ökade halter av läkemedel och andra föroreningar i mjölken och därmed påverka livsmedelssäkerhet och djurhälsa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/transportproteiners-betydelse-for-mjolkens-kvalitet/ 237695 Fri, 09 Oct 2020 08:22:10 +0100 Mjölkkors hull påverkar hälsa och fruktsamhet Det är känt att mjölkkors hull efter kalvning har betydelse för fruktsamheten i kommande brunstcykler. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet jämförde hull och brunstfunktion hos raserna Svensk röd och vit boskap (SRB) och Svensk Holstein (SH). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mjolkkors-hull-paverkar-halsa-och-fruktsamhet/ 265578 Fri, 09 Oct 2020 08:21:53 +0100 Bekämpning av EHEC på gårdsnivå – ett lyckat exempel EHEC är en magsjukebakterie som kan ge allvarlig sjukdom hos små barn och äldre personer. Nötkreatur är ofta källan till smitta vid allvarliga fall av EHEC i Sverige, men man kan inte se vilka djur som bär på bakterien. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/bekampning-av-ehec-pa-gardsniva--ett-lyckat-exempel/ 366699 Mon, 27 Dec 2021 13:04:56 +0100 Gamla dataserier ger nya svar om brunt vatten Många forskare har försökt ta reda på varför vattnet blir brunare i sjöar och vattendrag. Limnologen och nyutnämnda professorn Emma Kritzberg vid Lunds universitet hittade intressanta ledtrådar i historiska datamaterial bland annat från Riksskogstaxeringen och det pekade i en ny riktning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/gamla-dataserier-ger-nya-svar-om-brunt-vatten2/ 448373 Mon, 03 Oct 2022 16:01:10 +0100 Vad orsakar salmonella hos svenska mjölkkobesättningar? Infektion med tarmbakterien salmonella är en viktig zoonos, det vill säga en infektion som kan spridas mellan djur och människor. Symptom hos nötkreatur varierar bl.a. beroende på typ av salmonellabakterie men kan inkludera produktionsbortfall, diarré, kastningar, feber, lunginflammation och nedsatt allmäntillstånd hos djuren. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/vad-orsakar-salmonella-hos-svenska-mjolkkobesattningar/ 297351 Tue, 18 May 2021 12:20:18 +0100 Penicillin rekommenderas vid livmoderinflammation hos kor Efter kalvningen kan kon bli allvarligt sjuk i akut livmoderinflammation, speciellt om hon haft en svår förlossning, tvillingar eller kvarbliven efterbörd. Sjukdomen behandlas ofta med antibiotika. I en svensk fältstudie togs bakterieprover från livmodern på 79 sjuka kor, och bakteriernas antibiotikaresistens undersöktes. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/penicillin-rekommenderas-vid-livmoderinflammation-hos-kor/ 265364 Mon, 27 Dec 2021 13:38:33 +0100 Mastit hos kon kan påverka mjölkkonsumentens hälsa Inflammation i kons juver, mastit, är den vanligaste sjukdomen i mjölkbesättningar. Mastit orsakar lidande och stora ekonomiska förluster men det finns anledning att tro att sjukdomen kan ha ytterligare effekter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mastit-hos-kon-kan-paverka-mjolkkonsumentens-halsa/ 253370 Tue, 18 May 2021 12:19:45 +0100 PCR eller bakterieodling för diagnos vid högt celltal? Mastit (juverinflammation) är en av de vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor. Sjukdomen orsakas oftast av bakterier i juvret och kan upptäckas genom ett förhöjt antal celler (framför allt vita blodkroppar) i mjölken. Bakterieodling av mjölkprover är det vanligaste sättet att undersöka vilken bakterie som orsakat en celltalsförhöjning, men PCR-analys blir allt vanligare. Båda metoderna har sina för- och nackdelar, men vilken metod är bäst? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/pcr-eller-bakterieodling-for-diagnos-vid-hogt-celltal/ 271612 Fri, 09 Oct 2020 08:23:34 +0100 Ämnesomsättning i obalans skadligt för embryot Låg fruktsamhet är ett problem i mjölkkobesättningar. Både kvigor i för högt hull och mjölkkor som har svårt med energiförsörjningen när mjölkproduktionen sätter igång har svårt att bli dräktiga. Liknande problem finns kopplat till fetma och ämnesomsättningssjukdomar som diabetes och insulinresistens hos kvinnor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/amnesomsattning-i-obalans-skadligt-for-embryot/ 288531 Tue, 18 May 2021 12:21:32 +0100 Val av avelsvärderingsmodell viktig för fruktsamhetstrenden I de nordiska länderna har vi länge avlat för god fruktsamhet och juverhälsa hos mjölkkor. Därför har vi inte haft samma negativa utveckling av dessa egenskaper i Norden som man sett i länder med mer ensidig avel för hög mjölkproduktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/val-av-avelsvarderingsmodell-viktig-for-fruktsamhetstrenden/ 297342 Fri, 09 Oct 2020 08:30:03 +0100 Brucellos – fortfarande en högaktuell sjukdom Brucellos är en allvarlig bakterieorsakad sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Sjukdomen utrotades bland nötkreatur i Sverige för 60 år sedan, men är fortfarande mycket vanlig i låginkomstländer där den orsakar mänskligt lidande och stora ekonomiska förluster. En vanlig smittväg till människor är via konsumtion av opastöriserade mjölkprodukter från infekterade idisslare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/brucellos--fortfarande-en-hogaktuell-sjukdom/ 294091 Tue, 18 May 2021 12:20:56 +0100 Bra villkor för framtida kontroll av salmonella hos mjölkkor Salmonella är en zoonos, en infektion som kan spridas mellan människor och djur. I Sverige har vi haft ett kontrollprogram sedan 60-talet i syfte att minska förekomsten av salmonella bland livsmedelsproducerande djur och därigenom skydda konsumenter av svenska livsmedel. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/bra-villkor-for-framtida-kontroll-av-salmonella-hos-mjolkkor/ 235172 Mon, 27 Dec 2021 13:45:39 +0100 Schmallenbergvirusets påverkan på värdens immunsvar Schmallenbergvirus (SBV) ger fosterskador och dödfödsel hos idisslare. Viruset som upptäcktes 2011 sprids via svidknott och är vida spritt i Europa, inklusive Sverige. Studier av hur viruset påverkar värddjuret är viktiga för att förstå hur SBV infekterar, förökas och sprids i sin värd och i svidknott. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/schmallenbergvirusets-paverkan-pa-vardens-immunsvar/ 87489 Fri, 09 Oct 2020 08:27:43 +0100 Stegräknare för bättre fruktsamhet hos kor Det är ekonomiskt viktigt att kon kan bli dräktig så snart som möjligt efter kalvning. Hur snart detta kan ske beror på förmågan hos kon att återgå till en normal reproduktionscykel. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/stegraknare-for-battre-fruktsamhet-hos-kor/ 235135 Fri, 09 Oct 2020 08:23:14 +0100 Mjölkkor omvandlar oätligt protein till bra mat Intresset för protein är stort idag. Hur mycket ska vi äta, hur ska det odlas och är det inte bättre att människor äter den mat som kon äter, i stället för att ta omvägen genom kon? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mjolkkor-omvandlar-oatligt-protein-till-bra-mat/ 322945 Fri, 09 Oct 2020 08:33:29 +0100 Proteiner i råmjölk och mjölk Den mjölk som en ko producerar de första dagarna efter kalvning kallas råmjölk. Råmjölk har en annan sammansättning än den vanliga mjölken och innehåller bland annat antikroppar som hjälper kalven att bygga upp sitt immunförsvar. Råmjölk innehåller också andra protein med olika stor betydelse för den nyfödda kalvens hälsa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/proteiner-i-ramjolk-och-mjolk/ 288368 Fri, 09 Oct 2020 08:24:10 +0100 Kortare mjölkningar – en fördel för alla Att hög effektivitet är eftersträvansvärt ur ett ekonomiskt perspektiv är självklart, men kan hög effektivitet även vara till nytta för kon? Svaret är ja! https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kortare-mjolkningar--en-fordel-for-alla/ 322927 Fri, 09 Oct 2020 08:31:55 +0100 Kryptosporidier hos dikor – en smittkälla för människor? Kryptosporidier (Cryptosporidium) är en grupp encelliga parasiter som kan orsaka diarré och tarmlidanden hos bland annat nötkreatur och människa. En del arter, framför allt Cryptosporidium parvum, är zoonotiska vilket innebär att de kan infektera både människor och djur. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kryptosporidier-hos-dikor-en-smittkalla-for-manniskor/ 88610 Tue, 18 May 2021 12:17:24 +0100 Kons ras påverkar energibalansen efter kalvning Runt kalvning är de flesta mjölkkor i negativ energibalans eftersom de har svårt att äta tillräckligt mycket för att försörja både sin egen kropp och mjölkproduktionen. Äggceller och tidiga embryon är känsliga för obalans i ämnesomsättningen, vilket kan leda till försämrad möjlighet att få kon dräktig vid planerad tidpunkt och till ökad embryodödlighet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kons-ras-paverkar-energibalansen-efter-kalvning/ 277755 Fri, 09 Oct 2020 08:24:33 +0100 Ändrad skogsgallring kan gynna många fåglar och lavar Nuvarande gallringsmetoder påverkar vilka och hur många arter av fåglar och lavar som kan leva i de unga brukade skogarna som är typiska för Norden. Det visar Julian Klein i sin avhandling som också ger råd till beslutsfattare och skogsförvaltare. Om hans resultat implementeras skulle det innebära små steg mot ett mer hållbart brukande av planetens resurser. Läs hans populärvetenskapliga sammanfattning här. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/andrad-skogsgallring-kan-gynna-manga-faglar-och-lavar/ 447862 Tue, 06 Oct 2020 16:09:22 +0100 Forskare knäcker den genetiska koden hos Europas största sötvattensfisk - malen Tillsammans med kolleger Estland och Tjeckien har forskare från SLU kartlagt malens arvsmassa - genomet. Malen är Europas största sötvattensfisk och genom att knäcka dess genetiska kod hoppas forskarna kunna avslöja hemligheterna bakom dess snabba tillväxt, friska aptit och långa livslängd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/aqua/forskare-knacker-den-genetiska-koden-hos-europas-storsta-sotvattensfisk---malen/ 446157 Thu, 02 Mar 2023 14:01:42 +0100 Suggor med stora kullar behöver oftare behandling Sedan decennier har suggor fått större och större smågriskullar. Samtidigt har suggornas hållbarhet minskat och många suggor slås nu ut i förtid på grund av juverproblem och hälta. För att undersöka om det finns ett direkt samband har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt sambandet mellan kullstorlek och behov av läkemedelsbehandling hos suggor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/suggor-med-stora-kullar-behover-oftare-behandling/ 443832 Wed, 09 Sep 2020 12:59:58 +0100 Automatisk analys av hästhovens isättning Objektiva digitala system för analys av hästars rörelsemönster används mer och mer vid hältutredningar och inom forskning. Idag finns metoder för att objektivt mäta hälta i trav men det saknas metoder för övriga gångarter. För bredare användning av analyssystemen behöver dessa utvecklas så att de kan särskilja de olika gångarterna. Med detta som mål har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med holländska kollegor studerat hur friska hästar sätter i och lyfter upp hovarna i olika gångarter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/automatisk-analys-av-hasthovens-isattning/ 443814 Tue, 15 Sep 2020 11:14:13 +0100 Nytt gentest kan visa hästars fertilitet Variationer i könsutvecklingen som kan orsaka försämrad fertilitet är relativt vanligt hos häst men hittills är lite känt om den genetiska bakgrunden. För att utveckla kunskapen inom området har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med Texas A&M University och universitetet i Sydney jämfört arvsmassan hos hästar med och utan nedsatt fertilitet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/nytt-gentest-kan-visa-hastars-fortplantningsformaga/ 443802 Mon, 14 Sep 2020 15:54:03 +0100 Fetma ger högt blodtryck och höga kortisolnivåer hos häst Viktökning och fetma hos människa kan ge upphov till ett försämrat svar på hormonet insulin, hjärt-kärlproblem och förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol. Feta hästar visar också försämrad känslighet för insulin men hur deras hjärtan och cirkulation påverkas har hittills varit okänt. I en studie som utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet undersöktes därför hjärt-kärlfunktion och nivåer av kortisol hos hästar under viktuppgång. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/fetma-ger-hogt-blodtryck-och-hoga-kortisolnivaer-hos-hast/ 443800 Tue, 18 May 2021 12:22:08 +0100 Kronisk smärta vanligt hos katter med korsbandsskada Korsbandsskador förekommer hos katter precis som hos människor. Då skadan nyligen inträffat uppvisar katten ofta hälta och ledsmärta, men det är oklart hur vanligt det är med kronisk ledsmärta hos katter med korsbandsskador och hur eventuell kirurgisk behandling påverkar förekomsten av kronisk smärta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/kronisk-smarta-vanligt-hos-katter-med-korsbandsskada/ 443781 Wed, 09 Sep 2020 14:50:37 +0100 Genetiska studier förbättrar fruktsamhet hos fullblod Intensivt avelsurval ger ofta en hög grad av inavel och kan leda till att skadliga arvsanlag anrikas i arten eller rasen. Detta kan bland annat leda till ökad fosterdöd och därmed sänkt fertilitet. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med australiensiska kollegor undersökt förekomsten av sådana fertilitetssänkande arvsanlag hos fullblodshästar. En hästtyp som sedan lång tid intensivt avlats för atletisk prestation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/genetiska-studier-forbattrar-fruktsamhet-hos-fullblod/ 443776 Mon, 14 Sep 2020 15:54:49 +0100 Träning i motiverande samtal förbättrar veterinär rådgivning Motiverande samtal är effektiva för att stödja människors förändring, till exempel när det gäller alkohol, rökning och livsstil. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har i samarbete med MeetMe Psykologkonsult AB, MICLab AB och Bristol Veterinary School utvärderat ett upplägg för utbildning i motiverande samtal för veterinärer som arbetar med rådgivning till mjölkgårdar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/traning-i-motiverande-samtal-forbattrar-veterinar-radgivning/ 443775 Fri, 11 Sep 2020 10:15:24 +0100 Tandhälsan hos suggor från svenska grisbesättningar Försämrad tandhälsa kan vara smärtsam och medföra andra hälsoproblem. Kunskapen om tandhälsan hos suggor är idag låg och behöver förbättras för att hindra djurlidande och ohälsa. Av denna anledning har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i en mindre forskningsstudie undersökt tandhälsan hos suggor från svenska grisbesättningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/tandhalsan-hos-suggor-fran-svenska-grisbesattningar/ 443762 Fri, 07 Jul 2023 13:44:43 +0100 Miljöanalysdata till grund för forskning om storskalig förändring av skogsmarksvegetation Ner för skogens blåbärsris och upp för örter som harsyra och flera ormbunksarter. Vegetationsekologen Per-Ola Hedwall har med hjälp av långa dataserier från Riksskogstaxeringens permanenta ytor kunnat visa på en storskalig förändring av skogens markvegetation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/miljoanalysdata-till-grund-for-forskning-om-storskalig-forandring-av-skogsmarksvegetation/ 442932 Sun, 24 Oct 2021 12:17:57 +0100 Småskaliga jordbrukare i Afrika Småskaliga jordbrukare i Afrika söder om Sahara är bland de mest sårbara för klimatförändringar. Men de har samtidigt stora möjligheter att kunna förbättra sin produktion. Dessa bönder lever på gränsen till fattigdom och försöker försörja sig på en yta som ofta är mindre än ett hektar. Ylva Nyberg har i sin avhandling undersökt hur dessa jordbrukare i Kenya sköter sina gårdar för att kunna öka sina skördar och anpassa jordbruket till varierande regnförhållanden. Samtidigt ska de bruka sin mark på ett hållbart sätt som skapar och bibehåller viktiga ekosystemtjänster. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/vpe/radgivning-kan-hjalpa-smaskaliga-jordbrukare-i-afrika-soder-om-sahara-att-oka-skordar-anpassa-jordbruket-till-klimatforandringar-och-producera-ekosystemtjanster/ 442617 Mon, 31 Aug 2020 12:37:29 +0100 Kan grovfoder påverka kycklingars hälsa? Enligt gällande EU-lagstiftning ska alla fjäderfän i ekologisk produktion ha daglig tillgång till grovfoder. Grovfoder kan ges i form av ensilerat gräs eller hösilage, men kunskapen om hur ensilerat foder påverkar slaktkycklingar är begränsad. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/kan-grovfoder-paverka-kycklingars-halsa/ 442331 Fri, 07 Jul 2023 13:45:06 +0100 EVOP kan utveckla skötseln på mjölkgårdar Förutsättningarna för att bedriva mjölkproduktion skiljer mycket mellan olika gårdar. Det kan därför vara svårt att förutse vilken effekt en viss åtgärd, t ex för att uppnå högre avkastning eller bättre hälsa, kan få på en specifik gård. Att i efterhand utvärdera effekten av en åtgärd kan också vara svårt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/evop-kan-utveckla-skotseln-pa-mjolkgardar/ 442315 Fri, 07 Jul 2023 13:55:20 +0100 Ökar gårdens uthållighet med flera djurslag? Att ha flera djurslag kan bidra till gårdens hållbarhet och vara positivt för såväl ekonomi som miljö. En litteraturstudie inom det europeiska projektet Mixenable pekar på att en ökad diversifiering av produktionen kan vara viktig för att hantera många hållbarhetsfrågor inom dagens jordbruk. Produktion med flera djurslag kan vara en del i detta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/okar-gardens-uthallighet-med-flera-djurslag/ 442311 Fri, 07 Jul 2023 13:46:46 +0100 Åtta veckors sintid kan vara onödigt länge I samband med sinläggning, sintid, kalvning och följande laktation utsätts kon för stora förändringar i ämnesomsättningen. Sinläggningen kan medföra stress, särskilt hos kor med hög avkastning, vilket även ökar risken för juverinflammation betydligt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/atta-veckors-sintid-kan-vara-onodigt-lange/ 442288 Fri, 07 Jul 2023 12:53:19 +0100 Nötkött eller skog på nedlagd jordbruksmark? I skogsbygder har mycket jordbruksmark lagts ner eller är nedläggningshotad på grund av svag lönsamhet. Ofta planteras gran på sådan mark, men nötköttsproduktion kan vara ett lönsammare alternativ, om man lyckas skapa rationella betesfållor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/notkott-eller-skog-pa-nedlagd-jordbruksmark/ 442239 Fri, 07 Jul 2023 13:48:03 +0100 Rödklöver som foder till hussyrsor? Hussyrsor är ett potentiellt nytt proteinrikt livsmedel. Vi har i en studie undersökt om den svenska hussyrsan kan födas upp på bara rödklöver. Ökad odling av rödklöver för en eventuell framtida produktion av syrsor kan gynna pollinerare i det svenska jordbrukslandskapet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/rodklover-som-foder-till-hussyrsor/ 442235 Fri, 07 Jul 2023 13:45:45 +0100 Dikalvsproduktion på skogsbeten Allmänningar har historiskt sett använts både för bete med tamboskap och för att hämta ved och virke. I Norge släpper många lantbrukare fortfarande ut sina betesdjur på allmänningarna, samtidigt som det bedrivs skogsbruk. De mjölkkor som brukade gå här har med tiden ersatts med dikor av köttras. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/dikalvsproduktion-pa-skogsbeten/ 442229 Fri, 07 Jul 2023 13:48:25 +0100 Risker för juverhälsan hos mjölkkor i Rwanda Småbönder med enstaka kor producerar majoriteten av Rwandas mjölk, mjölk som är livsviktig för landets små barns tillväxt och kognitiva utveckling. Småböndernas kunskap om den hos mjölkkor vanliga sjukdomen subklinisk juverinflammation är generellt låg, trots att tillståndet sänker mjölkproduktionen, ändrar mjölkens sammansättning och utgör en smittrisk för andra kor. För att undersöka sjukdomsförekomst och hitta anpassade åtgärder har en första landsomfattande studie med fokus på subklinisk juverinflammation hos mjölkkor i Rwanda genomförts. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/risker-for-juverhalsan-hos-mjolkkor-i-rwanda/ 440700 Thu, 03 Jun 2021 11:29:34 +0100 Genetiskt olika varianter av aviärt coronavirus funna Coronavirus har nyligen blivit ett av de mest betydelsefulla virusen inom humanhälsan. Inom veterinärmedicinsk virologi är denna grupp av virus sedan länge uppmärksammad då många viktiga djursjukdomar orsakas av coronavirus. För att kunna skydda djur och människor mot sjukdom, till exempel med effektiva vaccin, är det viktigt att känna till hur olika coronavirus utvecklas över tid, och vilka nya virus-varianter som uppkommer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/genetiskt-olika-varianter-av-aviart-coronavirus-funna/ 440699 Mon, 27 Dec 2021 13:14:17 +0100 Rörelseasymmetrier hos unga travhästar Att avgöra om en häst är halt eller inte kan vara svårt. Utvärdering av travhästars rörelsemönster är extra utmanande då hästarna rör sig i hög hastighet och vårt synsinne har svårt att uppfatta rörelserna korrekt. Svårigheter vid hältutredningar har lett till att objektiva digitala mätningar av hästars rörelsemönster används allt mer. För att förstå resultaten av sådana mätningar behövs kunskap om vilka avvikelser i rörelsemönstret som är normal variation och vilka som kan kopplas till smärta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/rorelseasymmetrier-hos-unga-travhastar/ 440698 Mon, 27 Dec 2021 13:05:43 +0100 Hästunderstödda insatser bra för neurologiskt sjuka Neurologisk sjukdom eller skada medför ofta funktionsnedsättning, problem i vardagen och nedsatt livskvalitet och hälsa. I en kontrollerad vetenskaplig studie som genomförts vid Sveriges lantbruksuniversitet har forskare undersökt hur hästunderstödda aktiviteter kan påverka vardagen, livskvalitet och hälsa hos neurologiskt sjuka. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hastunderstodda-insatser-bra-for-neurologiskt-sjuka/ 440697 Thu, 03 Jun 2021 11:10:06 +0100 Viktiga infektionssjukdomar hos pakistanska kameler Kamelen har en unik förmåga att överleva i extremt varm och torr miljö. Den är därför viktig för den dagliga överlevnaden för många människor i Afrika och Asien. Kamelen ger mjölk och kött, men är också viktig som drag- och transportdjur. I Pakistan finns mer än en miljon kameler och landet är därmed rankat nummer åtta bland världens kamelproducerande länder. Trots kamelens betydelse förbises ofta kamelhälsa av myndigheter och i forskning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/viktiga-infektionssjukdomar-hos-pakistanska-kameler/ 440696 Thu, 03 Jun 2021 11:47:26 +0100 Därför följer mjölkbönder veterinärens råd, eller inte Förtroendet för veterinären och åtgärderna veterinären föreslår avgör om mjölkbönder följer veterinärers råd eller inte. Hur lätt det är att genomföra åtgärden, och om den går i linje med gårdens mål, spelar också stor roll. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Bristol University har intervjuat personal och ägare från 169 svenska nötgårdar om deras skäl att följa eller inte följa veterinärens råd. Intervjuerna skedde 3-6 månader efter att gårdarna fått råd av sin veterinär. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/darfor-foljer-mjolkbonder-veterinarens-rad-eller-inte/ 440695 Thu, 09 Dec 2021 16:40:56 +0100 Variation i ryggrörelser hos normala hästar Ryggsmärta hos ridhästar är vanligt, men kan vara svår att diagnostisera. Att objektivt kunna mäta avvikelser i hästryggens rörelser skulle vara till hjälp vid utredning av ryggsmärta och vid uppföljning av behandling. För att lägga en grund för denna typ av mätningar har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet studerat den friska hästryggens rörelseomfång, det vill säga rörligheten från maximalt sträckt till maximalt böjd, när hästen travar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/variation-i-ryggrorelser-hos-normala-hastar/ 440685 Thu, 03 Jun 2021 11:19:16 +0100 Sveriges mest kända jordbruksförsök? Troligtvis har många i de nybyggda husen vid Dag Hammarskjölds väg ingen aning om vilket betydelsefullt jordbruksförsök de kan titta ut på. Men bland forskare som arbetar med kol- och kvävemodeller är försöket välkänt. Det har pågått sedan 1956 och anlades i en tid då forskarna ville veta hur det skulle påverka marken att tillgången på stallgödsel minskade. I dag är forskningen fortfarande lika angelägen men nu har kolinlagring och klimat seglat upp som en av de mest intressanta frågeställningarna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/sveriges-mest-kanda-jordbruksforsok2/ 440387 Thu, 10 Aug 2023 13:34:59 +0100 Torsk skrubbskädda Bottenfisksamhället i Östersjön har genomgått stora förändringar de senaste 40 åren. Att den storvuxna torsken minskat kraftigt kan vara en viktig orsak till att skrubbskäddorna blir allt fler inom vissa områden i Östersjön. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/torsk-skrubbskadda/ 439138 Tue, 05 Mar 2024 14:19:43 +0100 vassfoder Nu utvecklas vass som ett djurfoder med en extra miljönytta – skörd av vass kan samtidigt motverka övergödning i våra vatten, enligt forskare vid SLU. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2020/vassfoder/ 439005 Tue, 05 Mar 2024 14:18:40 +0100 Rödlista 2020 Havsmiljön är utsatt för stora och snabba förändringar. I SLU Artdatabankens rödlista för 2020 finns totalt 470 arter som är starkt knutna till havsmiljön. Några av dessa är Östersjötumlare, ål, havsnejonöga och ejder. För mer än hälften av havets rödlistade arter råder kunskapsbrist. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/rodlista-2020/ 438757 Tue, 05 Mar 2024 14:24:42 +0100 Minskad biologisk mångfald kan orsaka nya sjukdomsutbrott Hur påverkar utarmning av biologisk mångfald hur sjukdomar sprids mellan djur och människor? En ny metastudie om den så kallade utspädningseffekten visar att det finns ett samband mellan minskad biodiversitet och större smittspridning. Men de flesta studier har gjorts i Nordamerika, och i andra världsdelar som exempelvis Asien har mindre forskning gjorts. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/minskad-biologisk-mangfald-kan-orsaka-nya-sjukdomsutbrott/ 438455 Fri, 03 Jul 2020 09:38:54 +0100 AMH hos unga åsnehingstar är kopplat till testikelstorlek Under puberteten får individen förmåga att föröka sig sexuellt. Hos hanar innebär detta bland annat att testiklarnas sertoliceller mognar och ökar i antal, vilket leder till testikeltillväxt. Sertolicellerna avgör hur många spermier som kan produceras och cellerna producerar antimüllerskt hormon, AMH, ett hormon som är viktigt för hanlig könsutveckling. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/amh-hos-unga-asnehanar-paverkar-testikelstorlek/ 437921 Thu, 03 Jun 2021 11:42:53 +0100 Ärftligt skydd mot sköldkörtelrubbning hos vissa hundar Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med Uppsala universitet, Svenska Riesenschnauzerrasklubben och ett stort antal svenska veterinärkliniker kartlagt den genetiska bakgrunden till sköldkörtelrubbning hos hund. Sköldkörtelrubbning är den vanligaste hormonsjukdomen hos hund och sjukdomen drabbar riesenschnauzer oftare än andra raser. Genom att öka kunskapen om sjukdomen hoppas forskarna kunna bidra till bättre framtida diagnostiska metoder för både hundar och människor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/arftligt-skydd-mot-skoldkortelrubbning-hos-vissa-hundar/ 437899 Thu, 03 Jun 2021 11:24:28 +0100 Ljusbehandling förbättrar inte sårläkning hos häst Många hästar behandlas med ljusterapi för olika sjukdomstillstånd. Behandlingsformen, som kallas LLLT (low level light therapy), är kontroversiell och vetenskapliga bevis för en medicinsk effekt saknas ofta. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt effekten av LED-ljusbehandling på sårläkning hos häst. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ljusbehandling-forbattrar-inte-sarlakning-hos-hast/ 437889 Mon, 27 Dec 2021 13:24:38 +0100 Virus frodas hos fästingar i varma fladdermusgrottor Infektionssjukdomar som sprids av till exempel mygg, svidknott och fästingar kallas vektorburna sjukdomar och har globalt sett mycket stor betydelse både för djur- och folkhälsa. Till dessa sjukdomar räknas bland annat de allvarliga virussjukdomarna Dengue-feber, West Nile-feber och Rift Valley fever. För att begränsa vektorburna sjukdomar behöver vi öka kunskapen om vilka virus fästingar bär på och hur virus sprids från fästingar till djur och människor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/virus-frodas-hos-fastingar-i-varma-fladdermossgrottor/ 437883 Thu, 09 Dec 2021 16:41:18 +0100 Rörelseanalysmetoden kan påverka hältbedömningen Objektiv analys av hästars rörelsemönster blir allt vanligare vid hältutredningar och i forskning. Antalet olika system för att mäta rörelser objektivt i klinisk verksamhet ökar och systemen skiljer sig åt, både vad gäller teknik för registrering av rörelser och hur signalerna efteråt analyseras av systemet. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har i ett internationellt samarbete jämfört hur olika metoder för signalanalys påverkar bedömningen av eventuell hälta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/rorelseanalysmetoden-kan-paverka-haltbedomningen/ 437876 Thu, 03 Jun 2021 11:12:32 +0100 Hundens respiratoriska coronavirus funnet i Sverige Hundens respiratoriska coronavirus är ett av flera smittämnen som kan orsaka så kallad kennelhosta. Kennelhosta är en vanlig luftvägssjukdom hos hund och känns igen på den torra hostan som kan leda till kväljningar. Sjukdomen drabbar främst hundar som träffas i större grupper som vid utställningar, tävlingar och hunddagis. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hundens-respiratoriska-coronavirus-funnet-i-sverige/ 437873 Thu, 03 Jun 2021 11:21:36 +0100 Djurhantering och stress vid mobil slakt av nötkreatur Drygt 400 000 nötkreatur slaktas årligen på svenska slakterier. De allra flesta transporteras på landsväg till slakteriet. Den pågående omstruktureringen av lantbruket leder till allt större besättningar och transportavstånd. Mobil slakt har potential att minska djurens stress genom att slakteriet tas till djuren istället för tvärtom. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/djurhantering-och-stress-vid-mobil-slakt-av-notkreatur/ 437870 Tue, 15 Aug 2023 10:46:27 +0100 Skillnader i immunförsvaret hos parasittoleranta getter Infektioner med parasitära maskar i mage och tarm är ett av de största djurhälsoproblemen inom får- och gethållningen världen över. Resistensutveckling mot avmaskningsmedel ses därför som ett allvarligt hot mot djurhälsan och i arbetet med framtida strategier för parasitkontroll undersöks om man genom avel kan ta fram djur som är naturligt toleranta mot maskinfektioner. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/skillnader-i-immunforsvaret-hos-parasittoleranta-getter/ 437868 Tue, 18 May 2021 12:23:05 +0100 Travhästar utan hästskor är snabbare Att träna och tävla hästar utan skor har blivit mer och mer vanligt inom flera olika hästsportdiscipliner. Inom travsporten har det länge funnits en uppfattning att prestationsförmågan kan påverkas positivt om hästarna inte har skor, men också att barfotakörning kan öka risken för galopp. Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att det faktiskt går snabbare om travhästarna körs barfota. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/travhastar-utan-hastskor-ar-snabbare/ 437852 Mon, 27 Dec 2021 13:30:27 +0100 Framtidens foder bygger på kretslopp Vår forskning handlar om hur vi kan selektera mellan tusentals möjliga mikrober, för att isolera de som lönar sig för en mer detaljerad utvärdering. I nuläget är fiskfoder huvudkandidaten, då mikrober naturligt ingår som föda för fisken i något av dess livsstadier. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/framtidens-foder-bygger-pa-kretslopp/ 437074 Fri, 07 Jul 2023 13:43:18 +0100 Olika framtider för grisarna Efterfrågan på griskött ökar i världen när många länder reser sig från fattigdom. Samtidigt ökar kraven på klimatsmart köttproduktion. I EU-projektet SusPig skissar vi på två scenarier. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/olika-framtider-for-grisarna/ 437024 Fri, 07 Jul 2023 13:54:41 +0100 Egenskaper hos ekologiska kor av olika ras Inom ekologisk produktion rekommenderas producenter ofta använda lokala raser. Dock saknas vetenskapliga belägg för hur lokala raser fungerar under de förhållanden som råder inom ekologisk mjölkproduktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/egenskaper-hos-ekologiska-kor-av-olika-ras/ 437018 Fri, 07 Jul 2023 13:56:11 +0100 Rädda regnskogen med olja och protein från jäst Jästprotein och jästolja producerat från cellulosa från trä och halm kan användas som alternativa protein- och fettkällor i fiskfoder. Vattenbruk är en snabbt växande industri och fisk är ett viktigt livsmedel. Fiskmjöl och fiskolja är fortfarande de vanligaste foderråvarorna i odlingen, men för hållbar tillväxt inom vattenbruket behövs andra alternativ. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/radda-regnskogen-med-olja-och-protein-fran-jast/ 436989 Mon, 04 Sep 2023 10:12:16 +0100 Mindre metan med havre i fodret För ett antal år sedan var havre det vanligaste spannmålsslaget i mjölkkornas foderstat, men nu för tiden är det betydligt vanligare med korn. Dock visar studier att mjölkavkastningen är minst lika hög med havre som med korn. De båda sädesslagens sammansättning skiljer sig åt, något som kan påverka mängden metan som produceras vid matsmältningen i våmmen, och således metanutsläppen från mjölkproduktionen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mindre-metan-med-havre-i-fodret/ 436985 Thu, 01 Feb 2024 10:39:43 +0100 Släktskap mellan fårraser I detta projekt undersökte vi släktskap och genetisk variation hos fem svenska fårraser; Gutefår, Gotlandsfår, Klövsjöfår, Dalapälsfår och Fjällnäsfår. Vi undersökte DNA-variationen på 600 000 platser på kromosomerna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/slaktskap-mellan-farraser/ 436982 Fri, 07 Jul 2023 12:55:33 +0100 Uppfödning av korsningsstutar på grovfoder och naturbete Användning av köttrassemin i mjölkbesättningar kan vara ett sätt att höja värdet på slaktkroppen genom att både slaktkroppstillväxt och formklass förbättras. Effekten av att använda köttras på mjölkkor blir störst i intensiva uppfödningssystem. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/uppfodning-av-korsningsstutar-pa-grovfoder-och-naturbete/ 436980 Wed, 06 Dec 2023 17:05:40 +0100 God ekonomi med mjölkraskorsning Intresset för korsning mellan mjölkraser ökar i Sverige, vilket ökar behovet för mer kunskap rörande korsningsavel – särskilt om dess ekonomiska konsekvenser. I denna studie simulerades rotationskorsning och slutkorsning mellan raserna Holstein och SRB i en konventionell och en ekologisk besättning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/god-ekonomi-med-mjolkraskorsning/ 436971 Fri, 07 Jul 2023 13:53:23 +0100 Fullfoder till grisar Att ge ensilage till grisar kan höja djurvälfärden, eftersom det ger mer av födosöksbeteende och mindre av skadliga beteenden mellan grisarna i boxen. Utfodringen kräver dock mycket arbete och ofta går en hel del ensilage till spillo. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/fullfoder-till-grisar/ 436952 Fri, 07 Jul 2023 12:51:08 +0100 zoonos sorkfeber Sjukdomar som sprids mellan djur och människa, så kallade zoonoser, utgör ett allt större hot mot den globala folkhälsan. Coronaviruset (SARS-CoV-2), som har orsakat det nuvarande utbrottet av covid-19, är ett sådant exempel. Den pågående pandemin har startat en debatt om vilken roll som förstörda livsmiljöer, minskad biologisk mångfald och ett förändrat klimat har för utbrott av zoonoser. I diskussionerna hänvisas ofta till sjukdomsutbrott i Asien. Sambanden gäller dock också i Sverige – och inte bara i framtiden, vi ser dem redan nu. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/zoonos-sorkfeber/ 435512 Tue, 12 May 2020 07:09:58 +0100 Mångbruk – att samsas om samma skog (rapport) Det finns en potential för att utveckla mångbruk av skog, men det förutsätter en väl utvecklad landsbygdspolitik med en tydlig styrning och vision för framtiden. Det visar analysen som bygger på intervjuer med skogsägare och mångbrukare med eller utan skog, och på litteraturstudier av tidigare forskning om hur skogen används (se länk nedan). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/mangbruk--att-samsas-om-samma-skog-rapport/ 433922 Mon, 03 Oct 2022 14:15:07 +0100 Snabbtest för katt kan stödja misstanke om hjärtsjukdom Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) är den vanligaste hjärtsjukdomen hos katt. Sjukdomen leder till förtjockning av hjärtats kammare och förmaket kan förstoras. HCM diagnostiseras normalt med hjälp av ultraljud, men det vore fördelaktigt med en enkel och lättillgänglig blodanalys för att stödja misstanke om sjukdom. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/snabbtest-for-katt-kan-stodja-misstanke-om-hjartsjukdom/ 433346 Mon, 27 Dec 2021 13:15:47 +0100 Förbättrad titthålskirurgi för hästens karpaltunnel Senskador är en vanlig orsak till hälta hos häst. Skada kan uppkomma om en sena överbelastas vid arbete eller om hästen till exempel skadas av en spark. Vid en senskada brister fibrer i senan och inflammation uppstår. Problemet behandlas ofta med vila och antiinflammatoriska läkemedel men vid vissa skador behövs titthålskirurgi. För att utveckla tekniken för titthålskirurgi vid senskador i hästens karpaltunnel (senskidan som skyddar böjsenorna på baksidan av hästens framknä) har en studie utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/titthalskirurgi-av-hastens-karpaltunnel/ 433326 Thu, 03 Jun 2021 11:38:49 +0100 Ökad ryttarvikt påverkade inte hästens beteende eller hälsa Hur ryttarens vikt påverkar hästens hälsa och välfärd är ett omdebatterat ämne eftersom vi inte vet hur tunga ryttare en häst kan bära. En internationell studie, med forskare från Danmark, Frankrike och Sveriges lantbruksuniversitet, har undersökt hur en ökning av ryttarens vikt påverkar hästen vid ridning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/okad-ryttarvikt-paverkade-inte-hastens-beteende-eller-halsa/ 433323 Thu, 03 Jun 2021 11:37:42 +0100 Alltför få hundägare borstar sina hundars tänder Tandlossning (parodontit) är den vanligaste sjukdomen hos hund. Mer än 80% av hundar över 3 år anses vara drabbade. Sjukdomen går dock oftast att förebygga genom daglig tandborstning. I en studie som utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet svarade 6 av 10 hundägare att det är viktigt att borsta hundens tänder, men knappt 4% av svenska hundägare borstar sin hunds tänder dagligen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/alltfor-fa-hundagare-borstar-sin-hunds-tander/ 433315 Thu, 03 Jun 2021 11:36:16 +0100 Hantering av rå kyckling och smitta – globalt projekt Campylobacter är den vanligaste bakteriella orsaken till mag- och tarmsjukdom hos människa globalt sett. Bakterien finns hos både djur och människor men är framförallt anpassad till miljön i tarmarna hos fågel, och sjukdomen sprids främst via förorenade livsmedel från kyckling. För att minska risken för sjukdom behövs kunskap om smittan, inte bara inom livsmedelsproduktionen utan även hos konsumenter över hela världen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/hantering-av-ra-kyckling-i-mellanostern/ 433312 Tue, 18 May 2021 12:24:08 +0100 Tumör-lys-syndrom hos hund efter cellgiftsbehandling Tumörsjukdomen blodcancer eller malignt lymfom är relativt vanlig hos hund. Sjukdomen är dödlig utan behandling men många hundar kan cellgiftbehandlas med gott resultat och mår bra under behandlingstiden. Cellgiftsbehandling är dock inte riskfri och i en vetenskaplig fallrapport beskriver forskare från Sveriges lantbruksuniversitet allvarliga bieffekter hos en hund som behandlats för malignt lymfom. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/tumor-lys-syndrom-hos-hund-efter-cellgiftsbehandling/ 433308 Mon, 27 Dec 2021 13:14:44 +0100 Parasitförekomst hos året runt-betande gotlandsruss Året runt-betande hästar har visat sig vara positivt för den biologiska mångfalden och kan öka förekomsten av insekter som fjärilar och humlor. För att ta reda på mer om hur betesrutinen påverkar hästarnas hälsa har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i en 2,5 år lång studie undersökt mängden parasiter hos gotlandsruss som betat utan tillskottsutfodring. Forskarna undersökte också om läkemedlet pyrantel, som har låg negativ inverkan på insekter, kan användas för att kontrollera hästens vanligaste parasiter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/parasitforekomst-hos-aret-runt-betande-gotlandsruss/ 433300 Mon, 27 Dec 2021 13:06:37 +0100 Rapportera skador från stora betande fåglar och bidra till bättre skydd för grödan i framtiden Lantbrukare, forskare och vilthandläggare måste arbeta tillsammans. Om lantbrukarna inte rapporterar in skador från gäss och tranor blir det svårt för forskarna och vilthandläggarna att ta fram och utvärdera strategier som kan skydda grödorna. SLU-forskare misstänker att inte alla skador rapporteras in i dag, och ber lantbrukare att använda det system som finns. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/rapportera-skador-fran-stora-betande-faglar-och-bidra-till-battre-skydd-for-grodan-i-framtiden/ 430047 Thu, 10 Aug 2023 14:01:20 +0100 QWARTS Sverige har planer på att öka uttaget av skogsbiobränslen. Det kan dock minska skogens tillgång till näringsämnen. Kommer den näring som frigörs via vittring av markens mineral att räcka för att kompensera för ett ökat biobränsleuttag? Forskare använder olika metoder för att göra sådana beräkningar. SLU-forskare har nu, tillsammans med andra forskare, gjort noggrannare studier av dessa metoder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/qwarts/ 429962 Tue, 31 Mar 2020 16:04:08 +0100 Effektiva samverkansprocesser - styrning, deltagande och dialog inom skogspolitikens ramar Samverkan kan leda till högre tillit mellan myndigheter och medborgare, ökad legitimitet för politiska beslut samt bättre förutsättningar för att nå gemensamma mål i förvaltningen. Men det finns flera fallgropar som bör undvikas om processerna ska bli effektiva. Det visar en rapport om samverkan utifrån ett skogligt perspektiv (se länkar nedan). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/effektiva-samverkansprocesser---styrning-deltagande-och-dialog-inom-skogspolitikens-ramar/ 429411 Mon, 22 Jun 2020 13:16:32 +0100 Mäta mångfald i skog – vad kan Sverige lära sig från andra länder? Det finns ingen ”magic bullet” som fångar och beskriver hela tillståndet för den biologiska mångfalden i skogen. Däremot finns intressanta ansatser i Sveriges närområde och även i internationella mätsystem. Ett större fokus på data om arter är ett sätt som skulle göra uppföljningen av miljömålet Levande skogar mer träffsäkert. I en rapport i Future Forests Rapportserie beskriver Martin Pilstjärna och Mats Hannerz de olika ländernas miljöuppföljning och indikatorer. Analysen och jämförelsen med Sverige leder till flera förslag för utveckling av miljömålsindikatorerna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/mata-mangfald-i-skog--vad-kan-sverige-lara-sig-fran-andra-lander/ 429396 Thu, 26 Mar 2020 11:18:30 +0100 Ny markör för artros hos akut halta hästar Sjukdomen artros, eller osteoartrit som den egentligen heter, är den vanligaste orsaken till att tävlingshästar blir halta. Sjukdomen diagnostiseras oftast sent i förloppet då ledskadorna är långt gångna och bra behandlingsalternativ saknas. Med målsättningen att kunna identifiera små förändringar, långt innan hästen blir halt, arbetar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att ta fram pålitliga markörer för artros hos häst. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ny-markor-for-artros-hos-akut-halta-hastar/ 428805 Mon, 27 Dec 2021 13:10:57 +0100 DNA visar hur avel format den svenska varmblodshästen Uppfödare av den svenska varmblodshästen har genom tiderna prioriterat prestationsegenskaper och under de senaste decennierna har avelsurvalet styrts alltmer specifikt mot prestation inom dressyr eller hoppning. För att se hur denna typ av avel speglas i arvsmassan har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet jämfört arvsmassan hos svenska varmblod och exmoorponnyer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/dna-visar-hur-avel-format-den-svenska-varmblodshasten/ 428800 Mon, 27 Dec 2021 13:21:51 +0100 Tjurspermier påverkas av årstidernas växlingar Klimatförhållanden kan påverka ett djurs reproduktiva förmåga. Till exempel har hett, fuktigt klimat negativ effekt på spermierkvaliteten. Hur spermier hos tjurar påverkas av ett tempererat klimat, alltså ett klimat med årstider, är inte känt och därför har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt detta tillsammans med spanska kollegor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/tjurspermier-paverkas-av-arstidernas-vaxlingar/ 428779 Thu, 03 Jun 2021 11:13:51 +0100 Utfodring med färskfoder kan sprida sjukdomsframkallande bakterier Att utfodra hundar med färskfoder har blivit populärt, men det finns risker med detta. Köttråvaran i foderbutikernas frysdiskar består av slaktbiprodukter som inte har värmebehandlats och fodret innehåller ofta sjukdomsframkallande bakterier. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt har undersökt om bakterierna också utsöndras med hundarnas avföring och kan utgöra en smittkälla även på så vis. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/utfodring-med-farskfoder-kan-sprida-patogena-bakterier/ 428725 Thu, 09 Dec 2021 13:42:48 +0100 Enkäter kan hitta gener för hundars beteende Hundars mentala egenskaper och beteenden är viktiga för att både ägare och hundar skall må bra. För att kunna ta hänsyn till detta i avelsarbetet har vi i Sverige standardiserade tester som beskriver hundars beteenden, till exempel Mentalbeskrivning Hund (MH). Motsvarande tester finns inte i alla länder och där de finns är de annorlunda utformade, vilket försvårar internationellt avelssamarbete. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker alternativ för internationella jämförelser av avelsdjur. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/enkater-kan-hitta-gener-for-hundars-beteende/ 428714 Thu, 03 Jun 2021 11:28:36 +0100 Systematisk träning för trygga grisar i transplantationsstudier Njurtransplantation är en livräddande behandling för personer med njursvikt, men den transplanterade njuren riskerar att stötas av och att förlora sin funktion på sikt. Hälften av de njurar som transplanteras fungerar inte efter 12 år och det är viktigt att hitta metoder för att förlänga tiden som njurarna fungerar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/forsoksdjur/systematisk-traning-for-trygga-grisar-i-transplantationsstudier/ 428709 Tue, 18 May 2021 09:31:43 +0100 Orsaker till vinglighet hos mops studerade Sjukdomar som drabbar ryggmärgen, så kallade myelopatier, kan ha många orsaker hos hund. Utöver förväntade tecken på denna typ av sjukdom, såsom svaghet eller vinglighet, uppvisar hundar med myelopatier mycket varierande symptom. Hos mops är myelopatier vanliga och symptomen hos dessa vingliga mopsar är förvånansvärt lika. För att ta reda på mer om varför vissa mopsar blir vingliga har en studie genomförts vid Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med företaget AniCura. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/orsaker-till-vinglighet-hos-mops-studerade/ 428700 Thu, 09 Dec 2021 16:43:51 +0100 Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare? Grisproduktionen i Skåne utgör ungefär en tredjedel av Sveriges, nästan 400 000 grisar av totalt 1,3 miljoner. En studie har genomförts på digitaliserad grisproduktion med syfte att ge information och förbättra kunskapen om datarelaterad infrastruktur på gårdsnivå samt möjligheter till att utbyta data mellan olika parter; lantbrukare, forskare, rådgivare, veterinärer. Projektet skulle också ta de första stegen i utvecklingen mot en lantbrukarorienterad smartphone-app för bättre produktionsledning inom grisuppfödning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/digitaliserad-grisproduktion-hur-langt-har-vi-kommit-och-hur-gar-vi-vidare/ 420578 Wed, 26 Feb 2020 20:50:01 +0100 Svenska lantraskor bär på unik genetisk variation Lantraskor var förr viktiga för svensk livsmedelsförsörjning. Idag dominerar i stället ett fåtal högproducerande mjölkraser och de flesta lantraser består av få individer. Lantraserna kan bära på värdefulla gener då de är anpassade till sin lokala miljö, men det är risk att genetiska varianter går förlorade när antalet djur är litet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/svenska-lantraskor-bar-pa-unik-genetisk-variation/ 420326 Thu, 06 Jul 2023 09:02:29 +0100 Bättre fruktsamhet med automatisk mätning av progesteron I nuvarande avel för bättre fruktsamhet hos mjölkkor använder vi oss av uppgifter om semineringar. Ett av måtten är tiden från kalvning till första seminering (KFI) – ju tidigare kon blivit seminerad desto snabbare kan man anta att hon har börjat återfå normala könsfunktioner, vilket är gynnsamt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/battre-fruktsamhet-med-automatisk-matning-av-progesteron/ 420317 Thu, 06 Jul 2023 09:09:52 +0100 Så föder svenska producenter upp grisar utan kupering Svansbitning är ett vanligt problem inom modern grisproduktion och är en indikator på dålig miljö där grisens beteendebehov inte uppfylls. Svansbitningen orsakar smärta och ibland infektioner, vilket leder till minskad tillväxt och lönsamhet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/sa-foder-svenska-producenter-upp-grisar-utan-kupering/ 420312 Thu, 06 Jul 2023 09:08:12 +0100 Bete morgon och kväll maxar kons konsumtion Tillgång till bete gynnar djurvälfärden, men kan i automatiska mjölkningssystem vara svårt att förena med ett tillräckligt näringsintag. Tillgång till produktionsbete under en del av dygnet, s.k. deltidsbete, kan vara ett intressant alternativ till rastfålla. Djurvälfärden gynnas, samtidigt som kornas näringsintag kan säkerställas med tillskottsfoder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/bete-morgon-och-kvall-maxar-kons-konsumtion/ 420307 Thu, 06 Jul 2023 09:07:20 +0100 EHEC tar landsvägen eller liftar med betesdjuren EHEC är en bakterie som kan orsaka allvarlig sjukdom bland människor. Den sprids av nötkreatur, som själva inte påverkas av den. Bakterien kan spridas över långa sträckor genom handel med djur, men i områden där den etablerat sig sprids smittan mellan närliggande gårdar på hittills okända vägar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/ehec-tar-landsvagen-eller-liftar-med-betesdjuren/ 420283 Thu, 06 Jul 2023 09:11:49 +0100 Växer kycklingarna i takt? Inom slaktkycklinguppfödningen förväntar man sig att kycklingarna i en flock ska växa i ungefär samma takt. De är lika gamla, får samma foder, är av likartat genetiskt ursprung och vistas i samma miljö. En jämn tillväxt anses därför vara ett tecken på att ”allt är som det ska” i flocken. Ojämna vikter anses vara ett varningstecken – finns det något dolt hälsoproblem i flocken? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/vaxer-kycklingarna-i-takt/ 420263 Thu, 06 Jul 2023 09:08:53 +0100 Sensorer för övervakning av betande lamm Utvecklandet av små och lätta sensorer har möjliggjort att de kan användas på får och lamm. Det är dock viktigt att utvärdera sensorernas tillförlitlighet och användarbarhet på gårdsnivå. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/sensorer-for-overvakning-av-betande-lamm/ 417777 Wed, 06 Dec 2023 17:07:23 +0100 Objektiv rörelseanalys av halta mjölkkor Ortopedisk smärta, där hälta är det vanligaste symptomet, anses vara det största djurvälfärdsproblemet hos våra mjölkkor. Det kan även leda till nedsatt mjölkproduktion, minskat foderintag och sämre fertilitet, med konsekvens att korna ofta skickas till slakt i förtid. Det är viktigt att hälta upptäcks i ett tidigt skede så att rätt behandling kan inledas och kon slipper ha ont. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/objektiv-rorelseanalys-av-halta-mjolkkor/ 417773 Thu, 06 Jul 2023 09:13:33 +0100 Sensorsystem i KoKalv-projektet Det finns intresse bland såväl lantbrukare som konsumenter för system där mjölkraskalvar får gå kvar hos korna under den period de dricker mjölk. Ett treårigt forskningsprojekt om att hålla kor och kalvar tillsammans pågår nu i SLUs mjölkkobesättning vid Lövsta Lantbruksforskning utanför Uppsala. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/sensorsystem-i-kokalv-projektet/ 417771 Thu, 06 Jul 2023 09:04:20 +0100 Gigacow – SLUs digitala nätverk för mjölkkor Gigacow är en infrastruktursatsning vid Sveriges lantbruksuniversitet med syfte att underlätta storskalig insamling av data från befintlig utrustning på mjölkgårdar. Målet är att i samarbete med lantbrukare skapa en kunskapsbas där genomisk avelsvärdering kombineras med de allt större datamängder som samlas in av olika system som övervakar produktion, djurhälsa, foderintag och gårdens övriga delar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/gigacow--slus-digitala-natverk-for-mjolkkor/ 417744 Thu, 06 Jul 2023 09:09:29 +0100 Hur umgås kor? Hur mjölkkor interagerar med varandra i en ladugård kan påverka såväl deras välfärd som deras produktion. En stressad ko mjölkar helt enkelt mindre. Hon påverkas av många olika faktorer, där den sociala miljön är en viktig del. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/hur-umgas-kor/ 417742 Thu, 06 Jul 2023 09:06:56 +0100 Observation av renar på avstånd Att använda GPS-halsband för att registrera djurs positioner är numera en vanlig metod för att studera både vilda och tama djurs beteende och rörelsemönster. I forskning på renar har det använts i nästan 20 års tid. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/observation-av-renar-pa-avstand/ 417739 Thu, 06 Jul 2023 09:12:09 +0100 Sommareksem hos häst har komplex genetisk bakgrund Sommareksem är den vanligaste allergiska hudsjukdomen hos häst och beror på överkänslighet mot insektsbett, främst från svidknott. Risken att drabbas av sommareksem påverkas både av miljöfaktorer, som till exempel förekomst av svidknott, och av hästens genetiska förutsättningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/sommareksem-hos-hast-har-komplex-genetisk-bakgrund/ 417682 Thu, 03 Jun 2021 11:25:29 +0100 Inga belägg för kroniska bärare av afrikansk svinpest Sjukdomen afrikansk svinpest är vanligen dödlig för drabbade grisar men en del djur överlever. Det finns en etablerad uppfattning att sådana grisar blir kroniska smittbärare, vilket om det är sant har stor betydelse för spridning av sjukdomen. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt har granskat den hittills publicerade forskningen inom området för att bedöma det vetenskapliga stödet för kroniskt bärarskap av afrikansk svinpest. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/inga-belagg-for-kroniska-barare-av-afrikansk-svinpest/ 417657 Thu, 23 Jan 2020 11:59:27 +0100 Förslutning av lungvävnad med ny teknik Vid lungsjukdom kan vävnadsprover från lungan behövas, alternativt ska delar av lungan avlägsnas kirurgiskt. När titthålskirurgi används hos hundar och katter är det av utrymmesskäl svårt att använda vissa verktyg för att försluta vävnaden vid ingreppet. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför i samarbete med Washington State University undersökt möjligheten att använda en resorberbar självlåsande loop för att försluta lungvävnad. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/forsoksdjur/forslutning-av-lungvavnad-med-ny-teknik/ 417656 Thu, 23 Jan 2020 11:48:54 +0100 Bakterieförekomst i hingstsperma Hingstsperma blandas med hingstens normala bakterieflora vid sin passage genom reproduktionsorganet. Bakterierna kan ge försämrad spermakvalitet vid lagring och vissa kan orsaka sjukdom hos ston. Sperma från avelshingstar brukar därför testas för sjukdomsframkallande bakterier innan avelssäsongen, och antibiotika tillsätts vid lagring av sperma. För att undvika överanvändning av antibiotika behövs kunskap om vilka tänkbart sjukdomsframkallande bakterier som finns i samlad sperma. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/bakterieforekomst-i-hingstsperma/ 417652 Thu, 03 Jun 2021 11:22:54 +0100 Viktigt att analysera förekomst av stor blodmask Den stora blodmasken, Strongylus vulgaris, anses vara hästens farligaste parasit med kolik som vanligaste symtom. Då flera av hästens parasiter har utvecklat resistens måste dock avmaskningsmedel användas restriktivt till hästar för att fortsätta vara verksamma. Sedan 2007 rekommenderas selektiv avmaskning, vilket i praktiken innebär att alla hästar träckprovundersöks och endast de individer som utskiljer en viss mängd parasitägg avmaskas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/viktigt-att-analysera-forekomst-av-stor-blodmask/ 417644 Thu, 03 Jun 2021 11:20:16 +0100 Hästens sjuka broskceller kan reparera sig Osteoartrit eller artros som sjukdomen också kallas är vanlig hos häst och innebär att ledens brosk sakta bryts ner på grund av låggradig inflammation. Inflammationen gör att energiupptaget hos broskcellerna minskar och då bränslet uteblir skadas cellerna eller dör. I ett samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt hur broskceller kan läka från inflammationen och bilda nytt brosk. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hastens-sjuka-broskceller-kan-reparera-sig/ 417643 Tue, 18 May 2021 12:26:10 +0100 Getters gener följer människan genom Afrika Arkeologiska fynd visar att getter kom till Afrika för ca 7000 år sedan. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har i ett internationellt samarbete undersökt arvsmassan hos getter i Kamerun för att få mer information om hur djurens spridits över kontinenten och anpassat sig till afrikanska förhållanden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/getters-gener-foljer-manniskan-i-afrika/ 417632 Thu, 23 Jan 2020 15:18:37 +0100 Fysiologisk utveckling av den unga sockerbetan Proteiner från vete och potatis kan, när de används i låga koncentrationer, fungera som biostimulanter för tidig tillväxt och etablering av sockerbetor. Små tillsatser av vete- och potatisproteiner har visat sig öka tillväxten hos unga sockerbetor. Slutsatserna från detta projekt indikerar en stor potential för användande av växtprotein som biostimulanter för ökad tillväxt och potentiellt högre avkastning hos sockerbeta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/fysiologisk-utveckling-av-den-unga-sockerbetan/ 416175 Tue, 21 Jan 2020 15:09:47 +0100 kvickrot I dagsläget skulle nog de flesta lantbrukare svara nej på den frågan. Det går att hantera kvickrot med hjälp av bekämpningsmedlet glyfosat eller jordbearbetning. Men när det förlängda tillståndet för glyfosat går ut 2022 och kraven på jordbruket att minska utsläppen av växthusgaser ökar blir läget ett annat. Det är i det perspektivet SLU forskar på alternativa metoder att hantera kvickrot. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/vpe/kvickrot/ 413149 Tue, 03 Dec 2019 10:04:23 +0100 Förekomst av neurom i kastrationsärr hos häst I Sverige kastreras de flesta hingstarna vilket gör kastration till ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen inom hästmedicin. Vid kastrationen krossas testikelnerverna och skärs sedan av. Under läkningsprocessen kan nervfibrerna tillsammans med ärrvävnad bilda små strukturer som kallas neurom. Man vet att neurom som bildas efter andra ingrepp kan orsaka smärta men hur vanligt det är att neurom bildas efter kastration hos häst, och om detta är smärtsamt, har inte undersökts tidigare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/forekomst-av-neurom-i-kastrationsarr-hos-hast/ 412966 Thu, 09 Dec 2021 16:40:11 +0100 Fallrapport om stor bencysta hos häst Bencystor är en av många orsaker till hältor hos hästar. Cystorna är avgränsade hålrum i skelettet och det finns flera orsaker till att de uppkommer, till exempel utvecklingsrubbningar, störd blodtillförsel eller fysiska skador på intilliggande leder. Hälta kan uppstå som en direkt följd av cystan eller på grund av att cystan ger inflammation i en intilliggande led. Beroende på cystans utformning, placering och symptom finns olika behandlingsmöjligheter men ofta rekommenderas kirurgisk behandling. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/fallrapport-om-stor-bencysta-hos-hast/ 412950 Thu, 03 Jun 2021 11:16:44 +0100 Ny metod för diagnostik av maskar hos nötkreatur Parasiter är vanligt förekommande hos betande nötkreatur i Sverige. Särskilt löpmagsmask (Ostertagia) kan vid riklig förekomst påverka djurens välfärd, hälsa och produktivitet negativt. På senare tid har en ökning av resistens mot de läkemedel som används vid avmaskning observerats. Därför behövs nya känsliga analysmetoder som underlättar övervakning av parasitbördan i infekterade besättningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/ny-metod-for-diagnostik-av-maskar-hos-notkreatur/ 412932 Thu, 09 Dec 2021 13:39:10 +0100 Alternativ till antibiotika vid hantering av hingstsperma Hingstsperma förorenas av bakterier under samling och hantering. För att förlänga spermiernas överlevnad, och för att undvika överföring av bakterier till stoet vid inseminering, tillsätts antibiotika i spermans spädningsvätska. Användningen av antibiotika ger risk för uppkomst av antibiotikaresistens och därför behövs nya metoder för spermahantering. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/alternativ-till-antibiotika-vid-hantering-av-hingstsperma/ 412903 Tue, 18 May 2021 12:26:34 +0100 Ovanlig blodparasit hos en svensk hund Med allt fler hundar som reser mellan olika länder ökar risken för att nya infektionssjukdomar kommer till Sverige. Hepatozoon canis är en blodparasit som sprids till hundar via brun hundfästing. Tidigare har varken Hepatozoon canis eller brun hundfästing funnits i Sverige men parasiten har på senare tid hittats hos hundar som aldrig varit utomlands. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ovanlig-blodparasit-hos-en-svensk-hund/ 412890 Mon, 27 Dec 2021 13:19:54 +0100 Hästens broskceller uttrycker smärtmarkörer Osteoartrit eller artros som sjukdomen också kallas är den vanligaste orsaken till att tävlingshästar blir halta. Sjukdomen kännetecknas av inflammation och vävnadsnedbrytning i leder vilket ger upphov till smärta. Smärtan bedöms idag utifrån grad av hälta och hästens reaktion vid så kallade böjprov. För att tydligt härleda smärtans ursprung kan en misstänkt led lokalbedövas genom injektion. Det finns ett stort behov av nya enkla, säkra metoder för att objektivt kunna mäta smärta i samband med hältutredning hos häst. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hastens-broskceller-uttrycker-smartmarkorer/ 412872 Tue, 18 May 2021 12:27:02 +0100 Det svarta fårets gener studerade Genom att studera gener som bestämmer ullens färg hos får erhålls både information om pigmentets nedärvning och om hur avelsselektionen sett ut i ett historiskt perspektiv. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt den genetiska bakgrunden till färg hos svarta, vita och grå får av sju svenska fårraser. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/det-svarta-farets-gener/ 412862 Thu, 28 Nov 2019 12:37:30 +0100 Öroninflammation hos häst Hästar får sällan öroninflammationer. Det kan därför vara svårt att känna igen symptomen och det kan ta lång tid innan drabbade hästar får korrekt vård. För att beskriva sjukdomssymptom och ta reda på mer om sjukdomens bakomliggande orsaker, behandling och prognos har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med veterinärer från Mälaren Hästklinik studerat patientjournaler från hästar som behandlats för öroninflammation under åren 2011-2018. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/oroninflammation-hos-hast/ 412859 Wed, 17 Mar 2021 12:48:49 +0100 Skördetiden påverkar mjölkkons konsumtion och avkastning Mjölkproduktion som baseras på en hög andel vallfoder är ekonomiskt och miljömässigt gynnsam. Klimatförändringar skapar nya förutsättningar för odling och skörd av vallen. Växtsäsongen har blivit längre, vilket påverkar både kvalitet och avkastning hos vallen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/skordetiden-paverkar-mjolkkons-konsumtion-och-avkastning/ 412840 Tue, 03 Dec 2019 07:31:37 +0100 Rötter och mekanik förbättrar packade jordar Förfrukter med djupa rötter är effektiva markluckrare. Biologisk luckring kan vara ett alternativ till mekanisk luckring, det visar ett deltagardrivet SLF-projekt där potatisodlare, forskare, rådgivare och deltagare från industrin samarbetat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/rotter-och-mekanik-forbattrar-packade-jordar/ 411364 Wed, 27 Nov 2019 16:21:44 +0100 LED-belysning och kort dag ger kompakta krukväxter För att få vackra, kompakta och skottrika prydnadsväxter används ofta kemiska preparat. Forskning på SLU Alnarp visar att en kombination av LED-belysning i orangerött eller grönt tillsammans med kortare dagslängd ger en liknande effekt på bland annat julstjärnor och pelargoner. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/led-belysning-och-kort-dag-ger-kompakta-krukvaxter/ 411369 Wed, 27 Nov 2019 16:17:55 +0100 Praktiskt beräkningsverktyg för djurhälsokostnader För att planera gårdsspecifika djurhälsoåtgärder krävs skräddarsydda bedömningar av varje gårds kostnader för olika produktionsstörningar. I ett samarbete mellan flera europeiska länder har vi tagit fram ett praktiskt beräkningsverktyg för att uppskatta bortfallskostnaderna för produktionssjukdomar hos mjölkkor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/praktiskt-berakningsverktyg-for-djurhalsokostnader/ 412796 Tue, 03 Dec 2019 07:30:03 +0100 Hatten på för fiskvälfärden! Alla fiskar som hålls av människor måste bedövas innan slakt. Hur detta ska göras på ett etiskt försvarbart sätt är dock oklart. Kunskapsbristen när det kommer till bedövningsmetoder för fisk grundas i svårigheten att kontrollera huruvida en fisk är medvetslös eller ej. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/hatten-pa-for-fiskvalfarden/ 412792 Tue, 10 Jan 2023 08:35:37 +0100 Stärkelse från vetehelsäd smälts fullständigt utan kärnbearbetning För att få ut så mycket stärkelse som möjligt från vetehelsäd bör den skördas sent. Samtidigt ökar hårdheten i kärnan vid senare mognad, vilket kan minska stärkelsens nedbrytbarhet i kon. Därför är det intressant att undersöka om fysisk bearbetning av kärnan hos ensilerad vetehelsäd kan öka stärkelsens smältbarhet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/starkelse-fran-vetehelsad-smalts-fullstandigt-utan-karnbearbetning/ 412789 Tue, 03 Dec 2019 07:23:09 +0100 Enhetsfoder med inhemskt protein till slaktgrisar Grisar som får låg tillförsel av aminosyror under tidig tillväxtfas kan kompensera för detta senare under uppfödningen. Genom att utnyttja denna förmåga kan samma foder användas under hela uppfödningen, i stället för det system med så kallad fasutfodring som är vanligt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/enhetsfoder-med-inhemskt-protein-till-slaktgrisar/ 412785 Tue, 03 Dec 2019 07:21:41 +0100 Vatten på bete möjlig smittrisk för nötkreatur Naturliga vattendrag riskerar att förorenas av såväl avloppsvatten som jordbruksproduktion. För att studera smittspridning till och via vatten kan man använda hydrologiska och hydrodynamiska modeller. I vår studie användes ett fiktivt scenario där kor fick sitt dricksvatten från vattendrag på betet. Salmonella, VTEC och cryptosporidier valdes som exempel för att studera risken för smittspridning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/vatten-pa-bete-mojlig-smittrisk-for-notkreatur/ 412779 Tue, 18 May 2021 12:27:37 +0100 Rasjämförelse i ekologisk mjölkproduktion Inom moderna mjölkkoraser har aveln under lång tid haft stort fokus på produktion. I IFOAMs övergripande standards för ekologisk produktion rekommenderas producenter att i stället använda lokala raser eller lantraser. Dock saknas systematiska undersökningar om hur lokala raser fungerar under de förhållanden som råder inom ekologisk mjölkproduktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/rasjamforelse-i-ekologisk-mjolkproduktion/ 412768 Tue, 03 Dec 2019 07:16:07 +0100 Utveckling av frukt- och bärsortimentet Det svenska bärsortimentet har utökats med nya sorter av havtorn, björnbär och flera andra bärslag. Inom ramen för ett projekt vid SLU har nya sorter redan provodlats och egenskaperna beskrivs i ett nytt faktablad. Många av sorterna är redan E-märkta, för andra väntar en märkning i framtiden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/utveckling-av-frukt--och-barsortimentet/ 410059 Fri, 04 Feb 2022 11:19:33 +0100 Kompaktare krukväxter med lägre fosforgiva Reducerad fosforgiva kan användas som tillväxtreglering av prydnadsväxter. I ett projekt med julstjärna och krysantemum på SLU Alnarp gav låg fosforgiva kompaktare blommor. För låg fosforgiva kan dock ge negativa effekter som färre blommor, bladfall och långsammare utveckling. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/kompaktare-krukvaxter-med-lagre-fosforgiva/ 410396 Tue, 05 Nov 2019 14:47:18 +0100 Nyttiga mikroorganismer i jordgubbssubstrat Forskning på SLU Alnarp visar att doppning av plantrötter i kaliumfosfit vid odling i torv ökar halterna av nyttiga bakterier och svampar på rötterna. Resultatet kan leda till bättre kontroll av skadliga svampangrepp i framtiden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/nyttiga-mikroorganismer-i-jordgubbssubstrat/ 410055 Thu, 31 Oct 2019 11:52:15 +0100 Integrerad ogräsbekämpning i sådd lök Svensk lökproduktion står inför stora utmaningar framöver. Hur ogräset ska hanteras i lök som sås direkt i fält är en av de största utmaningarna. Flera effektiva ogräsmedel bland annat Stomp och Totril har förbjudits i lök . Det är framför allt på fält med en stor ogräsfröbank som det är svårt att klara ogräsen med de nuvarande ogräsmedlen. Den sådda lökens långsamma start och dess glesa öppna växtsätt gör att grödan inte har så stor konkurrenskraft mot ogräset. Detta leder till att det finns ett mycket stort behov av ogräsbekämpning under hela kulturtiden, från sådd till skörd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/integrerad-ograsbekampning-i-sadd-lok/ 410047 Thu, 31 Oct 2019 11:28:41 +0100 Mindre förluster, bättre kvalitet i ekologisk äppelodling Undersökningen visar på hur man i ekologisk äppelodling kan öka skörden av äpplen. Svampsjukdomar leder ofta till kraftigt reducerad produktivitet i ekologisk odling jämfört med IP-odling. Det beror främst på att det inte finns kemiska medel som är godkända för kontroll av lagringssjukdomar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/mindre-forluster-battre-kvalitet-i-ekologisk-appelodling/ 409978 Wed, 30 Oct 2019 15:24:01 +0100 Använd hela växten- nya processade produkter från kålväxter Ett sätt att öka konsumtionen av grönsaker kan vara att använda hela kålväxten som ingrediens i andra livsmedel. Denna studie beskriver möjligheten att framställa nya torkade produkter från sidoströmmar, dvs stam, blad och buketter från olika kålväxter, såsom broccoli, grönkål och vitkål. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/anvand-hela-vaxten--nya-processade-produkter-fran-kalvaxter/ 409967 Wed, 30 Oct 2019 15:00:13 +0100 Vildsvinen kostar mer än vad jakten ger Den ökande vildsvinsstammen orsakar lantbrukare, trädgårdsägare och trafikanter stor skada. Kostnaden är nästan sex gånger så stor som jaktvärdet i form av rekreation och kött, har forskare vid SLU visat. För annat vilt är kostnaden bara tre gånger så stor som nyttan. Forskarna menar att nationella åtgärder krävs för att stimulera vildsvinsjakten och få ner antalet djur. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2019/vildsvinen-kostar-mer-an-vad-jakten-ger/ 409353 Thu, 07 Nov 2019 13:22:11 +0100 Bättre djurvälfärd med gemensamma mått Djur behandlas olika väl i Europas länder. Inom EU-projektet Welfare Quality har SLU-forskare varit med om att utarbeta bedömningskriterier för djurvälfärd, främst för nötkreatur, grisar och fjäderfä. Kriterierna tillämpas nu i flera länder inom EU, vilket gör att djuren får det bättre överlag. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2019/battre-djurvalfard-med-gemensamma-matt/ 408075 Wed, 06 Dec 2023 18:18:55 +0100 Snytbagge Conniflex Snytbaggen är en allvarlig skadegörare som dödar många nysatta barrträdsplantor om de inte skyddas. En framgångsrik innovation från SLU, Conniflex, har lett till att insekten nu möts av ett skyddande lager av sand istället för av insekticider. Rätt plantering minimerar risken för angrepp ytterligare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2019/snytbagge-conniflex/ 407090 Fri, 07 Jul 2023 12:52:04 +0100 Renskötarprojektet Två av tre renskötare har någon gång skadats i arbetet, det visar en rapport från SLU Alnarp. För första gången uppmärksammas renskötarnas arbetsvillkor, i ett omfattande projekt om arbetsmiljö, hälsa och säkerhet i renskötseln. Syftet med projektet var att öka kunskapen om renskötarnas arbete och att utarbeta förslag till åtgärder och informationsmaterial som kan förbättra deras situation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/renskotare/ 406863 Tue, 01 Aug 2023 10:37:29 +0100 Genetiska studier bekräftar hästrasers historia Genetisk variation är ett mått på hur genetiskt olika individer är, till exempel inom en ras. Den genetiska variationen behövs för att kunna förändra en ras med avelsarbete och för att rasen ska vara långsiktigt livskraftig. Genetiska analyser av nio hästraser i Nederländerna visade stora skillnader i genetisk variation. Den nya informationen möjliggör anpassade avelsprogram för att bevara eller utveckla raserna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/genetiska-studier-bekraftar-hastrasers-historia/ 406758 Mon, 27 Dec 2021 13:28:31 +0100 Juverhälsan kan förbättras hos mjölkkor i Rwanda Myndigheterna i Rwanda vill öka mjölkproduktionen för att säkra tillgången på näringsrika livsmedel i kampen mot hunger och fattigdom. För att nå detta mål behöver förekomsten av juverinflammation sänkas. Juverinflammation är en av de vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor och en orsak till att mjölkproduktionen sänks, även hos de drabbade djur som inte visar några tydliga förändringar i mjölk eller juver. Dessa djur har också stor betydelse för smittspridning i besättningen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/juverhalsan-kan-forbattras-hos-mjolkkor-i-rwanda/ 406751 Wed, 09 Oct 2019 08:49:57 +0100 Fakta för mindre förluster i fruktlager Lagringsförluster är ett bekymmer för svensk fruktodling. För att kunna minimera problemet krävs kunskap om de sjukdomar och skador som orsakar förlusterna och om hur dessa kan förebyggas. Den kunskapen presenterar Ibrahim Tahir, forskare vid SLU, i ett faktablad från Tillväxt Trädgård. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/fakta-for-mindre-forluster-i-fruktlager/ 406687 Wed, 02 Oct 2019 15:54:40 +0100 Kvalitetsfrukt kräver kunskap Hög kvalitet är avgörande för svensk frukts konkurrenskraft. För att uppnå den fruktkvalitet som fordras krävs kompetens och omsorg hela vägen från val av grundstam till leverans av lagrad frukt. Ibrahim Tahir vid SLU Alnarp redovisar kunskapsläget för faktorer som påverkar fruktkvaliteten i ett faktablad från Tillväxt Trädgård. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/kvalitetsfrukt-kraver-kunskap/ 406690 Fri, 04 Feb 2022 11:20:22 +0100 Resorption av kirurgiskt implantat utvärderad Nya tekniker utvecklas för att erhålla snabbare, enklare och säkrare kirurgi. Ett nedbrytbart implantat som kan användas för att komprimera vävnad och förhindra blödning har utvecklats vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Som en del av utvärderingen av implantatet undersöktes i den aktuella studien tiden för nedbrytning av implantatet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/resorption-av-kirurgiskt-implantat-utvarderad/ 406688 Mon, 05 Jul 2021 10:24:35 +0100 Hästars Y-kromosomer ger ny information om hingstlinjer Då färre hingstar än ston används i hästavel har de hingstar som används stort inflytande på avelsresultatet. Det finns därför intresse av att kunna följa hingstlinjer i avelsarbetet. Hingstlinjer följs vanligen med hjälp av stamtavlor men dessa kan vara ofullständiga eller till och med felaktiga. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hastars-y-kromosomer-ger-ny-information-om-hingstlinjer/ 406681 Mon, 05 Jul 2021 10:25:17 +0100 Är import av hundar en bra avelsstrategi? När man vill förbättra en ärftlig egenskap kan man välja att bara låta de bästa hundarna i landet bli föräldrar. Alternativt kan man få ett lyft genom att importera bra avelsdjur. I ett samarbete med europeiska kollegor och Svenska kennelklubben har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt vilka förutsättningar som krävs för att import av hanhundar ska vara gynnsamt för aveln. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ar-import-av-hundar-en-bra-avelsstrategi/ 406660 Mon, 27 Dec 2021 13:05:19 +0100 Uppfattningar om smittskydd rörande afrikansk svinpest Afrikansk svinpest är en mycket allvarlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Sjukdomen ger lidande och allvarliga ekonomiska konsekvenser på grund av hög dödlighet hos drabbade djur. Trots ständig närvaro av afrikansk svinpest och god kunskap om smittspridning är smittskyddsåtgärder ovanliga i norra Uganda. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/uppfattningar-om-smittskydd-rorande-afrikansk-svinpest/ 406656 Wed, 02 Oct 2019 14:21:13 +0100 Bristfällig hormonanalys kan orsaka onödiga ingrepp hos hund Inom djursjukvården är det ofta nödvändigt att mäta hormonhalter för att ställa en diagnos. Hormonanalyser kan vara känsliga för störningar från så kallade heterofila antikroppar, som kan orsaka felaktiga mätvärden. Följden riskerar att bli att patienten får fel diagnos och behandling. Det har nyligen visats att hundar bär på heterofila antikroppar och mer kunskap om hur detta påverkar hormonanalyser behövs. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/bristfallig-hormonanalys-kan-orsaka-onodiga-ingrepp-hos-hund/ 406645 Mon, 27 Dec 2021 13:13:53 +0100 Åretruntbete för hästar ökar den biologiska mångfalden Att låta hästar beta året runt kan ha positiva effekter både för hästarnas välmående och för den biologiska mångfalden. Effekten av åretruntbete under svenska förhållanden har dock inte undersökts tidigare. I en studie utförd vid Sveriges lantbruksuniversitet undersöktes därför hur betesmarken påverkas av hästbete året runt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/aretruntbete-for-hastar-okar-den-biologiska-mangfalden/ 406633 Thu, 03 Jun 2021 11:20:34 +0100 Förbättrade odlingssubstrat kan hämma sjukdomar Rotsjukdomar orsakade av patogena svampar är de vanligaste sjukdomarna på grönsaker och bär som odlas i substrat. Forskare vid SLU Alnarp har undersökt i vilken mån kommersiella biologiska växtskyddspreparat kan bidra till att hämma den här typen av rotsjukdomar. Resultaten visar att preparaten kan ha effekt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/forbattrade-odlingssubstrat-kan-hamma-sjukdomar/ 404827 Wed, 18 Sep 2019 15:46:03 +0100 Vinodling i kallare klimat Att producera vin i Norden är idag fullt möjligt med föränderligt klimat, kontinuerlig höjning av medeltemperaturen och ett utbud av sorter som är anpassade att mogna fram i det lägre temperaturområdet inom vad som är artspecifikt för vinplantor, Vitis vinifera. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/vinodling-i-kallare-klimat/ 404798 Wed, 18 Sep 2019 15:12:55 +0100 Bärodlare i norr efterlyser ny kunskap Den kommersiella bärodlingen i Norrbotten och Västerbotten har minskat kraftigt sedan 1980-talet, trots att svenskarnas konsumtion av bär har ökat under samma period. Mer kunskap om bärodling i norr, utvecklade nätverk inom värdekedjan och nytänk när det gäller vilka bär man odlar kan bidra till att vända utvecklingen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/barodlare-i-norr-efterlyser-ny-kunskap/ 404789 Wed, 18 Sep 2019 15:14:33 +0100 Tillväxt i svensk sparrisproduktion – en kunskapssammanställning I ett projekt inom Tillväxt Trädgård har kunskapsläget inom sparrisproduktion sammanställts. Det övergripande målet för projektet har varit att sammanställa kunskap för att höja skördarna och lönsamheten i svensk sparrisproduktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/tillvaxt-i-svensk-sparrisproduktion--en-kunskapssammanstallning/ 404210 Wed, 18 Sep 2019 15:26:42 +0100 Organisk gödsling i krukodlade kulturer Det finns en ökande efterfrågan på ekologiska produkter. Producenter av ekologiskt producerade krukodlade kryddväxter, prydnadsväxter och grönsakplantor har stora odlingsutmaningar för att uppnå god kvalitet. Den stora utmaningen ligger i näringstillförseln och tidigare erfarenheter har varit blandade. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/organisk-godsling-i-krukodlade-kulturer/ 404084 Wed, 11 Sep 2019 16:14:06 +0100 Den svenska plantskolekonsumenten Sveriges konsumenter köper allt mer träd, buskar och perenner. En stor del av växterna är importerade och de svenska plantskolorna vill därför gärna öka sin andel av försäljningen. Ett nytt faktablad från LTV-fakulteten och SLU Tillväxt Trädgård redogör för hur konsumtionen ser ut och ger plantskolorna ett bra underlag för produktutveckling och marknadsföring av svenska växter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/den-svenska-plantskolekonsumenten/ 403873 Tue, 10 Sep 2019 17:02:39 +0100 Därför får hästar med EMS fång trots restriktiv utfodring Fång är en mycket smärtsam sjukdom som drabbar hovarna hos häst. En vanlig orsak till fång är att för höga nivåer av det blodsockerreglerande hormonet insulin ansamlas i blodet. Höga insulinnivåer ses hos vissa individer vid utfodring med stora mängder lättlösliga kolhydrater och i samband med sjukdomen ekvint metabolt syndrom (EMS). För att effektivt kunna förebygga fång behövs mer kunskap om hur insulinfrisättningen regleras hos häst. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/darfor-far-hastar-med-ems-fang-trots-restriktiv-utfodring/ 402274 Mon, 27 Dec 2021 13:23:27 +0100 Ugandiska djurägares syn på smittor och smittskydd Infektionssjukdomar försämrar djurhälsan och försvårar livsmedelsproduktionen. I låginkomstländer med brist på veterinärmedicinsk rådgivning och behandling är förebyggande åtgärder extra viktigt. Dessa måste vara enkla, genomförbara och socialt acceptabla för djurägare och andra. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/ugandiska-djuragares-syn-pa-smittor-och-smittskydd/ 402271 Thu, 09 Dec 2021 16:42:09 +0100 Framsteg inom kirurgi för små patienter Kirurgiska ingrepp i bröstkorgen, till exempel på grund av lungsjukdom, utförs genom en så liten öppning som möjligt för att minimera smärta. Hos katter och andra mindre djur gör detta att vissa kirurgiska instrument är svåra att använda på grund av sin storlek. Kirurgiska häftapparater, så kallade TA-staplers, som bland annat används för att stänga luftvägarna när en lunglob avlägsnas är ett sådant exempel. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/framsteg-inom-kirurgi-for-sma-patienter/ 402267 Tue, 27 Aug 2019 13:19:01 +0100 Ny diagnostik för kronisk njursjukdom hos hund Kronisk njursjukdom är vanlig hos hund men kan vara svår att upptäcka i ett tidigt stadium då hundarna ofta inte visar några tydliga sjukdomstecken. För tidig diagnos behöver känsliga diagnostiska metoder utvecklas och utvärderas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ny-diagnostik-for-kronisk-njursjukdom-hos-hund/ 402266 Thu, 09 Dec 2021 13:40:31 +0100 Hjärt-kärlförändringar hos hästar med EMS Ekvint metabolt syndrom (EMS) är en sjukdom hos häst som kännetecknas av insulinresistens, fetma och fång. Insulinresistens innebär att kroppens celler svarar onormalt på hormonet insulin, blodsockernivån stiger och mer insulin än normalt frisätts i blodet. Det är känt att människor med insulinresistens har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Om hästar med insulinresistens på grund av EMS löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vet man inte. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hjart-karlforandringar-hos-hastar-med-ems/ 402260 Thu, 03 Jun 2021 11:17:06 +0100 Ny metod för beräkning av inavelsgrad hos kallblod Kallblodstravaren har avlats för prestation på travbanan sedan 50-talet. Resultatet är en markant förbättrad travprestation men samtidigt har inavelsgraden successivt ökat i rasen. För att undvika framtida problem med ärftliga sjukdomar behövs effektiva metoder för att övervaka och begränsa inaveln. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ny-metod-for-berakning-av-inavelsgrad-hos-kallblod/ 402256 Thu, 03 Jun 2021 11:26:15 +0100 Är alla rörelseasymmetrier hos ridhästar smärtutlösta? Forskningsstudier har visat att många friska ridhästar i full träning rör sig lika asymmetriskt som hästar som utreds för lindriga hältor. Idag saknas kunskap för att bedöma om hästar med mindre rörelseasymmetrier har ont eller om rörelsemönstret kan uppkomma utan smärta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ar-alla-rorelseasymmetrier-hos-ridhastar-smartutlosta/ 402250 Thu, 03 Jun 2021 11:28:52 +0100 Kortison vid akut ledinflammation hos häst Ledinflammation är en vanlig orsak till smärta och hälta hos både tävlings- och sällskapshästar. För att komma till rätta med inflammationen ges ofta kortison genom injektion direkt i leden. Det finns dock forskning som visar att kortison kan påverka ledbrosk negativt och att de negativa effekterna ökar med kortisondosens storlek. Behandling med lägre doser är därför önskvärt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/kortison-vid-akut-ledinflammation-hos-hast/ 402205 Tue, 27 Aug 2019 13:21:03 +0100 Friskare höns när sensorer möter genetik Aggressiva beteenden bland hönsen, såsom fjäderplockning och kannibalism, är oönskade i fjäderfäproduktionen och har stora konsekvenser för både ekonomi och djurvälfärd. För att övervaka och styra miljön i animalieproduktionen blir det allt vanligare att använda olika sensorbaserade lösningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/friskare-hons-nar-sensorer-moter-genetik/ 401710 Fri, 23 Aug 2019 10:24:34 +0100 Betande gotlandsruss gynnar biologisk mångfald Trots internationella överenskommelser och nationella åtgärder minskar den biologiska mångfalden i Sverige och många andra delar av världen. I Sverige är en stor del av odlingslandskapets mångfald knuten till naturbetesmark. Dessa marker har i stor utsträckning vuxit igen eller planterats med skog i samband med jord- och skogsbrukets förändring de senaste hundra åren. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/betande-gotlandsruss-gynnar-biologisk-mangfald/ 401708 Mon, 26 Aug 2019 12:48:47 +0100 Framtidens grisavel, vad händer? Nyligen gick Nils Lundeheim, som under 43 år forskat kring grisavel, i pension. Här ger han sina tankar kring den svenska grisavelns framtida utveckling. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/framtidens-grisavel-vad-hander/ 401706 Mon, 26 Aug 2019 12:44:47 +0100 Mjölk som inte koagulerar påverkar ostproduktionen Mjölk som inte koagulerar är ett problem för ysterierna, eftersom ostutbytet kan bli lägre vilket ger ekonomiska förluster. Tidigare forskning har visat att det finns genetiska möjligheter att minska förekomsten av denna egenskap, men den fullständiga orsaken till varför mjölken inte koagulerar är fortfarande okänd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mjolk-som-inte-koagulerar-paverkar-ostproduktionen/ 401697 Tue, 16 Nov 2021 13:09:47 +0100 Att hitta rätt åtgärder för bättre djurhälsa Mjölkkogårdar är mycket komplexa system. Därför kan det vara svårt att veta vad man ska förändra för att få bäst effekt på djurhälsan, men det är till god hjälp att göra en systematisk analys av läget. I detta projekt deltog 122 ekologiska mjölkgårdar från flera europeiska länder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/att-hitta-ratt-atgarder-for-battre-djurhalsa/ 401691 Mon, 26 Aug 2019 12:43:58 +0100 Naturliga fiender till skadeinsekter Många av de insekter som – ofta framgångsrikt – används inom biologisk kontroll av skadegörare äter inte bara andra insekter utan även växter. Fram till nu har skadorna de gör på växter räknats som försumbara. Men två artiklar från ekologiforskare på SLU visar att det finns all anledning att hålla ögonen på de negativa effekterna på växterna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/naturliga-fiender-till-skadeinsekter/ 401688 Thu, 10 Aug 2023 11:42:37 +0100 Påverkar tomtidens längd sjukdomsförekomsten hos smågrisar? Rotavirus och parasiten Cystoisospora suis räknas som viktiga orsaker till diarré hos smågrisar, både under diperioden och efter avvänjning. I en studie har vi undersökt om skötselfaktorer kan påverka förekomsten av dessa patogener i en besättning. Totalt undersöktes 791 träckprover från 81 besättningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/paverkar-tomtidens-langd-sjukdomsforekomsten-hos-smagrisar/ 401689 Mon, 26 Aug 2019 12:44:37 +0100 Det går att korta robotens mjölkningstid En mjölkningsrobot är en stor investering och det är viktigt såväl för gårdens ekonomi som för djurens välfärd och mjölkens kvalitet att den används optimalt. Tidsåtgången för varje mjölkning påverkas mycket av hur roboten är inställd när det gäller avtagningen av spenkopparna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/det-gar-att-korta-robotens-mjolkningstid/ 401686 Mon, 26 Aug 2019 12:43:50 +0100 Stora indirekta kostnader för rovdjursangrepp Rovdjursangrepp på lantbruksdjur leder till indirekta kostnader för lantbrukare genom ökat arbete och minskad produktivitet. Syftet med vår studie var att undersöka de indirekta kostnaderna för fårbönder i Sverige till följd av rovdjurs angrepp och närvaro. En enkät skickades ut där lantbrukare fick beskriva förhållanden under 2013. Enkäten skickades till 563 fårbönder och 38 procent av dessa svarade. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/stora-indirekta-kostnader-for-rovdjursangrepp/ 401684 Thu, 06 Jul 2023 09:10:20 +0100 Ingen spilld mjölk med salicylsyrabandage vid klövont Klövspaltsinflammation är en smittsam och smärtsam klövsjukdom hos nötkreatur över hela världen. Den behandlas vanligen med antibiotika, men om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid kan komplikationer uppstå som gör att djuret måste slaktas i förtid. Vi har gjort en studie där tidigt upptäckta, mildare fall av klövspaltsinflammation behandlades av lantbrukaren utan antibiotika. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/ingen-spilld-mjolk-med-salicylsyrabandage-vid-klovont/ 401658 Tue, 18 May 2021 12:28:53 +0100 Branschbeskrivning Trädgård Branschbeskrivning Trädgård ger en helhetsbild av trädgårdsbranschen och dess betydelse i samhället, främst nationellt men även ur internationell synvinkel. Enligt rapporten uppskattas värdet av den svenska trädgårdsbranschen till 32 miljarder kronor och ger sysselsättning åt nästan 70 000 personer, på hel eller deltid. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/branschbeskrivning-tradgard/ 401443 Tue, 01 Oct 2019 16:00:02 +0100 En tvärvetenskaplig titt på rötter för att förbättra grödors produktivitet på hård jord Torr och packad jord gör det svårt för rötter att växa. Tillväxten går långsammare och kräver mer energi, vilket leder till lägre produktivitet. Ett team av SLU-forskare, bestående av både växt- och markforskare, arbetar nu för att anpassa grödor till hårda jordar. Vete används som modellväxt och egenskaper hos rötter som kan bidra till högre avkastning identifieras. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/en-tvarvetenskaplig-titt-pa-rotter-for-att-forbattra-grodors-produktivitet-pa-hard-jord/ 401533 Fri, 02 Sep 2022 13:47:58 +0100 Vilka hundraser drabbas av ortopedisk sjukdom? Olika typer av ortopedisk sjukdom, alltså sjukdom kopplat till skelett, leder och muskulatur, är vanligt hos hundar och ses ofta som hälta eller annan smärta. Populära raser riskerar att felaktigt anses ha en ökad risk för denna typ av sjukdomar eftersom många studier inom området baserats på djursjukhusdata utan att beskriva sjukdomsförekomst i relation till rasens storlek. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/vilka-hundraser-drabbas-av-ortopedisk-sjukdom/ 398205 Thu, 03 Jun 2021 11:32:42 +0100 Miljögifter och reproduktion hos isbjörnshanar Trots att miljögifter som DDT och PCB med flera är förbjudna sedan länge i stora delar av världen ackumuleras de fortfarande i Arktis. Den grönländska isbjörnen är högst upp i näringskedjan i det arktiska marina systemet vilket gör den känsligare för ansamlingen av miljögifter än andra arter. Björnarna har uppvisat förändringar på reproduktionsorganen vilket kan vara tecken på att miljögifter påverkar fortplantningsförmågan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/miljogifter-och-reproduktion-hos-isbjornshanar/ 398245 Tue, 18 May 2021 09:45:36 +0100 Sjukdomsframkallande bakterier hos svenska vildsvin Vildsvinstammen har, liksom jakten på vildsvin, ökat kraftigt. Köttet används för humankonsumtion och kunskap om den hygieniska kvaliteten är viktigt för att köttet skall vara säkert att äta. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har därför undersökt förekomst av matförgiftningsbakterier hos skjutna svenska vildsvin. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/sjukdomsframkallande-bakterier-hos-svenska-vildsvin/ 398242 Tue, 18 May 2021 09:45:02 +0100 Låg nivå av fettransportör hos överviktiga hundar Övervikt hos hundar ökar och i Sverige uppskattas ungefär hälften av alla hundar vara drabbade. Forskning har visat att övervikt påverkar hundars hälsa negativt, bland annat kan rubbningar i ämnesomsättningen uppstå. Denna studie visade lägre nivåer av fettransportören karnitin hos överviktiga hundar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/lag-niva-av-fettransportor-hos-overviktiga-hundar/ 398238 Tue, 18 May 2021 12:29:50 +0100 Förbättrad kvalitet hos fryst baggsperma med ny metod I svenskt fåravelsarbete förekommer artificiell insemination med fryst sperma endast i begränsad omfattning men intresse finns för ökad användning vid import av avelsmaterial och vid lagring av sperma från utrotningshotade raser. Cellmembranet hos baggars spermier är dock känsligt för frysning och tining vilket gör att kvaliteten hos tinade baggspermier ofta är dålig. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/forbattrad-kvalitet-hos-fryst-baggsperma-med-ny-metod/ 398236 Wed, 19 Jun 2019 14:05:52 +0100 Är utfodring med färskfoder en risk för hundägaren? Att utfodra hundar med färskfoder har blivit populärt men det kan finnas risker med detta. Färskfodren i foderbutikernas frysdiskar består av slaktbiprodukter som inte har värmebehandlats och fodren kan därför innehålla sjukdomsframkallande bakterier. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ar-utfodring-med-farskfoder-en-risk-for-hundagaren/ 398220 Thu, 09 Dec 2021 16:56:06 +0100 Hälsan hos svenska ridskolehästar påverkas av inhysningssystem Hälsan hos svenska ridskolehästar i olika inhysningssystem har undersökts av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Göteborgs universitet i en tvärvetenskaplig studie. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/halsan-hos-svenska-ridskolehastar-paverkas-av-inhysningssystem/ 398207 Mon, 27 Dec 2021 13:07:49 +0100 Ny information om bukhinneinflammation hos häst Bukhinneinflammation hos häst är ett mycket allvarligt tillstånd som associeras med långvarig antibiotikabehandling och relativt dålig prognos för överlevnad. Tillståndet uppstår vanligen efter kirurgiska ingrepp eller sårskador på buken, men det förekommer också fall utan känd bakomliggande orsak. Sådan bukhinneinflammation har undersökts i ett samarbetsprojekt mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Mälaren Hästklinik. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ny-information-om-bukhinneinflammation-hos-hast/ 398200 Thu, 03 Jun 2021 11:39:11 +0100 Renat avloppsvatten inte rent SLU-forskare har undersökt hur effektiva fem svenska avloppsreningsverk är på att rena bort hälsofarliga ämnen från avloppsvattnet. Resultaten visar att det orenade vattnet ger en kraftig påverkan av bland annat hormonstörande effekter på de biologiska testsystemen. I det renade avloppsvattnet var effekterna betydligt lägre, men fortfarande mätbara. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/renat-avloppsvatten-inte-rent/ 397424 Mon, 17 Jun 2019 14:23:55 +0100 Ny metod för att mäta oönskade kemikalier i dricksvatten Varje person i Sverige konsumerar i genomsnitt två liter dricksvatten per dag. Den höga konsumtionen och det livslånga intaget gör att även låga koncentrationer av hälsofarliga ämnen kan påverka människans hälsa över tid. SLU utvecklar nya metoder, så att vattenverken snabbt kan se hur effektiv reningen av hälsofarliga ämnen i dricksvattnet är. Resultaten kan också fungera som stöd i reningsverkens framtida investeringsbeslut. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/ny-metod-for-att-mata-oonskade-kemikalier-i-dricksvatten/ 397414 Mon, 17 Jun 2019 14:25:01 +0100 Smarta listor underlättar kemikaliesök En svårighet vid kemiska analyser av okända, potentiellt hälsofarliga ämnen i ett prov är att veta vilka ämnen man bör leta efter. För att underlätta analyserna har SLU-forskare därför tagit fram ett verktyg, som kan skapa kemikalielistor för olika typer av prov i olika miljöer. De har även tagit fram skräddarsydda listor, lämpliga för analys av vatten och levande organismer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/smarta-listor-underlattar-kemikaliesok/ 397361 Mon, 17 Jun 2019 14:25:27 +0100 Växternas kommunikation i sortblandningar kan användas för ökad hållbarhet i jordbruket Det kemiska samspelet mellan olika kornsorter kan utnyttjas för att minska behovet av kemiska bekämpningsmedel och gödsel, enligt en avhandling från SLU. Iris Dahlin har visat att när man odlar två sorters korn på en åker istället för en enda sort kan angrepp av skadeinsekter minska och avkastningen öka. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/vpe/vaxternas-kommunikation-i-sortblandningar-kan-anvandas-for-okad-hallbarhet-i-jordbruket/ 397094 Wed, 05 Jun 2019 13:32:28 +0100 Lavforskning En lav är en symbios mellan en svampart och en algart, där svampen innesluter algen och bestämmer utseendet. Eller? Ny forskning visar att ibland är det två eller ännu fler svamparter plus en alg. Ibland visar sig två olika lavar bestå av samma svampart, trots att deras yta och färg ser helt olika ut. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/lavforskning/ 397056 Thu, 10 Aug 2023 11:29:58 +0100 Flera fästingburna bakteriearter hos lamm på Gotland Trots regelbunden fästingprofylax har man funnit att lamm smittats av fästingburna patogener. Överraskande, och glädjande, är att ingen resistens upptäcktes i den gotländska fästingpopulationen, trots långvarig användning av bekämpningsmedel (deltametrin och alfacypermetrin) mot fästingar hos får. Mot bakgrund av detta gjordes en studie i besättningar på Gotland och i Östergötland. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/flera-fastingburna-bakteriearter-hos-lamm-pa-gotland/ 395966 Thu, 06 Jul 2023 09:15:43 +0100 Överlever fler smågrisar om suggan begränsas vid grisningen? Mycket görs för att minska antalet smågrisar som dör under diperioden, men hög dödlighet är fortfarande ett bekymmer i svenska smågrisbesättningar. I en SLU-studie jämfördes smågrisdödligheten i två typer av grisningsboxar. I det ena systemet var suggan helt lösgående. I det andra begränsades suggans rörlighet (instängning) under grisning och de första tre dagarna av diperioden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/overlever-fler-smagrisar-om-suggan-begransas-vid-grisningen/ 395959 Mon, 26 Aug 2019 12:47:57 +0100 Korsningsavel på mjölkkor är positivt oavsett besättningsnivå I de nordiska länderna finns en uppfattning om att korsning mellan mjölkraser enbart ger effekt i besättningar med låg avkastning. En ny studie som bygger på data från den danska kokontrollen visar dock motsatsen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/korsningsavel-pa-mjolkkor-ar-positivt-oavsett-besattningsniva/ 395957 Wed, 03 Jul 2019 11:47:11 +0100 Finns samband mellan drivkrafter för djurvälfärdsarbete och vinst? Mjölkföretagares drivkraft för att arbeta med djurvälfärd består av bruksvärden där djurvälfärden kopplas till vinst och produktivitet och icke-bruksvärden där djurvälfärden är viktig oavsett hur djuren används i produktionen. Finns det någon koppling mellan drivkrafterna för djurvälfärdsarbete och företagets vinst? Och relaterar bruksvärden och icke-bruksvärden på olika sätt till vinsten? Detta undersökte vi i en nyligen publicerad studie. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/finns-samband-mellan-drivkrafter-for-djurvalfardsarbete-och-vinst/ 395955 Tue, 28 May 2019 07:31:38 +0100 Effekten av ekologiska avelsmål i mjölkproduktionen För att undersöka den långsiktiga effekten av olika avelsmål har vi gjort genetiska simuleringar baserade på ekonomiska modeller, producenters preferenser och IFOAM:s principer för ekologisk produktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/effekten-av-ekologiska-avelsmal-i-mjolkproduktionen/ 395952 Tue, 28 May 2019 07:20:24 +0100 Stor skillnad i välfärd mellan olika kycklinghybrider Svensk ekologisk kycklingproduktion har tagit fart i och med introduktionen av mer långsamväxande kycklinghybrider. Snabbväxande kycklingar väljs bort trots sin effektiva foderomvandlingsförmåga. Detta är i linje med våra resultat som visar att snabbväxande kycklinghybrider får hälsoproblem vid tidig ålder och därför inte är lämpliga för den längre uppfödningstiden i ekologisk produktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/stor-skillnad-i-valfard-mellan-olika-kycklinghybrider/ 395945 Tue, 28 May 2019 07:17:30 +0100 Tio åtgärder för framtidens pollinering Det är dags för världens regeringar att agera kraftfullt för att skydda pollinatörerna och därmed produktionen av mat. En internationell grupp av forskare ger tio råd till beslutsfattare. Artikeln publicerades i Science 2016 men råden är i högsta grad aktuella. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/tio-atgarder-for-framtidens-pollinering/ 395874 Thu, 10 Aug 2023 11:42:58 +0100 Bladgrönsaker I Sverige har vi utmärkta förhållanden för odling av bladgrönsaker. En mängd arter och sorter kan produceras som primörblad. Bredden i sortimentet ger en fantastisk variation i färg, form, smak och textur. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/bladgronsaker/ 395289 Wed, 15 May 2019 11:14:19 +0100 Komplex uppväxtmiljö ger mer stresståliga kycklingar Stress tidigt i livet kan påverka kycklingar både kroppsligt, immunologiskt och beteendemässigt. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med ett flertal internationella partnerinstitut har testat om en mer komplex uppväxtmiljö gör att djuren blir bättre på att hantera stressande händelser senare i livet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/komplex-uppvaxtmiljo-ger-mer-stresstaliga-kycklingar/ 395001 Thu, 09 Dec 2021 13:44:14 +0100 Krukvaxter Unga vuxna vill ha lättskötta krukväxter som en inredningsdetalj, enligt en studie från SLU Alnarp och RISE Jordbruk och livsmedel. Idealväxten är stor och vacker och får gärna ha användbara och nyttiga frukter och blad. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/krukvaxter/ 395280 Tue, 14 May 2019 14:54:55 +0100 Fågelsång Ljud av fågelkvitter i livsmedelsbutikernas grönsaksavdelning får män, men inte kvinnor, att köpa mer ekologiska morötter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/fagelsang/ 395277 Tue, 14 May 2019 14:42:46 +0100 Tunnelodlade grönsaker för ökad tillväxt Odling i tunnlar kan ge flera viktiga fördelar för en odlare. En odlingstunnel är en relativt billig investering som ger höjd odlingssäkerhet och ökad produktionsvolym. Detta ger i sin tur ett större bidrag till den lokala och svenska grönsaksmarknaden samt säkrare inkomster för odlaren. Ett problem som finns är att många odlare känner sig osäkra på vad som går att odla i en tunnel och hur man ska göra för att lyckas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ltv/tunnelodlade-gronsaker-for-okad-tillvaxt/ 395227 Thu, 15 Apr 2021 11:18:41 +0100 Utvärdering av ny markör för nedsatt njurfunktion hos hund Njursjukdom är vanligt förekommande hos hundar. Under sjukdomens tidiga stadium visar hundarna ofta inga tydliga symptom och det kan vara svårt att upptäcka sjukdomen. För säker tidig diagnos behöver känsliga diagnostiska metoder utvecklas och utvärderas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/utvardering-av-ny-markor-for-nedsatt-njurfunktion-hos-hund/ 394055 Thu, 03 Jun 2021 11:12:07 +0100 Redan lindrig övervikt ändrar hundens ämnesomsättning Övervikt hos hundar ökar och ses som ett allt större hot mot hundars hälsa och välmående. En studie utförd vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att negativa förändringar i hundens ämnesomsättning kan uppträda redan vid lindrig övervikt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/redan-lindrig-overvikt-andrar-hundens-amnesomsattning/ 394051 Mon, 27 Dec 2021 13:23:49 +0100 Hållbar matproduktion kräver djurvälfärd Hållbar miljö och livsmedelsproduktion blir en allt viktigare fråga internationellt. Men hur kan man säkerställa att djurvälfärd blir en del av utvecklingen mot hållbarhet? Det är nödvändigt att djurvälfärd integreras helt i begreppet hållbarhet, menar forskare från Excellenscentrum i djurvälfärd, som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/hallbar-matproduktion-kraver-djurvalfard/ 394560 Thu, 03 Jun 2021 11:42:16 +0100 Metod för avlägsnande av bakterier från galtsperma För att möjliggöra lång lagring och för att förhindra infektionsspridning i samband med artificiell insemination (AI) tillsätts antibiotika i den spädningsvätska som spermierna levereras i. Denna rutin, som fastställs av Jordbruksverkets förordningar, riskerar att bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens och det finns behov av att utveckla nya metoder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/metod-for-avlagsnande-av-bakterier-fran-galtsperma/ 394553 Tue, 18 May 2021 09:46:24 +0100 Bornavirus påvisat hos svensk papegoja Bornavirus är en grupp av virus som orsakar neurologisk sjukdom hos flera olika djurarter. I Sverige har viruset främst rapporterats i samband med vingelsjuka hos katt. För omkring 10 år sedan upptäcktes att bornavirus orsakar så kallad arasjuka hos papegoja. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/udda-sallskapsdjur/bornavirus-pavisat-hos-svensk-papegoja/ 394045 Thu, 03 Jun 2021 11:15:33 +0100 Träning och umgänge är bra för hundars beteende Schäfer är en av de mest populära hundraserna, både som sällskaps- och brukshund. De senaste åren har dock antalet schäferhundar i Storbritannien minskat och aggressivt beteende har pekats ut som en möjlig orsak. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/traning-och-umgange-ar-bra-for-hundars-beteende/ 394041 Thu, 03 Jun 2021 11:21:59 +0100 Optimering av kortisoltest för säkrare diagnos Hormonet kortisol associeras ofta till stressreaktioner men är viktigt i många av kroppens funktioner och vid många sjukdomstillstånd. Kortisolnivån i blodet varierar över dygnet och mellan olika individer, vilket kan göra det svårt att skilja normalvärden av hormonet från sjukliga avvikelser hos enskilda individer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/optimering-av-kortisoltest-for-sakrare-diagnos/ 394036 Thu, 03 Jun 2021 11:24:46 +0100 Ny biomarkör för sjukdomen osteoartrit Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har identifierat ett fragment som bildas när brosk bryts ner i leden på grund av en inflammation, t ex osteoartrit. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ny-biomarkor-for-sjukdomen-osteoartrit/ 388063 Tue, 18 May 2021 09:48:09 +0100 Symptomfria unghästar kan vara smittade med kvarka Luftvägssjukdomen kvarka hos häst orsakas av bakterien Streptococcus equi. Sjukdomen medför både stort lidande för djuren och ekonomiska förluster för drabbade stallägare. Symptomen varierar mellan individer och mellan stall men framför allt unghästar anses drabbas hårt, bland annat med bölder i huvudregionen. I många fall sprids sjukdomen av hästar som bär på bakterien utan att visa några symtom och mer kunskap behövs för att kunna fånga upp dessa individer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/symptomfria-unghastar-kan-vara-smittade-med-kvarka/ 387177 Thu, 03 Jun 2021 11:43:57 +0100 Kan stresshormoner mätas i urin från katt? Adrenalin och noradrenalin är hormoner som bland annat utsöndras vid smärta och stress. Utsöndringen ökar också i samband med vissa cancertyper och hormonerna har därför potential att fungera som markörer för tumörbildning. Adrenalin och noradrenalin bryts snabbt ner i blodet men vissa nedbrytningsprodukter är stabila och kan hos flera djurslag mätas i urin. Denna möjlighet har dock hittills inte undersökts hos katter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/kan-stresshormoner-matas-i-urin-fran-katt/ 387173 Mon, 27 Dec 2021 13:19:33 +0100 Enkät om hundars tandhälsa validerad Parodontit är en inflammation i tandens stödjevävnad som orsakas av bakteriebeläggning på tänderna, så kallad plack. Sjukdomen ger obehag och kan i slutändan leda till tandlöshet om den inte behandlas. Parodontit är hundens vanligaste sjukdom, men kan i de flesta fall förebyggas med tandborstning. Det är inte tidigare känt hur hundägare i Sverige ställer sig till tandborstning av hund eller i vilken grad tandborstning uppmuntras av djurhälsopersonal. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/enkat-om-hundars-tandhalsa-validerad/ 387169 Thu, 09 Dec 2021 13:38:11 +0100 Olika villkor för vilda djur Vilda djur studeras i forskningssyfte men också inom viltförvaltning, bland annat för populations- och miljöövervakning och för bevarandeprojekt. Metoderna för infångning, sövning, märkning och provtagning är ofta samma och kan innebära risker för djurens välfärd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/lika-villkor-for-vilda-djur/ 387166 Mon, 18 Mar 2019 08:44:26 +0100 Värmetålig transport av blodprover Peste des petits ruminants (PPR) är en mycket smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar små idisslare. För nuvarande är sjukdomen spridd i stora delar av Afrika och Asien, men spridningen ökar. FN och OIE har beslutat att utrota PPR och i det arbetet är det av stor vikt att de prover som används för att ställa diagnos är av god kvalitet, något som försvåras av långa transporter i varmt klimat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/varmetalig-transport-av-blodprover/ 387163 Thu, 09 Dec 2021 13:44:55 +0100 Säkrare kortisonbehandling och dopningskontroll Hältor är ett vanligt problem hos hästar, både hos hästar som tävlar och hos de som rids på hobbynivå. För medicinsk behandling av halta hästar används ofta kortisonpreparat, till exempel dexametason. Kunskap om hur dexametason omsätts i hästkroppen är viktig för en trygg och effektiv behandling, och för pålitlig dopningskontroll. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/sakrare-kortisonbehandling-och-dopningskontroll/ 387161 Mon, 27 Dec 2021 13:09:47 +0100 Kan rengöring med släckt kalk hjälpa vid kalvdiarréproblem? Diarré är vanligt hos unga kalvar och orsakas ofta av den encelliga parasiten Cryptosporidium parvum (kryptosporidier). En sjuk kalv utskiljer miljontals s.k. oocystor (mikroskopiska ägg) som är parasitens smittsamma stadium, med avföringen. Oocystorna är mycket tåliga i miljön och okänsliga mot vanliga desinfektionsmedel. Detta gör att kalvdiarréproblem orsakade av kryptosporidier är mycket svåra att komma till rätta med. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kan-rengoring-med-slackt-kalk-hjalpa-vid-kalvdiarreproblem/ 387156 Fri, 09 Oct 2020 08:40:46 +0100 Vanadin – metallen med flera ansikten Vanadin är en högaktuell metall eftersom man just nu undersöker möjligheterna att bryta vanadin på flera håll i Sverige, bland annat i Jämtland, Hälsingland och Skåne. Liksom många andra metaller kan Vanadin vara toxisk i höga koncentrationer och därför behövs mer kunskap om ämnet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/vanadin--metallen-med-flera-ansikten/ 386915 Fri, 02 Sep 2022 13:47:30 +0100 Konstgjorda rötter hjälper till att studera sprickbildning i marken på grund av rötters vattenupptag Vilken roll spelar vattenupptaget för markstrukturen? Det har forskare från institutionen för mark och miljö undersökt genom att ta fram en automatisk plattform i labbmiljö. Genom fotografering och bildanalys kan sprickbildning i olika jordtyper undersökas med hjälp av konstgjorda rötter. Med den här tekniken kan vi bland annat ta reda på hur växter kan användas för att förbättra markstrukturen i jordbrukssystem. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/konstgjorda-rotter/ 386676 Fri, 02 Sep 2022 13:48:05 +0100 Skyddszoner för att minimera läckage från åkermark och gynna jordbrukets hållbarhet I projektet Samzon har man tagit ett helhetsgrepp kring begreppet fältkant och arbetar med ett koncept för att maximera funktioner som både skyddar miljön och främjar ekosystemtjänster av olika slag. Projektet drivs av föreningen Odling i Balans med SLU som en av många samverkanspartners. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/skyddszoner-for-att-minimera-lackage-fran-akermark-och-gynna-jordbrukets-hallbarhet/ 386287 Tue, 22 Nov 2022 13:40:03 +0100 Vilka arbetsinsatser är mest effektiva för hållbar intensifiering av jordbruket söder om Sahara? För att mätta en växande världsbefolkning behöver jordbruket intensifieras på ett hållbart sätt. För småbrukare i Afrika söder om Sahara finns många hinder för att öka produktiviteten. SLU och CIMMYT har sammanställt resultat från olika forskningsprojekt som visar vad som är effektivast att göra, med hänsyn till arbetskraftsåtgång och avkastning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/vilka-arbetsinsatser-ar-mest-effektiva-for-hallbar-intensifiering-av-jordbruket-soder-om-sahara/ 386249 Fri, 02 Sep 2022 13:48:17 +0100 A2-mjölk – en PR-bluff? För snart 20 år sedan bildades företaget The a2 Milk Company på Nya Zealand. Affärsidén bygger på grundarens hypotes att A2-varianten av mjölkproteinet ß-kasein har hälsomässiga fördelar i jämförelse med A1-varianten. Vad är då A2-mjölk och finns det några vetenskapliga belägg för dess påstådda hälsofördelar? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/a2-mjolk--en-pr-bluff/ 385270 Mon, 04 Mar 2019 13:26:19 +0100 Se upp med molybdenhalten i fodret Molybden kan tillsammans med koppar bilda komplex i vommen hos idisslare, vilket försvårar deras tillgodogörande av koppar. Höga molybdenvärden i fodret innebär därmed risk för mer eller mindre akut kopparbrist. Kopparbrist kan yttra sig som försämrad produktion, dålig fruktsamhet, håravfall m.m. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/se-upp-med-molybdenhalten-i-fodret/ 385256 Mon, 04 Mar 2019 13:30:24 +0100 Fostervätskor och isoleringsgrad påverkar var kon kalvar I naturen söker kon skydd inför kalvning, men också kor i produktion vill isolera sig, till exempel bakom en avbalkning. Mer kunskap är dock nödvändig för att optimera utformningen av kalvningsplatsen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/fostervatskor-och-isoleringsgrad-paverkar-var-kon-kalvar/ 385252 Mon, 04 Mar 2019 13:26:39 +0100 Morgon- och kvällsbete i ett stall med automatisk mjölkning Automatisk mjölkning (AMS) har blivit ett av de vanligaste mjölkningssystemen i Sverige. Samtidigt finns det en tendens till att antalet betande kor blir färre, en tendens som är mera uttalad när gårdar går över till AMS. En orsak är en förväntan att kor som mjölkas i AMS kommer att tappa i produktion om de själva måste hämta delar av sitt foder på betet, i stället för att få allt grovfoder inomhus. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/morgon--och-kvallsbete-i-ett-stall-med-automatisk-mjolkning/ 385248 Mon, 04 Mar 2019 13:26:48 +0100 Grisens knorr visar hur svansen mår Svansbitning är en beteendestörning hos grisar, ofta orsakad av brist på sysselsättning. Beteendet orsakar smärta och försämrad hälsa och produktion hos den bitna grisen, men är även ett tecken på minskad välfärd hos den gris som biter. Det är därför viktigt att upptäcka svansbitning så fort som möjligt för att kunna hantera det underliggande problemet och minska risken att beteendet eskalerar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/grisens-knorr-visar-hur-svansen-mar/ 385245 Mon, 04 Mar 2019 13:27:53 +0100 Fodereffektivitet är inte samma egenskap under laktationen Att mjölkkorna utnyttjar fodret effektivt är viktigt, såväl för lönsamhet som för resurshushållning. De första veckorna efter kalvning har korna svårt att äta tillräckligt mycket för att försörja både sin egen kropp och mjölkproduktionen och de mobiliserar då energi från sitt kroppshull. Vid en alltför snabb och kraftig mobilisering riskerar kon att bli mer mottaglig för metaboliska störningar och nedsatt fruktsamhet och det är därför viktigt att korna utnyttjar fodret effektivt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/fodereffektivitet-ar-inte-samma-egenskap-under-laktationen/ 385230 Mon, 04 Mar 2019 13:26:58 +0100 Vad tycker den odlade fisken? Idag är drygt hälften av den fisk som äts uppfödd i fångenskap och andelen med ursprung från odling ökar för varje dag som går. Tyvärr finns en del problem kopplade till fiskodling. Ett av dessa är att det är svårt att bedöma fiskars djurvälfärd då de saknar många av de beteenden som signalerar obehag och sjukdom hos andra djurslag. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/vad-tycker-den-odlade-fisken/ 385227 Tue, 10 Jan 2023 08:35:08 +0100 Orsaker till dödlighet i estniska köttdjursbesättningar Att föda upp kalvar och ungdjur är själva essensen för gårdar som bedriver nötköttsproduktion. En hög kalvdödlighet är därför kostsam. För att kunna förebygga problem är det viktigt att känna till vad orsakerna kan vara. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/estniska-kottdjursbesattningar/ 385222 Thu, 06 Jul 2023 09:12:29 +0100 Kvarka hos tysta smittbärare visar andra egenskaper Hos svenska hästar förekommer årligen utbrott av den allvarliga och mycket smittsamma luftvägssjukdomen kvarka, som orsakas av bakterien Streptococcus equi. ”Tysta smittbärare”, hästar som bär på smittan utan att vara sjuka anses ha en viktig roll i smittspridningen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/kvarka-andrar-egenskaper-hos-tysta-smittbarare/ 382547 Thu, 09 Dec 2021 13:45:40 +0100 IGF-I kopplad till prognos för katter med diabetes Diabetes mellitus är en vanlig hormonell sjukdom som ökar bland katter. Behandling består av ändrad kosthållning, motion och insulinsprutor. Katter med diabetes kan tillfriskna och klara sig utan medicinering efter en tids behandling. Att tidigt få indikation om hur kattens sjukdom kommer att utvecklas är viktigt både för djurägaren och behandlande veterinär. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/kan-tillvaxtfaktorn-igf-i-visa-utveckling-for-diabeteskatter/ 382544 Tue, 18 May 2021 09:50:17 +0100 Påverkar kortare sintid kornas hälsa och fertilitet? Efter kalvning ökar kons mjölkproduktion snabbt vilket påverkar kons energibalans, ämnesomsättning och ibland också hennes förmåga att bli dräktig på nytt. Kort sintid, alltså den period då kon inte ger någon mjölk, kan ge lägre mjölkproduktion efter kalvning och har därför föreslagits som ett sätt att lindra effekterna av den snabba mjölkproduktionsökningen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/paverkar-kortare-sintid-kornas-halsa-och-fertilitet/ 382541 Fri, 09 Oct 2020 08:38:45 +0100 Ändrad proteinprofil under tidig dräktighet hos hund Idag saknas bra metoder för tidig diagnos av dräktighet hos hundar. Det är därför av intresse att identifiera biologiska markörer som kan användas i framtida dräktighetsdiagnostik. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet har med detta som mål undersökt hur nivåer av specifika proteiner i blodet förändras under tidig dräktighet hos hund. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/andrad-proteinprofil-under-tidig-draktighet-hos-hund/ 382538 Mon, 27 Dec 2021 13:29:36 +0100 Läkemedelsresistens hos hästens spolmask Spolmaskinfektion är vanligt hos föl och unghästar. Infektionen ger bland annat nedsatt tillväxt och försämrad aptit men kan för vissa individer få allvarliga konsekvenser om den inte behandlas. Då det är svårt att hålla smittan borta på annat sätt behandlas föl vanligen med avmaskningsmedel flera gånger under det första levnadsåret. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/lakemedelsresistens-hos-hastens-spolmask/ 382532 Thu, 03 Jun 2021 11:44:51 +0100 Nya rön: ”Grisningsfeber” börjar redan före grisning Det som förut hette grisningsfeber kallas numera PDS (postpartum dysgalactia syndrome). Diagnosen är svår att ställa, eftersom symptomen är vaga och ofta svårtolkade. Sjukdomen medför svält och ökad dödlighet hos smågrisarna, och många suggor behandlas med antibiotika trots en osäker diagnos. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/nya-ron-grisningsfeber-borjar-redan-fore-grisning/ 382525 Thu, 03 Jun 2021 11:12:56 +0100 Klädbyte behövs för att hindra smitta mellan stall Kvarka är en allvarlig och mycket smittsam hästsjukdom som orsakas av streptokockbakterien Streptococcus equi. Sjukdomen ger hög feber, hosta, näsflöde och svullna lymfknutor i huvud/hals-regionen som kan utvecklas till bölder. För att hindra spridning av kvarka och andra smittsamma sjukdomar behövs kunskap om hur smittan överförs och bra smittskyddsrutiner. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/kladbyte-behovs-for-att-hindra-smitta-mellan-stall/ 380070 Thu, 03 Jun 2021 11:16:24 +0100 Hur påverkar ryttaren sadelns rörelse? Att sadeln successivt glider åt ena sida under ridning har observerats vid hältutredningar och kan eventuellt vara kopplat till bakbenshälta hos häst. Det är dock inte känt hur sadeln rör sig normalt hos friska hästar och hur sadelns rörelse påverkas av ryttaren. Kunskapen behövs för att avgöra om sadelns rörelse kan vara till hjälp vid hältutredning för att identifiera hästar med bakbenshälta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-paverkar-ryttaren-sadelns-rorelse/ 380068 Mon, 27 Dec 2021 13:24:11 +0100 Brister i djurvälfärd förutsäger smitta av Campylobacter Campylobacter är en av de vanligaste orsakerna till tarmsjukdom hos människor i Sverige. Bakterien överförs ofta till människa via kycklingkött och ger diarréer, magsmärtor, kräkningar och feber. Ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och de internationella organisationerna Anses, EFSA och UIPR visar att närvaro av campylobacter i en slaktkycklingbesättning kan förutsägas genom bedömning av djurvälfärden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/brister-i-djurvalfard-forutsager-smitta-av-campylobacter/ 380062 Tue, 18 May 2021 09:51:06 +0100 Välfärdsbedömning av djur på cirkus och djurpark Djurens välfärd blir allt viktigare i vårt samhälle och spelar stor roll för framgångsrika cirkusar och djurparker. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt hur data från officiella djurskyddskontroller kan användas för att bedöma situationen vid svenska cirkusar och djurparker. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/valfardsbedomning-av-djur-pa-cirkus-och-djurpark/ 380058 Mon, 05 Jul 2021 10:22:53 +0100 Behandling av frysskador hos hingstsperma utvärderad Fryst sperma från hingstar används i hästavel men dräktighetsresultaten är varierande och generellt sett sämre än med färsk sperma. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar därför med att förbättra frystekniken för hingstsperma. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/behandling-av-frysskador-hos-hingstsperma-utvarderad/ 380052 Thu, 09 Dec 2021 13:39:34 +0100 Gångarternas genetik hos colombiansk hästras Hästrasen colombiansk paso fino är känd för att ha tre extra gångarter utöver skritt, trav och galopp. Gångarterna kallas paso fino, trocha och colombiansk trav, och hästarna delas in i olika avelsgrupper beroende på vilka gångarter de kan utföra. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/gangarternas-genetik-hos-colombiansk-hastras/ 380036 Thu, 03 Jun 2021 11:22:20 +0100 Ensilage och hösilage till hästar- en översikt Sedan ungefär 25 år tillbaka har inplastat vallfoder i form av ensilage och hösilage i varierande grad ersatt hö som foder till hästar i flera länder, inklusive Sverige. Flera frågeställningar har uppkommit i samband med detta, t ex hur konserveringsmetoden för vallfoder påverkar användbarheten till hästar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ensilage-och-hosilage-till-hastar--en-oversikt/ 380033 Thu, 03 Jun 2021 11:25:04 +0100 Gasfylld förstorad livmoder diagnosticerad med ultraljud Livmoderinflammation är en vanlig sjukdom hos hund. Oftast är livmodern vätskefylld men det finns ett fåtal publicerade fall med gas i livmodern. Dessa kan vara en stor utmaning att diagnosticera på en röntgenbild eftersom en gasfylld livmoder kan vara väldigt lik en gasfylld tarm. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/gasfylld-forstorad-livmoder-diagnosticerad-med-ultraljud/ 376570 Mon, 27 Dec 2021 13:04:06 +0100 Skogsbrand infografik Vad vet du om skogsbränder egentligen? Var bränderna sommaren 2018 stora? Vad påverkar ett brandförlopp? Och finns det några som drar nytta bränderna i skogen? Allt detta, och mycket mer, har vi forskare här på SLU som vet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/skogsbrand-infografik/ 377154 Thu, 13 Dec 2018 23:07:04 +0100 Adjuvanset G3 visar potential för användning i hästvaccin Adjuvans är ämnen som tillsätts vaccin för att aktivera immunförsvaret och därmed förbättra vaccinets verkan. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt effekten av det nya adjuvanset G3 i vaccin till häst. Effekten testades i cellkulturer där G3 tillsattes ensamt eller i kombination med andra immunstimulerande substanser. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/adjuvanset-g3-visar-potential-for-anvandning-i-hastvaccin/ 376770 Mon, 27 Dec 2021 13:12:26 +0100 Bara var tredje insemination ger upphov till en kalv För att få bra ekonomi i en mjölkkobesättning är det viktigt med en väl fungerande fruktsamhet. En viktig del i detta är att djuren blir dräktiga vid planerad tidpunkt och att dräktigheten bibehålls fram till kalvning. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har under 16 år studerat andelen dräktighetsförluster efter insemination i en av SLU:s försöksbesättningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/bara-var-tredje-insemination-ger-upphov-till-en-kalv/ 376765 Fri, 09 Oct 2020 08:37:52 +0100 Allergimedicinen cetirizin utvärderad för hund Allergimediciner av typen antihistaminer används ofta till människa men är inte registrerade för hund i Sverige. Antihistaminet cetirizin har använts till hund men det är osäkert hur stor dos som behövs för att få god effekt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/allergimedicinen-cetirizin-utvarderad-for-hund/ 376761 Mon, 27 Dec 2021 13:19:10 +0100 Vårdhund sänker äldres hjärtfrekvens och blodtryck Forskning har visat att hundägande kan ge positiva effekter på hjärt-kärl-systemet, till exempel genom lägre blodtryck. Att äga hunden är dock inte nödvändigt för att uppnå positiva effekter, det är också visat att terapihundar kan ha positiv effekt genom att sänka blodtrycket hos vårdtagare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/vardhund-sanker-aldres-hjartfrekvens-och-blodtryck/ 376756 Tue, 18 May 2021 09:51:50 +0100 Epigenetiska förändringar visade hos stressade ko-embryon Med epigenetiska förändringar menas förändringar som påverkar vilka gener som är aktiva respektive inaktiva hos en individ eller i en enskild cell. Dessa förändringar uppstår då levnadsförhållanden ändras och kan ärvas vidare till nästa generation utan att själva DNA-sekvensen, den genetiska koden, ändras. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/epigenetiska-forandringar-visade-hos-stressade-ko-embryon/ 376568 Fri, 09 Oct 2020 08:36:38 +0100 Får arabiska fullblodshästar kolik oftare än andra hästar? Kolik är ett samlingsnamn för buksmärta och är en av de vanligaste hälsostörningarna hos hästar. I tidigare studier, varav flera genomförts i USA, har hästar av rasen arabiskt fullblod rapporteras vara överrepresenterade för kolik. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/far-arabiska-fullblodshastar-kolik-oftare-an-andra-hastar/ 376563 Tue, 18 May 2021 12:46:08 +0100 Dräktighet hos hund är ett inflammatoriskt tillstånd Under dräktigheten måste modern anpassa sitt immunförsvar så att fostret skyddas mot infektioner utan att stötas bort. Hur denna anpassning ser ut hos hundar är inte känt i detalj och bristen på kunskap kan tänkas leda till att analysresultat från dräktiga tikar misstolkas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/draktighet-hos-hund-ar-ett-inflammatoriskt-tillstand/ 376544 Tue, 18 May 2021 12:46:45 +0100 Fosforutlakning från organogena jordar kan motverkas med biokol Organogena jordar som skapas från dränerad våtmark odlas ofta intensivt. Jordtypen har låg förmåga att binda fosfor, något som kan leda till förorening av ytvatten. På institutionen för mark och miljö vid SLU har fosforförluster kartlagts och metoder för att begränsa dessa med hjälp av biokol undersökts. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/fosforutlakning-fran-organogena-jordar-kan-motverkas-med-biokol/ 374302 Fri, 02 Sep 2022 13:48:27 +0100 Gener för mental förmåga påverkar travframgångar I en studie som finansierats av Stiftelsen Hästforskning visar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Norges miljö- och biovetenskapliga universitet att gener som reglerar mental förmåga har betydelse för kallblodstravares framgång på travbanan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/gener-for-mental-formaga-paverkar-travframgangar/ 373232 Fri, 27 Dec 2019 10:05:16 +0100 Hundägarens livsstil påverkar hundens hull Hundar lever nära människan och delar i hög grad vår livsstil. Precis som hos människor blir fetma allt vanligare hos våra hundar och därför har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med internationella kollegor undersökt hur hundägarens syn på fetma, motion och kost påverkar risken för övervikt hos hunden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hundagarens-livsstil-paverkar-hundens-hull/ 373243 Mon, 27 Dec 2021 13:30:53 +0100 Pilotprojekt ska kartlägga myllret på åkrarna SLU:s tidning Miljötrender var med när tre fältassistenter lärde sig att inventera daggmaskar, nematoder, ogräs, svamp och insekter i åkermark. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/pilotprojekt-ska--kartlagga-myllret-pa-akrarna/ 373662 Fri, 16 Nov 2018 08:47:32 +0100 Produktionssjukdomar påverkar brunstdetektion med aktivitetsmätare Att upptäcka brunst hos mjölkkor är viktigt för lönsamhet i mjölkproduktionen. Dålig brunstdetektion är förknippad med långa kalvningsintervaller, hög ålder vid första kalvning och med sämre djurvälfärd i besättningen. Det har tidigare visats att brunst hos kor kan påvisas med hjälp av aktivitetsmätare men det är inte känt hur sjukdom påverkar denna metod. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/produktionssjukdomar-paverkar-brunstdetektion-med-aktivitetsmatare/ 373306 Fri, 09 Oct 2020 08:35:43 +0100 Hur påverkas skritten av att hästen går på tygeln? Vid tävling med ridhästar påverkas resultatet bland annat av hur hästen rör sig i olika gångarter och hur den håller huvudet och halsen. Många ryttare ser en svårighet i att få hästen att röra sig regelbundet i gångarten skritt samtidigt som hästen går på tygeln, det vill säga håller huvud och hals i önskvärd position. Det är oklart hur huvudets positioner påverkar rörelsemönstret i olika gångarter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-paverkas-skritten-av-att-hasten-gar-pa-tygeln/ 373301 Mon, 05 Jul 2021 10:25:52 +0100 Naturläkemedel istället för antibiotika till produktionsdjur? Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande hot för mänskligheten och användningen av antibiotika till produktionsdjur har därför fått ett ökat fokus. I Europa förordas ofta naturläkemedel som ett alternativ till antibiotika för dessa djur. Naturläkemedel finns tillgängliga och används i många europeiska länder, men deras effektivitet och pålitlighet är omdiskuterad. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/naturlakemedel-istallet-for-antibiotika-till-produktionsdjur/ 373296 Tue, 18 May 2021 09:54:08 +0100 Ny hantering av fryst sperma kan hjälpa jättepandan Jättepandan är en hotad djurart med bara några få individer kvar i artens naturliga miljö. Pandorna fortplantar sig dåligt i fångenskap och artificiell inseminering behövs som en del i bevarandearbetet för arten. Dessvärre har sperma från jättepandor visat dålig kvalitet efter frysning vilket försvårar artificiell inseminering. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/ny-hantering-av-fryst-sperma-kan-hjalpa-jattepandan/ 373238 Mon, 16 Dec 2019 11:49:15 +0100 Betydelsen av Treponema för tandsjukdom hos hund Tandköttsinflammation och tandlossning hör till de vanligaste hälsoproblemen hos våra hundar. I munhålan finns flera hundra bakteriearter, där bland annat bakterier av släktet Treponema har satts i samband med tandsjukdom hos människa. Treponemabakterier är svåra att odla i laboratoriet, vilket gör att man vet relativt lite om dem. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/betydelsen-av-treponema-for-tandsjukdom-hos-hund/ 373225 Mon, 05 Jul 2021 10:26:26 +0100 Planerar för utökade gräsmarker När vi sjunger om den blomstertid som kommer tecknas en bild av ett fornt odlingslandskap med fagra blomsterängar, rika örtesängar, och lundens gröna träd. Hade 1600-talstexten skrivits idag hade det istället hetat intensivt brukade vallodlingar och igenväxande betesmarker. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/planerar-for-utokade-grasmarker/ 371382 Fri, 26 Oct 2018 10:18:14 +0100 Visar läget för fjärilar och humlor Hur är tillståndet för jordbrukslandskapets fjärilar och humlor? För fjärilar visar resultat från SLU, Svensk dagfjärilsövervakning och länsstyrelserna att arterna finns kvar nationellt, men med stora regionala skillnader. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/visar-laget-for-fjarilar-och-humlor/ 370065 Tue, 16 Oct 2018 14:02:49 +0100 100 år av bärkonflikter Under sensommaren och hösten rapporteras regelbundet sedan många år om problem och konflikter som uppstår i samband med bärplockning. Men det är intet nytt under solen. Även för 100 år sedan bråkades det om bärplockning i Sverige. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/100-ar-av-barkonflikter/ 369026 Tue, 30 Apr 2019 12:43:48 +0100 Det multifunktionella jordbrukslandskapet Sommarens långa torkperiod visar att extrema vädersituationer kan bli allt vanligare. Extrema väder, som torka och kraftiga regn, drabbar jordbruket hårt. Risken ökar för att skörden blir låg, att åkrar blir översvämmade eller att näringsämnesläckaget till havet ökar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/det-multifunktionella-jordbrukslandskapet/ 367623 Mon, 24 Sep 2018 11:18:21 +0100 NILS kartlägger det svenska landskapet Jordbrukslandskapet utgör en central del i vår nationella självbild. Många svenskars landsbygdsbild bär starka drag av Astrid Lindgrens Bullerbyn samtidigt som upplevelsen är att korna har försvunnit och det öppna landskapet vuxit igen. Detta är sant, men samtidigt inte. Lika lite som Bullerbysamhället lever kvar, lika lite lever dåtidens landskap kvar. Men är du kring 40 år, då lever mycket av din barndoms jordbrukslandskap kvar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/nils-kartlagger-det-svenska-landskapet/ 367574 Mon, 24 Sep 2018 11:20:01 +0100 Optimerar betet för djur och naturvård Betesdjur behövs för att bevara landskapets natur- och kulturvärden, men lönsamheten och djurtillgången skiljer sig mellan regioner och gräsmarkstyper. Med god kunskap om växtligheten på betena och om djurens foderbehov blir det lättare att välja lämpligt betestryck och djurslag till varje hage. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/optimerar-betet-for-djur-och-naturvard/ 367413 Mon, 24 Sep 2018 11:20:27 +0100 Ingen motståndskraft mot aggressiv al-Phytophthora En ny avhandling från SLU beskriver en orolig framtid för klibbal i Sverige. Den aggressiva formen av Phytophthora på al spås sprida sig norrut om vintrarna blir mildare. Eftersom träden inte tycks ha någon genetisk motståndskraft mot skadegöraren är utbredd aldöd ett troligt framtidsscenario, med allvarliga konsekvenser för ekosystem i åar och andra vattendrag. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/inst.mykopat/ingen-motstandskraft-mot-aggressiv-al-phytophthora/ 367374 Mon, 04 Mar 2024 13:21:52 +0100 Mindre hundbur inte mer säker Privatägda hundar ska, enligt Jordbruksverkets föreskrifter, transporteras i bilbur med mått anpassade efter hunden storlek, eller spännas fast med speciellt säkerhetsbälte. Tjänstehundar tillbringar en stor del av sin tid i bil men har tidigare givits viss dispens från de angivna måtten. Det har därför funnits ett behov av att utreda vilken betydelse burstorleken har för tjänstehundars välfärd under transport. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/mindre-hundbur-inte-mer-saker/ 366712 Tue, 18 May 2021 12:47:21 +0100 Hur påverkas hästens rörelser av benlängdsskillnad? Det är vanligt att hästar har olika höga hovar eller olika höga beslag på sina fyra ben men det är okänt hur detta påverkar deras rörelsemönster och belastningen på benen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-paverkas-hastens-rorelser-av-benlangdsskillnad/ 366707 Mon, 27 Dec 2021 13:21:16 +0100 Mängden seretonin i blod skiljer mellan hundraser Serotonin är en av nervsystemets signalsubstanser och kontrollerar flera viktiga funktioner, både i hjärnan och i kroppens perifera delar. Serotonin reglerar bland annat humör och sömn, men även hjärt-kärlsystemet, däribland utvecklingen av hjärtats klaffar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/mangden-seretonin-i-blod-skiljer-mellan-hundraser/ 366695 Thu, 09 Dec 2021 16:42:28 +0100 Vad påverkar mjölkkors livslängd? En genomsnittlig svensk mjölkko kalvar tre gånger och slås därefter ut redan vid fem års ålder. Flera kända faktorer påverkar livslängden hos kor och ett effektivt avelsarbete har gjort att svenska kor har hög genetisk potential för längre liv. Trots detta har den faktiska livslängden inte ökat under de senaste decennierna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/vad-paverkar-mjolkkors-livslangd/ 366688 Mon, 27 Dec 2021 13:13:23 +0100 Orsak till miniatyrstorlek hos häst klarlagd En kombination av gener som påverkar hästars mankhöjd har nyligen upptäckts. Tillsammans kan specifika varianter av generna begränsa mankens höjd till 87 cm. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/orsak-till-miniatyrstorlek-hos-hast-klarlagd/ 366680 Mon, 27 Dec 2021 13:27:53 +0100 Mjölkbönders erfarenheter av veterinärt djurhälsoarbete Att förebygga sjukdomar är bättre för djurvälfärd och lönsamhet än att behandla sjuka djur. Trots det utgör förebyggande insatser endast en liten del av veterinärers arbete i mjölkkobesättningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mjolkbonders-erfarenheter-av-veterinart-djurhalsoarbete/ 366648 Tue, 18 May 2021 12:49:37 +0100 Kan det nya adjuvanset G3 förbättra framtidens vaccin? Adjuvans är ämnen som tillsätts vaccin för att förbättra immunsvaret genom att aktivera fler delar av detta. De flesta adjuvans styr immunsvaret mot främmande ämnen, så kallade antigen, som befinner sig utanför kroppens celler. En ny typ av adjuvans, G3, har potential att styra immunsvaret så att även antigen inuti celler kan elimineras. Detta är framför allt viktigt vid virusinfektioner. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/forsoksdjur/ett-nytt-framtida-adjuvans/ 366641 Fri, 20 Dec 2019 12:18:03 +0100 Sjukdomsframkallande smittor hos svenska vildsvin Vildsvinspopulationen har ökat markant under de senaste decennierna, i Sverige och i andra delar av Europa. Detta kan medföra ökad kontakt mellan vildsvin och tamgrisar, vilket i sin tur ökar risken för överföring av smittor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/sjukdomsframkallande-smittor-hos-svenska-vildsvin/ 366634 Fri, 20 Dec 2019 12:23:20 +0100 Beslutsstöd för hållbar intensifiering i Östafrika Sedan ett antal år har Institutionen för mark och miljö haft ett gott samarbete med International Center for Tropical Agriculture (CIAT) i Kenya. Samarbetet började med ett Formas/SIDA-finansierat projekt och har sedan vuxit med ytterligare FoU-aktiviteter inom ämnesområdet pedometri. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/beslutsstod-for-hallbar-intensifiering-i-ostafrika/ 364734 Fri, 02 Sep 2022 13:48:37 +0100 SLU och SGI samarbetar för en giftfri miljö För att bedöma vilken risk ett förorenat område utgör behövs detaljerade, platsspecifika riskbedömningar, men effektiva undersökningsmetoder saknas. Sedan 2010 samarbetar SLU och SGI för att stärka svensk forskning om riskbedömning och åtgärder av förorenade områden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/slu-och-sgi-samarbetar-for-en-giftfri-miljo/ 364694 Thu, 04 Jan 2024 09:57:59 +0100 Nanopartiklar Nanopartiklar finns i allt från solkräm till båtfärg och dieselbärnsle. Men är de här partiklarna farliga för miljön och hälsan? Forskare från mark och miljö gör ett djupdyk i forskningen kring detta och svarar lugnande på frågan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/nanopartiklar/ 363938 Fri, 02 Sep 2022 13:48:57 +0100 Interaktioner mellan jord och mikrober studeras i fjällen genom att flytta jord I arktiska tundrajordar finns en tredjedel av jordens markkol. I ett nytt försök undersöker vi hur klimatuppvärmningen och det förändrade samspelet mellan smådjur och mikrober påverkar kolets kretslopp i den här miljön. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/interaktioner-mellan-jord-och-mikrober-studeras-i-fjallen-genom-att-flytta-jord/ 364452 Thu, 04 Jan 2024 10:06:55 +0100 Kunskap om skogsbränder Vad orsakar en skogsbrand? Vilka skogar är mest benägna att brinna? Hur klarar träden och växterna branden? Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU och Anna-Lena Axelsson, forskare i skogshistoria och biologisk mångfald och koordinator för Program skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys ger svar på några av de vanligaste frågorna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2018/kunskap-om-skogsbrander/ 363912 Mon, 03 Jul 2023 10:43:31 +0100 Kors kroppsspråk kan avslöja vad de känner Som andra sociala djur kan kor förmedla sitt välbefinnande genom sitt kroppsspråk. En kartläggning av kors kroppsspråk under vardagliga situationer är därför ett första steg mot ett tillförlitligt sätt att bedöma vilka känslor de upplever. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kors-kroppssprak-kan-avsloja-vad-de-kanner/ 363840 Thu, 09 Dec 2021 13:41:06 +0100 Vilka värden hos hundar och katter är viktigast? Hundar och katter värderas högt. Det visas av det stora antal människor som håller dem, och att så mycket pengar läggs på dem. Vilken typ av värden som tillskrivs hundar och katter är dock väldigt lite utforskat, trots att det påverkar mänskligt beteende, och i förlängningen också välbefinnandet för både människor och djur. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/vilka-varden-hos-hundar-och-katter-ar-viktigast/ 363835 Thu, 03 Jun 2021 11:14:12 +0100 Koppling mellan prestation och pälsfärg hos travare Kallblodstravaren och den nordsvenska brukshästen härstammar båda från den nordsvenska hästen men har avlats för olika syften, travprestation respektive jord- och skogsbruksarbete. I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet jämfördes arvsmassan hos kallblodstravare, nordsvenska brukshästar och varmblodstravare, för att hitta gener som påverkar travprestation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/koppling-mellan-prestation-och-palsfarg-hos-travare/ 363825 Thu, 03 Jun 2021 11:17:51 +0100 Förbättrad metod för frysning av dromedarsperma Sperma från kameldjur är trögflytande och därför svår att arbeta med och frysa. Problemen gör att det i dagsläget inte finns bra metoder för insemination och transport av genetiskt material inom och mellan länder. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar tillsammans med internationella kollegor för att hitta nya bättre metoder för hantering och frysning av sperma från kameldjur. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/forbattrad-metod-for-frysning-av-dromedarsperma/ 363815 Mon, 16 Dec 2019 11:49:30 +0100 Resorberbart implantat testat på lunga När en del av lungan avlägsnas måste luftrören förslutas för att förhindra läckage av luft. De kirurgiska instrument som finns tillgängliga för att försegla lungvävnad och luftrör är svåra att använda på katter och små hundar då utrymmet i bröstkorgen är litet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/forsoksdjur/resorberbart-implantat-testat-pa-lunga/ 363838 Fri, 20 Dec 2019 12:17:50 +0100 Effekt av återkoppling efter hästvälfärdsmätningar Protokoll för objektiv bedömning av hästars välfärd har tagits fram med en förhoppning att dessa skall kunna användas för att förbättra djurhållningen innan problem uppkommit. Det finns dock inget standardiserat system för återkoppling till häst- och stallägare efter att en välfärdsbedömning utförts. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/effekt-av-aterkoppling-efter-hastvalfardsmatningar/ 363432 Thu, 03 Jun 2021 11:28:15 +0100 Överdriven exteriör och genetiska sjukdomar oroar Enskilda länders kennelklubbar har stort inflytande över hundaveln. En enkät till 15 nationella kennelklubbar visade att de rangordnar överdriven exteriör och genetiska sjukdomar som viktigast att prioritera i sitt arbete den närmaste tiden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/overdriven-exterior-och-genetiska-sjukdomar-oroar/ 363422 Thu, 03 Jun 2021 11:30:11 +0100 Riskfaktor för felaktiga provsvar undersökt Inom djursjukvården används rutinmässigt immunologiska diagnosmetoder som bygger på antikroppars förmåga att identifiera bland annat sjukdomsmarkörer och hormoner. För hög vårdkvalitet och patientsäkerhet är det viktigt att veta hur säkra provsvar dessa metoder ger. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/riskfaktor-for-felaktiga-provsvar-undersokt/ 363406 Thu, 03 Jun 2021 11:32:02 +0100 Hur kan man skilja en äkta frambenshälta från en falsk? Objektiv rörelseanalys med hjälp av sensor- eller kamerabaserade system blir allt vanligare som hjälpmedel vid utredning av hälta hos häst. Enligt nuvarande standard mäts huvudets rörelse för att upptäcka frambenshältor och korsets rörelse för bakbenshältor. Analysen försvåras dock av att bakbenshalta hästar ofta nickar med huvudet för att flytta vikten framåt och avlasta det smärtande bakbenet. Detta kan göra att en bakbenshälta misstas för att vara en frambenshälta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-kan-man-skilja-en-akta-frambenshalta-fran-en-falsk/ 358143 Thu, 09 Dec 2021 16:55:46 +0100 Bra uppväxtmiljö ger gladare höns trots stress Kycklingar som växer upp i en varierad och kontrollerbar miljö behåller sin optimistiska livssyn och hanterar stress bättre än de som växer upp i en karg miljö, enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, Linköpings universitet, Uppsala universitet och Neiker-Tecnalia i Spanien. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/bra-uppvaxtmiljo-ger-gladare-hons-trots-stress/ 358135 Thu, 09 Dec 2021 16:43:31 +0100 Hög antibiotikaresistens i Kambodjas grisproduktion Oförsiktig användning av antibiotika inom animalieproduktionen är en av orsakerna till den globalt ökande antibiotikaresistensen. Bristande kunskap bland veterinärer och grisproducenter, tillsammans med en oreglerad tillgänglighet till antibiotika, bidrar till att antibiotika används felaktigt och i onödan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/hog-antibiotikaresistens-i-kambodjas-grisproduktion/ 358128 Mon, 16 Dec 2019 11:49:44 +0100 Nytt circovirus påvisat hos svenska grisar Porcina circovirus (PCV) finns över hela världen och infekterar såväl tamgrisar som vilda grisar. Två porcina circovirus är kända sedan länge, det icke sjukdomsframkallande PCV1 och det sjukdomsframkallande PCV2. PCV2 anses vara en av de ekonomiskt viktigaste grissmittorna i världen, bland annat genom sin koppling till smågrissjukdomen PMWS. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/nytt-circovirus-pavisat-hos-svenska-grisar/ 358123 Tue, 18 May 2021 12:52:36 +0100 Forskning för längre liv hos labradorer Hundar är en av människans närmaste följeslagare och de räknas av många som familjemedlemmar. För de flesta hundägare är det önskvärt att kunna ha kvar hunden under så lång tid som möjligt och det är därför viktigt att öka kunskapen om hur vi bäst håller hundar för ett långt liv med hög livskvalitet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/forskning-for-langre-liv-hos-labradorer/ 358115 Mon, 27 Dec 2021 13:07:27 +0100 Vitaminstatus i mjölkbesättningar med hög eller låg kalvdödlighet En tidigare svensk studie om kalvdödlighet i stora mjölkkobesättningar visade att låga koncentrationer av vitamin E (alfatokoferol) och vitamin A (betakaroten) var vanligare i besättningar med hög kalvdödlighet. Mot bakgrund av det gjordes denna uppföljande studie för att analysera vitaminstatus närmare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/vitaminstatus-i-mjolkbesattningar-med-hog-eller-lag-kalvdodlighet/ 355703 Thu, 28 Nov 2019 15:37:01 +0100 Hur visar digivande/avvanda suggor brunst i gruppsystem? I ekologiska system är det vanligt att en sugga och hennes smågrisar flyttas ihop tillsammans med andra suggor och smågrisar några veckor efter grisningen. Detta kan ge problem vid omgångsuppfödning då suggorna kommer i brunst när det inte är önskat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/hur-visar-digivandeavvanda-suggor-brunst-i-gruppsystem/ 355382 Thu, 28 Nov 2019 15:36:05 +0100 Musslor och jäst - alternativa foderråvaror till röding Inhemska foderråvaror som inte konkurrerar med vår egen matproduktion är avgörande för att vi på ett hållbart sätt ska kunna producera foder till odlad fisk. Forskare vid SLU har i ett projekt visat att det går att använda råvaror från Östersjön, såsom musslor och renat fiskmjöl, samt bagerijäst som huvudingredienser i fiskfoder till röding. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/musslor-och-jast---alternativa-foderravaror-till-roding/ 355367 Wed, 10 Jan 2024 14:10:16 +0100 Åtgärder för bättre ekonomi och djurvälfärd i slaktkycklingproduktionen Vad har olika åtgärder för att minska omfattningen av benproblem hos slaktkycklingar för betydelse för gårdens ekonomi? Och hur ser lantbrukarna på åtgärderna? Dessa frågor ställdes i ett nyligen avslutat forskningsprojekt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/atgarder-for-battre-ekonomi-och-djurvalfard-i-slaktkycklingproduktionen/ 355363 Thu, 28 Nov 2019 15:33:55 +0100 Smittar bovint coronavirus via besökares näsor? … eller är det utrustning som förs mellan besättningar som är boven? Bovint coronavirus orsakar varje stallsäsong diarréutbrott bland mjölkkor och unga kalvar och luftvägssymtom hos nötkreatur i alla åldersgrupper. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/smittar-bovint-coronavirus-via-besokares-nasor/ 355360 Thu, 28 Nov 2019 15:33:02 +0100 Könet har betydelse för grisköttets mörhet Kastrering av hangrisar ses som ett djurvälfärdsproblem. Därför är det i flera europeiska länder förbjudet att kastrera utan bedövning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/konet-har-betydelse-for-griskottets-morhet/ 355358 Thu, 28 Nov 2019 15:32:05 +0100 Är gentekniskt förändrade kor framtiden? Tekniska framsteg har gett nya möjligheter att förändra genuppsättningen hos lantbruksdjur. Men än vet vi inte om tekniken kommer att användas i stor skala. Det krävs både mer utvecklingsarbete och en samsyn kring etiska frågor. Detta diskuteras i en tvärvetenskaplig översiktsartikel från SLU. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/ar-gentekniskt-forandrade-kor-framtiden/ 355349 Thu, 28 Nov 2019 15:40:32 +0100 Jämförelse mellan visuell och objektiv hältbedömning Idag används ofta sensorbaserad teknik som hjälpmedel vid hältutredningar för att objektivt mäta symmetrin i hästars rörelsemönster. Huvudet, manken och bäckenets vertikala rörelseasymmetri ger information om eventuell hälta. Det finns dock inga vetenskapligt framtagna gränsvärden för när en asymmetri kan anses vara smärtutlöst och hästen bör klassificeras som halt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/jamforelse-mellan-visuell-och-objektiv-haltbedomning/ 352929 Thu, 09 Dec 2021 13:42:26 +0100 Ekonomisk modell beskriver värdet av hundar och katter Hundar och katter spelar en viktig roll i många människors liv och de allra flesta har en relation till dessa djurslag. Båda lever mycket nära människan, de delar våra liv och våra hem och ses i många sammanhang som familjemedlemmar. I många fall utför de också arbete i människans tjänst som bara med svårighet skulle kunna utföras på annat sätt. Mycket har skrivits om människans relation till dessa djur, men trots att vi spenderar avsevärda ekonomiska belopp på dem har deras ekonomiska värde behandlats endast i begränsad omfattning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ekonomisk-modell-beskriver-vardet-av-hundar-och-katter/ 352868 Tue, 18 May 2021 13:44:16 +0100 Parasitangrepp hos nötkreatur påverkas av ras Betande nötkreatur över hela världen smittas av parasiter. Särskilt hos förstagångsbetande ungdjur påverkar maskinfektioner djurens hälsa och välfärd allvarligt. Som följd sänks produktionen vilket också ger ekonomiska förluster för lantbrukarna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/parasitangrepp-hos-notkreatur-paverkas-av-ras/ 352857 Mon, 27 Dec 2021 13:22:59 +0100 Jämförelse av olika metoder för frysning av hingstsperma Insemination med frusen sperma blir allt vanligare inom hästaveln. Trots många försök att förbättra överlevnaden av hingstspermier vid frysning är det fortfarande bara möjligt att frysa spermier från vissa hingstar. Hos vissa arter, t.ex. grisar, har tidigare studier visat att spermieöverlevnaden vid frysning kan ökas genom tillsats av seminalplasma, den vätska som naturligt omger spermierna i ett ejakulat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/jamforelse-av-olika-metoder-for-frysning-av-hingstsperma/ 352602 Tue, 18 May 2021 13:46:01 +0100 Nya markörer för autoimmun sjukdom hos hund Hunden och människan har många gemensamma ärftliga sjukdomar och detta utnyttjas allt mer i forskningen. Nyligen har en analysmetod från humanmedicinen använts för att identifiera blodmarkörer för reumatisk ledvärk, en SLE-liknande autoimmun sjukdom hos hund. Förhoppningen är att markörerna i framtiden ska kunna användas för förbättrad diagnos av sjukdomen. Det test som idag finns för att ställa diagnos, ANA-testet, är relativt ospecifikt och det finns ett behov av mer specifika tester. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/nya-markorer-for-autoimmun-sjukdom-hos-hund/ 352600 Tue, 18 May 2021 09:55:51 +0100 Lättridning kan påverka hästens rörelser vid hältutredningar Hur ryttaren påverkar hästens rörelser är viktigt vid hältutredningar innehållande ridprov, samt för ryttare som tidigt vill upptäcka eventuell hälta hos sin häst. I den aktuella studien undersökte forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Royal Veterinary College i Storbritannien symmetrin i rörelsemönstret hos 26 ridhästar objektivt med hjälp av sensorer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/lattridning-kan-paverka-hastens-rorelser-vid-haltutredningar/ 352597 Tue, 18 May 2021 13:47:43 +0100 Ny metod för diagnostisering av smittsamt klöveksem Smittsamt klöveksem är en smärtsam sjukdom som ökar bland svenska kor. Tyvärr finns inga laboratorieanalyser som kan användas för att diagnostisera sjukdomen. Diagnosen ställs idag genom veterinärundersökning vilket kräver särskild kompetens samt fixering av kon. Den bakomliggande orsaken till smittsamt klöveksem är inte fullt känd men sjukdomen kopplas till infektion med Treponema-bakterier. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/ny-metod-for-diagnostisering-av-smittsamt-kloveksem/ 352580 Tue, 18 May 2021 13:48:28 +0100 Nya avelsindex ger hästuppfödare nya möjligheter Inom svensk varmblodsavel har man sedan länge skattat avelsindex baserat på resultat från tävlingar och unghästtester. Avelsindexet är en sammanvägning av hästens egna och släktingars resultat, och ger ett objektivt mått på vad hästen förväntas nedärva till sina avkommor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/nya-avelsindex-ger-hastuppfodare-nya-mojligheter/ 349300 Tue, 18 May 2021 13:49:06 +0100 Hälta i europeiska ekologiska mjölkbesättningar Hälta är ett av de största hälsoproblemen hos mjölkkor världen över. Problemet har kraftig påverkan på både kornas välfärd och ekonomin för lantbrukarna. Då det inte görs rutinmässiga registreringar av hälta finns dock för lite kunskap om hur vanligt problemet egentligen är. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/halta-i-europeiska-ekologiska-mjolkbesattningar/ 349294 Thu, 09 Dec 2021 16:39:50 +0100 Salmonellastrategier för säkrare livdjurshandel Salmonella är en bakterie som orsakar sjukdom hos både människor och djur, och som kan överföras till människor via smittade livsmedel. Tack vare ett bra kontrollprogram är smittan ovanlig i svenska djurbesättningar. Smittade besättningar beläggs med restriktioner för att begränsa smittspridning och bekämpningsåtgärder vidtas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/salmonellastrategier-for-sakrare-livdjurshandel/ 349286 Tue, 18 May 2021 09:56:51 +0100 Kan seminalplasma i livmodern påverka kors fertilitet? Tjursperma består av spermieceller och en omgivande vätska som kallas seminalplasma. Vid artificiell inseminering kommer en liten mängd seminalplasma med hela vägen in i livmodern, något som inte händer vid naturlig beteckning då vätskan blir kvar i slidan. Hur detta påverkar dräktighetsresultatet vid inseminering av kor är okänt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kan-seminalplasma-i-livmodern-paverka-kors-fertilitet/ 349282 Tue, 18 May 2021 13:50:50 +0100 Samarbeten mellan SLU och låginkomstländer förbättrar vattenanvändningen i jordbruket Genom samarbete med universitet i låginkomstländer runt forskning och utbildning bidrar vi till globala mål om mat säkerhet och hållbar utveckling. Här berättar vi om några sätt SLU arbetar med att stärka kunskap kring jordbrukets vattenhushållning i Afrika och Sydamerika. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/samarbeten-mellan-slu-och-laginkomstlander-forbattrar-vattenanvandningen-i-jordbruket/ 323596 Fri, 02 Sep 2022 13:49:03 +0100 SLU håller koll på växthusgasbalansen i skog och mark Klimatförändringarna ger effekter på ekosystem och samhälle. För att mildra effekterna måste utsläppen av växthusgaser minska. SLU ansvarar för det viktiga arbetet att beräkna och rapportera växthusgasflöden fån markanvändning och skogsbruk till FN och EU. Nu presenterar vi färska siffror. Störst upptag av växthusgaser sker på skogsmark genom upptag i biomassa och markkol. De största utsläppen sker från dränerade marker och vid avskogning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/slu-haller-koll-pa-vaxthusgasbalansen-i-skog-och-mark/ 322871 Fri, 02 Sep 2022 13:49:11 +0100 Modeller för skördeberäkning Modeller gör det möjligt att förutsäga effekter av t ex väder, klimat och gödsling på jordbruket. I ett nyligen avslutat europeiskt forskningsprojekt testades flera mark-växt modeller på en region över en 30-årsperiod. Resultaten visar att indata på markegenskaper spelar en viktig roll och att en grövre rumslig upplösning kan ge fel i beräkningarna av t ex skörd och kväveutlakning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/modeller-for-skordeberakning-testade-over-30-ar/ 324467 Fri, 02 Sep 2022 13:49:18 +0100 SLU:s skatter: Gamla insekter svarar på nya frågor Insektssamlingen i Ekologicentrum innehåller mer än 10 000 svenska arter. De torkade insekterna håller i evighet – om inte ängrarna kommer och äter upp dem förstås… Men Mats Jonsell, ansvarig för samlingen, bevakar strängt att inte en änger kommer över tröskeln. Däremot släpper han gärna in dig om du vill använda insektssamlingen eller vedsamlingen med insektsgnag där spåren från 450 olika arter finns bevarade. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2018/slus-skatter-gamla-insekter-svarar-pa-nya-fragor/ 348739 Tue, 27 Mar 2018 16:12:54 +0100 Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år Lövsta ligger någon mil öster om Uppsala och är en av SLU:s forskningsgårdar. Där bedrivs forskning om mjölkkor, fjäderfä och grisar. Snart tillkommer även Lövsta fältforskningsstation som har fokus på åkerns grödor. Lövsta är en klassisk plats för lantbruksforskning. Redan i mitten av 1700-talet bedrev baron Sten Carl Bielke jordbruksexperiment här. Bielke var nära vän med Carl von Linné och de båda herrarna har satt sin prägel på Lövsta som ännu kan skönjas i landskapet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2018/lovsta-en-plats-for-lantbruksforskning-i-270-ar/ 348732 Tue, 27 Mar 2018 16:29:13 +0100 Dvärgbandmask: hotet bland bären För fem år sedan upptäcktes rävens dvärgbandmask för första gången i Sverige. En parasit vars intåg i vårt land kan tyckas vara en liten nyhet, men som faktiskt skulle kunna förändra sådant som vi i Sverige hittills tyckt varit självklart. Som att äta bär i skogen. Hur är det med det, egentligen? Ska vi vara rädda, och hur mycket vet vi om maskens påverkan på oss? Några av våra forskare på SLU vet mer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2018/hotet-bland-baren/ 348728 Tue, 18 May 2021 09:57:34 +0100 Sockerinnehållet i ensilage har liten betydelse vid utfodring av mjölkkor Foderstater med en hög andel vallfoder till mjölkkor resulterar ofta i dåligt kväveutnyttjande. Ett högre innehåll av socker i grödan skulle teoretiskt kunna förbättra situationen. Våmmikroberna får bättre förutsättningar att arbeta effektivt när de får mer tillgång till lättillgänglig energi. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/sockerinnehallet-i-ensilage-har-liten-betydelse-vid-utfodring-av-mjolkkor/ 323015 Thu, 01 Feb 2024 10:20:24 +0100 Slaktkycklingar kan lida av värmestress Slaktkycklingar växer snabbare och har större muskelmassa och bättre foderutnyttjande än vad värphöns har. Det finns dock en osäkerhet kring hur kvaliteten på bröstfiléerna hos slaktkycklingar påverkas av olika faktorer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/slaktkycklingar-kan-lida-av-varmestress/ 322975 Mon, 16 Dec 2019 11:46:53 +0100 Varför har värmebehandling av rapsmjöl inte större effekt på mjölkavkastningen? Flera tidigare utfodringsförsök har visat att rapsmjöl kan ersätta sojamjöl till mjölkkor i foderstater baserade på gräs/klöverensilage. Rapsmjöl har traditionellt värmebehandlats för att effekten från de skadliga glukosinolaterna ska minska, och foderproteinet ska bli mer tillgängligt. Värmebehandling av rapsmjöl har dock i flera studier inte gett någon ökning av mjölkavkastningen, jämfört med motsvarande obehandlat foder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/varfor-har-varmebehandling-av-rapsmjol-inte-storre-effekt-pa-mjolkavkastningen/ 322972 Fri, 09 Oct 2020 08:34:22 +0100 Åkerböna kan användas i foder till slaktkycklingar Det finns ett stort behov av att hitta alternativ till importerad soja i slaktkycklingfoder. Åkerböna kan vara ett alternativ, men som de flesta baljväxter innehåller åkerböna så kallade antinutritionella faktorer såsom tanniner, lektiner och trypsininhibitorer. Dessa kan minska djurens näringsutnyttjande och därmed begränsa inblandningsnivån. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/akerbona-kan-anvandas-i-foder-till-slaktkycklingar/ 322948 Mon, 16 Dec 2019 11:47:07 +0100 Stora skillnader i kostnad för rovdjursangrepp mellan län Länsstyrelserna betalar varje år ut cirka 2,5 miljoner kronor till lantbrukare i form av ersättning för rovdjursangrepp. Storleken på framtida ersättningskostnader beror på rovdjursstammarnas storlek och spridning. De nationella förvaltningsplanerna säger att en ökad spridning av varg och björn är önskvärd. Det finns därför skäl att fråga sig om skadekostnaden för ytterligare rovdjur skiljer sig mellan olika län. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/stora-skillnader-i-kostnad-for-rovdjursangrepp-mellan-lan/ 322941 Mon, 27 Dec 2021 13:09:15 +0100 Juverinfektion hos tackor med till synes friska juver I svenska fårbesättningar märker djurägaren främst allvarliga, ofta dödliga juverinflammationer. De osynliga juverinflammationerna är dock också viktiga; de ger sänkt mjölkproduktion, förändrad mjölkkvalitet, spridning av bakterier samt troligen också försämrad lammtillväxt och ökad dödlighet hos lammen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/juverinfektion-hos-tackor-med-till-synes-friska-juver/ 322936 Thu, 28 Nov 2019 15:37:26 +0100 Relationen till hunden speglar ägarens anknytningsstil Den vuxna anknytningsstilen beskriver hur en person fungerar tillsammans med andra människor och hur man stöttar och tar hand om andra när det behövs. I en nyligen publicerad studie från Sveriges lantbruksuniversitet undersökte forskare hur hundägares vuxna anknytningsstil påverkar relationen till den egna hunden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/relationen-till-hunden-speglar-agarens-anknytningsstil/ 321898 Tue, 18 May 2021 09:58:08 +0100 Privata djurskyddsregelverk – möjligheter och risker I alla EU-länder måste djurhållande lantbrukare följa europeisk och nationell djurskyddslagstiftning. Varje medlemsstat är skyldig att kontrollera att lagkraven uppfylls. Under de senaste decennierna har det dock blivit allt vanligare att ytterligare regelverk utvecklas av privata aktörer som till exempel bransch-, lantbrukar- eller djurskyddsorganisationer. Möjligheter och risker med denna trend undersöks i en ny vetenskaplig artikel från Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/privata-djurskyddsregelverk--mojligheter-och-risker/ 321894 Tue, 18 May 2021 13:51:39 +0100 One Health-perspektiv i livsmedelsproduktionen Dagens system för livsmedelsproduktion är komplexa och för att möta framtidens utmaningar krävs ett synsätt som omfattar både människors och djurs hälsa, samt miljön vi lever i. Detta synsätt kallas One Health och är viktigt bland annat för att förstå förutsättningar för smittors uppkomst och spridning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/one-health-perspektiv-i-livsmedelsproduktionen/ 321323 Mon, 27 Dec 2021 13:28:54 +0100 Travhästar utvecklas bra på vallfoderbaserad foderstat Hård träning och utfodring med stärkelserika kraftfoder ökar risken för flera hälsoproblem hos hästar. Därför har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i en vetenskaplig studie utvärderat effekten av reducerad träning och en vallfoderbaserad foderstat på unga travhästars utveckling. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/travhastar-utvecklas-bra-pa-vallfoderbaserad-foderstat/ 321319 Tue, 18 May 2021 13:52:54 +0100 Bakteriekulturer i våm och träck påverkas av våmacidos Högproducerande mjölkkor utfodras ofta med mycket spannmål för att möta deras höga energibehov. Den stora mängden spannmål kan dock påverka både hälsa och mjölkproduktion negativt genom att orsaka våmacidos, ett sjukdomstillstånd där våmmens pH sjunker under det normala. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/bakteriekulturer-i-vam-och-track-paverkas-av-vamacidos/ 321309 Mon, 27 Dec 2021 13:16:52 +0100 Hur vanligt är övervikt hos våra svenska katter? Övervikt är ett växande problem för både människor och husdjur över hela världen. Att vara överviktig kan få allvarliga konsekvenser för vår hälsa, till exempel ökar risken för diabetes och flera andra sjukdomar. Hur vanligt förekommande övervikt är hos våra svenska katter och vilka faktorer som har ett samband med övervikt har undersökts i en studie som utförts av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/hur-vanligt-ar-overvikt-hos-vara-svenska-katter/ 321304 Thu, 09 Dec 2021 16:41:48 +0100 Melatonin och IL-25 framkallar celldöd hos juvertumörer Bröstcancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall hos kvinnor och hos äldre tikar är förekomst av juvertumörer vanlig. Sjukdomen har många likheter hos de båda arterna och forskning rörande juvertumörer hos tikar kan ge kunskap som gagnar hälsan hos både människor och hundar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/melatonin-och-il-25-framkallar-celldod-hos-juvertumorer/ 321301 Tue, 18 May 2021 10:04:09 +0100 Spermiemognad ökar känsligheten för frysning Frysning av spermier från bitestikeln utförs för att rädda genetiskt material från hotade djurarter. Spermier från bitestiklarna är befruktningsdugliga och därför lämpliga att använda för insemination eller IVF. När spermier konserveras genom frysning utsätts de dock för kraftiga påfrestningar som kan leda till att spermierna skadas eller dör. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/spermiemognad-okar-kansligheten-for-frysning/ 321300 Thu, 09 Dec 2021 13:40:01 +0100 Leptospiros i städer – ett underskattat problem? Leptospiros är en smittsam sjukdom som orsakas av bakterien Leptospira och som kan överföras mellan djur och människor. Sjukdomen ger ekonomiska förluster och lidande världen över, speciellt i miljöer där djur och människor lever mycket nära varandra och kontrollen av smittsamma sjukdomar är bristfällig. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/leptospiros-i-stader--ett-underskattat-problem/ 321294 Tue, 18 May 2021 10:00:30 +0100 Bra produktionsresultat med låg antibiotikaanvändning Antibiotikaanvändning i grisuppfödningen varierar stort mellan olika länder men också mellan olika gårdar. I en vetenskaplig studie av svenska, belgiska, franska och tyska grisbesättningar undersöktes vad som utmärker de gårdar som kombinerar en låg antibiotikaförbrukning med en hög produktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/bra-produktionsresultat-med-lag-antibiotikaanvandning/ 321291 Mon, 27 Dec 2021 13:00:45 +0100 Yrke: undervisningshund Har du varit på Ultuna Campus och passerat norra sidan av Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum? Då har du nästan garanterat träffat våra pälsbeklädda, fyrbenta kollegor: undervisningshundarna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2018/yrke-undervisningshund/ 321203 Tue, 20 Feb 2018 14:31:45 +0100 Utvärdering av blodanalysinstrument visar brister ProCyte Dx är ett relativt nytt instrument för analys av blodceller från djur, som har sålts till många veterinärkliniker i Sverige och övriga världen. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har genomfört en vetenskaplig utvärdering av instrumentet eftersom det fanns misstanke om felaktiga analysresultat vid inflammatoriska sjukdomar hos katt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/utvardering-av-blodanalysinstrument-visar-brister/ 318423 Mon, 27 Dec 2021 13:03:39 +0100 Travhästar kommer till start även med mindre träning Stor mängd högintensiv träning är förknippat med ökad skaderisk hos sporthästar men det är inte tidigare känt hur mycket svenska travhästar tränas eller vad som händer om man minskar träningsmängden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/travhastar-kommer-till-start-aven-med-mindre-traning/ 318418 Mon, 27 Dec 2021 13:12:01 +0100 Passgång hos islandshästar påverkas av flera gener Islandshästar kan delas in i två grupper baserat på deras gångarter. Hästar som enbart har förmågan att utföra skritt, trav, galopp och tölt räknas som fyrgångare medan hästar som också kan utföra passgång räknas som femgångare. Tidigare forskning har visat att i princip alla hästar som är femgångare har en genetisk förändring, en mutation, i genen DMRT3 i dubbel uppsättning (AA), medan majoriteten av fyrgångarna endast bär mutationen i enkel uppsättning (CA). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/passgang-hos-islandshastar-paverkas-av-flera-gener/ 318416 Tue, 18 May 2021 13:58:42 +0100 Genetiska resistensmarkörer hos hönans spolmask eftersöks Spolmask hos värphöns är ett växande problem i flera Europeiska länder. Användning av nya mer djurvänliga inhysningssystem ökar hönornas kontakt med gödsel och parasitägg, vilket gynnar parasiten. Avmaskningsmedel inom gruppen benzimidazoler är idag de enda läkemedel som får användas mot hönans spolmask inom EU. Detta innebär hög användning av benzimidazoler vilket på sikt kan öka risken för resistens mot dessa avmaskningsmedel. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/genetiska-resistensmarkorer-hos-honans-spolmask-eftersoks/ 318414 Tue, 18 May 2021 13:59:20 +0100 Spermieegenskaper kopplade till fertilitet påverkas av ras Att kunna välja ut tjurar med hög fertilitet innan djuren sätts i avel, till exempel baserat på egenskaper hos tjurarnas spermier, är önskvärt inom nötkreatursaveln. För att ta reda på vilka spermieegenskaper som kan användas i detta syfte har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med kollegor från Uppsala universitet och Viking Genetics studerat spermier från tjurar med känd fertilitet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/spermieegenskaper-kopplade-till-fertilitet-paverkas-av-ras/ 318317 Tue, 18 May 2021 14:00:01 +0100 Nya rön om juvertumörer hos hund Juvertumörer är vanligt hos hund, framförallt hos äldre tikar. För att kunna ge en drabbad hund bästa behandling är det viktigt med information om tumörens typ och risken för metastasering, det vill säga risken för spridning till andra organ. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/nya-ron-om-juvertumorer-hos-hund/ 318306 Tue, 18 May 2021 14:00:55 +0100 Blodanalys avslöjar om tiken har äggstockar kvar Hos tikar med okänd historik, till exempel på grund av ägarbyte, kan det vara svårt att veta om äggstockarna är bortopererade eller inte. Ibland är det också oklart om det finns äggstocksrester kvar efter en operation. Om tiken visar tecken på löpning kan rutinanalyser som annars används för bestämning av tidpunkt i löpningen användas för frågeställningen. Dessa kan dock inte användas om tiken inte visar några tecken på löpning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/blodanalys-avslojar-om-tiken-har-aggstockar-kvar/ 318262 Tue, 18 May 2021 14:01:30 +0100 Dioxin fisk De höga dioxinhalterna i fet fisk från Östersjön är ett stort problem för både miljön och hälsan. Även exporten påverkas. Men varifrån kommer dioxinerna? Karin Wiberg, professor vid institutionen för vatten och miljö vid SLU i Uppsala, har utvecklat en metod för att spåra dioxinkällor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/dioxin-fisk/ 311440 Thu, 07 Mar 2024 11:44:57 +0100 Selektivt fiske Selektivt fiske innebär enkelt uttryckt ett fiske som fångar rätt arter av rätt storlek vid rätt plats och rätt tidpunkt. Det betyder också att oönskade bifångster kan minimeras. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/selektivt-fiske/ 311353 Tue, 05 Mar 2024 14:20:24 +0100 Kvicksilver Visste du att dagens förebyggande åtgärder mot kvicksilver i miljön kan ge resultat snabbare än väntat? Forskning pekar mot att det kanske bara kommer att ta årtionden innan fisken i våra sjöar är säker att äta ur hälsosynpunkt, inte århundraden som man tidigare trott. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/kvicksilver/ 310993 Thu, 11 Jan 2024 08:39:43 +0100 Markpackning leder till ond cirkel för växtrötter Ett högt mekaniskt motstånd i packad mark hindrar majsrötter från att nå vatten i alven, något som även leder till lägre avkastning. Om det handlar en ny studie från institutionen för mark och miljö. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/markpackning-leder-till-ond-cirkel-for-vaxtrotter/ 310807 Fri, 02 Sep 2022 13:49:24 +0100 Trädens naturliga näringsfixare påverkas negativt av kalhuggning Mykorrhizasvampar, och särskild gruppen spindlingar, hjälper träden att bryta ned organiskt material i näringsfattiga marker. Dessvärre tyder nya forskningsresultat på att spindlingar kan vara extra känsliga för skogsbruk och minska i förekomst under lång tid efter avverkning. Vi ser en risk att skogsbrukets effekter på svampsamhället i längden leder till ett ökad behov av gödsling. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/tradens-naringsforsorjning/ 310699 Mon, 02 May 2022 14:58:59 +0100 Nya perspektiv på kollagring i skogsmarken Hur byggs humuslagret upp i skogsmarken? Marken tillförs dött organiskt material från träden och markväxterna, men storleken på förrådet i marken verkar till stor del styras av nedbrytningen och återkopplingar mellan träd och mark via mykorrhizasvampar. Med de här nya resultaten kan vi behöva ändra synen på hur humuslagret och markens kolförråd byggs upp. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/nya-perspektiv-pa-kollagring-i-skogsmarken/ 310649 Fri, 02 Sep 2022 13:49:37 +0100 Förtätningsmanual Det byggs mycket just nu och framförallt syns byggkranarna i de centrala delarna av städerna. Dammet hinner knappt lägga sig innan nästa byggprojekt dras igång. Husen växer upp snabbt och högt, inte sällan till helt nya stadsdelar. Forskare vid SLU har nu tagit fram en manual för att skapa balans mellan täthet och rymlighet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/fortatningsmanual/ 310358 Thu, 07 Mar 2024 14:23:36 +0100 Okända gifter dricksvattnet Lutz Ahrens, professor i organisk miljökemi vid institutionen för vatten och miljö vid SLU i Uppsala, tar en klunk te bryggd på Uppsalas kranvatten. Enligt honom finns det stor anledning att forska om föroreningar med syntetiska kemikalier, som poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS), läkemedel eller andra industrikemikalier i dricksvatten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/okanda-gifter-dricksvattnet/ 305554 Thu, 25 Jan 2024 10:07:49 +0100 Hållbara matvägar Med ökad effektivitet, minskat spill och användning av redan känd teknik kan svensk livsmedelsproduktion minska både sin miljöpåverkan och produktionskostnaderna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/hallbara-matvagar/ 305452 Mon, 16 Dec 2019 11:44:57 +0100 Renar minskar sin användning av betesområden nära vindkraftparker Utbyggnaden av vindkraft inom renskötselområdet har ökat markant det senaste decenniet. Detta trots att kunskapen om risken för negativa effekter på renskötseln och renarnas beteende är relativt begränsad. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/renar-minskar-sin-anvandning-av-betesomraden-nara-vindkraftparker/ 305449 Fri, 20 Dec 2019 12:22:50 +0100 Ängs- och hagmarker: fler fjärilar trots minskad hävd Resultat från miljöövervakningen visar att betande kor, surr av åkerhumlor och fladder av ängspärlemorfjärilar är några vanliga inslag i en svensk ängs- eller hagmark. Minskad hävd och en ökad fälttäckning av ris, örter, ormbunkar och gräsartade växter är fler resultat från övervakningen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/angs--och-hagmarker-fler-fjarilar-trots-minskad-havd/ 305444 Mon, 04 Dec 2017 08:03:16 +0100 Robotmjölkningens inverkan på juverhälsan varierar De senaste åren har robotmjölkning blivit allt vanligare, särskilt i Norden. De skillnader som finns mellan olika mjölkningssystem kan påverka kornas juverhälsa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/robotmjolkningens-inverkan-pa-juverhalsan-varierar/ 305441 Mon, 27 Nov 2017 14:48:39 +0100 NIR På institutionen för mark och miljö har vi undersökt en ny, mer kostnadseffektiv metod att göra jordartsbestämningar. Med en mix av nära infraröd reflektans (NIR) och klassiska laboratoriemetoder går det att få fram viktig information om t ex jordens kalkbehov och mullrika partier där gödsling är överflödig. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/nir/ 305404 Fri, 02 Sep 2022 13:49:43 +0100 Bekämpa mastit genom att avla på snabbare återhämtning Mastit - en inflammatorisk reaktion på infektion i kons juver - är en sjukdom med stor negativ inverkan på ekonomi och djurvälfärd. Trots många förebyggande insatser är det fortfarande en av de vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor. Ett nytt sätt att hantera problemet kan vara att i avelsarbetet göra urval för förmågan att återhämta sig från infektionen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/bekampa-mastit-genom-att-avla-pa-snabbare-aterhamtning/ 305149 Tue, 28 Nov 2017 12:09:31 +0100 Kan Europas grisar slippa kastreras? Kirurgisk kastration av smågrisar medför smärta. År 2010 kom EUs medlemsstater överens om att åtgärden från och med 2012 bara skulle utföras med långvarig smärtlindring och/eller bedövning, och att 2018 skulle kirurgisk kastration vara helt utfasad. Men har dessa goda intentioner verkligen genomförts? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/kan-europas-grisar-slippa-kastreras/ 305146 Wed, 06 Dec 2017 11:02:07 +0100 Kon vet själv om det är halkigt För att minska risken för skador och främja naturligt beteende hos mjölkkor bör underlaget på gångytorna i en lösdrift vara halksäkert. Det finns en stor variation av golvtyper som kan användas. Betonggolv är fortfarande vanligast men olika varianter av betonggolv erbjuder olika nivåer av halksäkerhet. Det finns flera sätt att minska halkrisken, till exempel med beläggningar eller mönster i golven. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kon-vet-sjalv-om-det-ar-halkigt/ 305143 Mon, 27 Nov 2017 14:49:30 +0100 Innovationen LigaTie testad i modell för galloperation Gallblåsan tas ibland bort vid sjukliga förändringar. Inom veterinär kirurgi kan ingreppet utföras på hund med titthålskirurgi vid okomplicerad gallblåsesjukdom. Gallgången försluts med kirurgiska metallklämmor, så kallade hemoclips, men om vävnaden är kraftigt förstorad eller skör finns risk för läckage. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/innovationen-ligatie-testad-i-modell-for-galloperation/ 304833 Thu, 09 Dec 2021 16:54:45 +0100 Ny modell för att förutse fruktsamhet hos unga tjurar God förutsägelse av semintjurars fruktsamhet är av stor ekonomisk betydelse inom semin-industrin och för mjölkproducenter. För bästa resultat behövs en tidig bedömning av fertiliteten, helst innan tjuren tas i avel. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar därför med att utveckla modeller för tidig förutsägelse av tjurars fruktsamhet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/ny-modell-for-att-forutse-fruktsamhet-hos-unga-tjurar/ 304806 Fri, 09 Oct 2020 08:39:06 +0100 Buffelkors temperament påverkar mjölkproduktionen I Brasilien används förutom kor även vattenbufflar (Bubalis bubalis) för mjölkproduktion. Bufflarna har likheter och olikheter med vanliga kor. Som hos vissa kor, till exempel kor av zebutyp, behövs kalvens närvaro för att buffelkon skall kunna mjölkas. Man vet också att buffelkons temperament är av särskild betydelse eftersom stress motverkar mjölknedsläpp. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/buffelkors-temperament-paverkar-mjolkproduktionen/ 304801 Mon, 16 Dec 2019 11:50:12 +0100 Bedömning av hjärtsjukdom hos hundar med njursjukdom B-type natriuretic peptide (BNP) och hjärtspecifikt troponin I (cTnI) är två sjukdomsmarkörer som används för att upptäcka hjärtfel hos hund, och som kan mätas genom ett vanligt blodprov. Tidigare studier har visat att höga koncentrationer av markörerna också ofta ses hos hundar med njursjukdom. Orsaken till detta har varit oklar. Det har inte varit känt om markörerna ackumuleras i blodet till följd av njursjukdomen i sig, eller om de höga koncentrationerna beror på negativ påverkan på hjärta och blodcirkulation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/bedomning-av-hjartsjukdom-hos-hundar-med-njursjukdom/ 304795 Thu, 09 Dec 2021 13:43:32 +0100 Transport och diet påverkar hästens travlopp Sporthästar transporteras ofta långa sträckor före tävlingar. Lite är känt om vilken effekt detta har på hästarnas ämnesomsättning och prestationsförmåga. En tidigare studie har dock visat att utfodring med vallfoder kan underlätta för hästar att bibehålla sin vätskebalans vid längre ätuppehåll, som till exempel vid transport och tävling. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/transport-och-diet-paverkar-hastens-travlopp/ 304793 Mon, 27 Dec 2021 13:27:29 +0100 Broskets blodförsörjning vid osteokondros Osteokondros är en tillväxtrubbning i skelettet som är vanlig hos många djurslag och även ses hos människa. Rubbningen kan leda till förekomst av lösa ben- eller broskbitar i leder, osteochondrosis dissecans, vilket ger hälta. Då skelett växer bildas först tillväxtbrosk, vilket i normalfallet sedan förbenas. Vid osteokondros sker inte förbeningen normalt i små områden i en eller flera leder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/broskets-blodforsorjning-vid-osteokondros/ 304780 Tue, 18 May 2021 10:07:35 +0100 Hur påverkas katter av att vara ensamma hemma? Vi vet ganska lite om katters behov av mänskligt sällskap, och om hur katter påverkas av att vara ensamma hemma. Är de verkligen så självständiga som vi tror? För att undersöka detta har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet genomfört en studie av katters beteenden vid ensamhet och återförening med ägaren. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/hur-paverkas-katter-av-att-vara-ensamma-hemma/ 304776 Mon, 27 Dec 2021 13:30:04 +0100 Ny kunskap om RS-infektion kan bidra till framtida medicin RS-virus är en viktig orsak till lunginflammation hos nötkreatur och barn. Nötkreatur med lungskador växer sämre och allvarliga infektioner hos spädbarn kan ge upphov till barnastma. Immunförsvaret överreagerar ofta mot infektionen, men vanliga dämpande anti-inflammatoriska mediciner är inte tillräckligt effektiva. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/ny-kunskap-om-rs-infektion-kan-bidra-till-framtida-medicin/ 304765 Tue, 18 May 2021 10:05:22 +0100 Forskare efterlyser mer kunskap om mikroplast på åkrar Lika mycket mikroplaster når varje år europeiska och nordamerikanska åkrar, som den mängd som finns flytande i haven, visar en svensk-norsk studie. Mikroplasterna hamnar på åkrarna när avloppsslam används som gödningsmedel. Hur plasterna påverkar marklivet är ännu okänt, något som oroar forskare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/forskare-efterlyser-mer-kunskap-om-mikroplast-pa-akrar/ 301809 Wed, 25 Oct 2017 14:03:07 +0100 Nytt redskap för analys av hästens arvsmassa Genetiska tester används till hästar bland annat för att begränsa ärftliga sjukdomar, möjliggöra aveln för specifika egenskaper, verifiera härstamning och för forskningsändamål. Efter det att hästens hela arvsmassa kartlagts utvecklades en första genotypningsarray för häst, det vill säga ett verktyg med vilket genetiska individskillnader kan studeras. Denna genotypningsarray har varit betydelsefull för genetiska studier på häst men tyvärr fanns vissa brister som begränsade användningen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/nytt-redskap-for-analys-av-hastens-arvsmassa/ 301799 Mon, 27 Dec 2021 13:07:00 +0100 Negativ ekonomisk effekt av afrikansk svinpest i Uganda Afrikanska svinpest (ASF) är en allvarlig sjukdom hos gris som drabbar infekterade grisar med höga dödstal. I Uganda, ett låginkomstland med den största grispopulationen i östra Afrika, är ASF mycket spridd och ständigt närvarande. Sjukdomen anses ha stor negativ effekt på ekonomin i små ugandiska lantbruk men effekten har inte tidigare utvärderats systematiskt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/negativ-ekonomisk-effekt-av-afrikansk-svinpest-i-uganda/ 301795 Mon, 16 Dec 2019 11:50:57 +0100 Embryots utseende förändras under insulinpåverkan Det finns ett samband mellan fruktsamhetsproblem och störd energibalans. Sambandet är känt hos flera arter och ses till exempel hos kor som ger mycket mjölk och inte äter tillräckligt för att motsvara produktionen, och hos människor som är över- eller underviktiga. Nedsatt fruktsamhet hos mjölkkor är kostsamt för lantbrukaren och en av de vanligaste orsakerna till att kor slaktas i förtid. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/embryots-utseende-forandras-under-insulinpaverkan/ 301786 Mon, 27 Dec 2021 13:15:06 +0100 Tjurspermier kommunicerar med varandra Spermier behöver gå igenom ett antal mognadssteg för att kunna befrukta en äggcell. Ett av stegen kallas för kapacitering, vilket bland annat innebär att spermierna simmar på ett mera ryckigt sätt för att kunna ta sig fram den sista biten till ägget. När de simmar på detta sätt säger man att de är hyperaktiverade. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/tjurspermier-kommunicerar-med-varandra/ 301777 Fri, 09 Oct 2020 08:36:05 +0100 Bra hantering av spermier förbättrar bevarandearbetet Den kantabriska brunbjörnen (Ursus arctos) i Spanien är utrotningshotad. För att säkerställa artens bevarande arbetar forskare med en genbank och till detta behövs bra artanpassade metoder för spermiehantering. De spermaprov som finns tillgängliga är tyvärr ofta av dålig kvalitet, vilket i sin tur ger dålig spermieöverlevnad efter frysning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/bra-hantering-av-spermier-forbattrar-bevarandearbetet/ 301774 Fri, 20 Dec 2019 12:22:36 +0100 Höns synkar sina beteenden mer i mindre grupper Av naturen synkroniserar en grupp djur ofta sina beteenden för att till exempel effektivt skydda sig mot rovdjur eller för att lättare hitta mat. Synkroniserade beteenden är vanliga hos höns vilket gör det till en utmaning att utforma utrymmen i kommersiella besättningar. Det är resurskrävande att skapa tillräckligt med utrymme för att många höns skall kunna utföra samma beteende samtidigt. Tidigare forskning inom området har framförallt fokuserats på resursfördelning hos vuxna värphöns. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/hons-synkar-sina-beteenden-mer-i-mindre-grupper/ 301766 Thu, 03 Jun 2021 11:35:58 +0100 Ökad import ger problem vid avelsvärdering av ridhästar Importerade sporthästar är ofta utvalda för att prestera bra på tävling. En möjlig bieffekt av detta är påverkan på den svenska avelsvärderingen av internationellt använda hingstar inom rasen svenskt varmblod. Om de importerade hästarna inte är ett representativt urval av en hingsts avkommor kan hingsten får ett obefogat högt avelsvärde i Sverige. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/okad-import-ger-problem-vid-avelsvardering-av-ridhastar/ 301753 Thu, 03 Jun 2021 11:37:23 +0100 vattenhushållning i jordbruket Under senare år har översvämningar, skyfall och torra perioder ökat i frekvens. SLU-forskning om dränering och bevattning pågår, och man följer även grundvattnets nivåer och dess innehåll av nitrat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/vattenhushallning-i-jordbruket/ 300585 Mon, 23 Oct 2017 16:46:23 +0100 Invasiv art tar vattenvägen norrut Invasiva arter härstammar ofta från varmare klimat, vilket kan konkurrera ut inhemska arter framöver. Vattenpest är en invasiv sötvattenväxt, som är vanligast i områden där det finns mycket mänsklig aktivitet. Med hjälp av ett nytt beräkningsverktyg kan man räkna ut när det är ekonomiskt optimalt att sätta in motåtgärder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/invasiv-art-tar-vagen-norrut/ 300581 Mon, 23 Oct 2017 15:53:52 +0100 Forskning om hur arter sprider sig har gett avtryck inom naturvården Hur långt kan en art sprida sig? Det är en central fråga för naturvården eftersom det avgör hur nära till exempel gamla träd måste stå varandra för att arterna ska kunna spridas mellan dem. Naturvårdsbiologerna på SLU studerar därför metapopulationsekologi, hur lokala populationer uppstår genom kolonisation eller dör ut inom ett område. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/forskning-om-hur-arter-sprider-sig-har-gett-avtryck-inom-naturvarden/ 300414 Thu, 10 Aug 2023 13:34:25 +0100 Skogens klimatnytta Hur gör den brukade svenska skogen bäst nytta för klimatet? När man ska besvara denna är det lätt att hamna fel om man inte tar ett helhetsperspektiv, menar Johan Stendahl, forskare och koordinator för SLU:s program Klimat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/skogens-klimatnytta/ 299944 Tue, 17 Oct 2017 15:54:36 +0100 Skogsdata 2017 2017 års officiella statistik från Riksskogstaxeringen visar att Sveriges skogar blir allt tätare och virkesrikare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/skogsdata-2017/ 299670 Tue, 05 Mar 2024 14:17:46 +0100 Ny metod ger siffra på antalet Ölandsälgar Nu finns ett absolut mått på antalet älgar på Öland. Detta tack vare en vidareutveckling av en metod som bygger på DNA-analys av spillning. Spillningen samlades in av jägare under vintern 2014–2015. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/ny-metod-ger-siffra-pa-antalet-olandsalgar/ 299357 Thu, 12 Oct 2017 12:30:31 +0100 Framtidens Östersjö Välkommen till kylvattenrecipienten - det kustvattenområde som påverkas av ett kärnkraftverks utsläpp av varmt kylvatten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/i-karnkfraftens-kylvatten-anas-framtidens-ostersjo/ 298506 Tue, 05 Mar 2024 14:25:05 +0100 Fler invasiva arter EU-kommissionen har tagit fram en lista med 49 invasiva arter som ska hanteras enligt en särskild EU-förordning. 10 av arterna på EU-listan förekommer redan i Sverige och det finns risk att det blir fler. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/fler-invasiva-arter/ 297982 Mon, 23 Oct 2017 15:11:47 +0100 Framtidens jordbruk är redan här En satellit passerar Olssons gård klockan 10:23 på 700 km höjd. Efter några timmar har Olsson en karta i mobiltelefonen som visar hur det växer på olika delar av fältet. Kartan kan med några klick göras om till en datorfil som kan styra Olssons gödselspridare så att rätt mängd näring hamnar på rätt plats. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/framtidens-jordbruk-ar-redan-har/ 297700 Fri, 02 Sep 2022 13:49:51 +0100 Nytt projekt ska utveckla beslutsstöd för minskad övergödning SLU deltar i ett nystartat EU-projekt som leds av Vattenmyndigheten. Målet är att ta fram ett beslutsstöd för att minska fosforläckaget. Bland annat utvecklar vi ett program som lantbrukarna själv kan använda för att se hur olika odlingsåtgärder påverkar läckaget. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/nytt-projekt-ska-utveckla-beslutsstod-for-minskad-overgodning/ 297697 Mon, 02 May 2022 14:44:39 +0100 Utlakningsförsök ger kunskap om åtgärder för minskat näringsläckage Vi har länge studerat odlingsåtgärders påverkan på vattenmiljön i specialdränerade rutförsök. Det första försöket anlades på Lanna försöksstation redan på 1970-talet och följdes sedan av försök på andra platser. Resultaten ger kunskapsunderlag för regelverk och rådgivning för ökat växtnäringsutnyttjande och minskad utlakning. De senaste tio årens resultat från utlakningsförsöken i Halland finns nu i en rapport, sammanställd på initiativ av försöksvärden Hushållningssällskapet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/utlakningsforsok-ger-kunskap-om-atgarder-for-minskat-naringslackage/ 297620 Mon, 02 May 2022 14:44:26 +0100 Markens fosfor – hur binds den och hur tillgänglig är den? Fosfor är ett av våra viktigaste näringsämnen. För lantbruket är det viktigt att veta hur mycket av markens fosfor som är tillgänglig för grödan – detta för att kunna gödsla rätt. På institutionen för mark och miljö använder vi oss bl.a. av spektroskopi och isotoputspädningsmetoder för att bättre förstå fosforns förekomstformer i mark och ta reda på vilka tester som fungerar bäst för att bestämma tillgängligheten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/mark-miljo/markens-fosfor--hur-binds-den-och-hur-tillganglig-ar-den/ 297615 Mon, 02 May 2022 14:44:13 +0100 Näringsutarmning ett okänt problem Övergödning, när ett överskott av näringsämnen leder till för hög produktion av växtplankton, är ett välkänt begrepp. Att det samtidigt pågår en näringsutarmning av vissa sjöar och vattendrag, så kallad oligotrofiering, är inte lika känt. Tobias Vrede, forskare på institutionen för vatten och miljö vid SLU, undersöker de ekologiska effekterna av oligotrofiering i arktiska och alpina sjöar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/naringsutarmning-ett-okant-problem/ 297581 Thu, 28 Sep 2017 13:53:48 +0100 De naturliga myrarna – kolfälla eller kolkälla? Under nästan tjugo år har SLU mätt den totala kol- och växthusgasbalansen på Degerö Stormyr i Västerbotten. Ett fokus för undersökningarna är vad som kommer att hända med naturliga myrar i ett förändrat klimat. Kommer de att motverka en klimatförändring eller kommer de att göra så att klimatförändringen går ännu fortare? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/de-naturliga-myrarna--kolfalla-eller-kolkalla/ 297553 Fri, 29 Sep 2017 12:51:55 +0100 Sångfåglar lyft för stadsmiljön Marcus Hedblom vid SLU leder en tvärvetenskaplig forskargrupp som studerar hur naturljud som fågelsång kan minska stress i städer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/sangfaglar-lyft-for-stadsmiljon/ 297392 Tue, 18 May 2021 10:10:34 +0100 Moderna hästraser härrör från två orientaliska hingstlinjer Tidigare analyser av hästars arvsmassa har visat att det finns en skillnad i den genetiska variation som följer faderslinjen (Y-kromosomen) och den som följer moderslinjen (mitokondrie-DNA). En låg variation hos Y-kromosomen tyder på att ett mindre antal vildhingstar bidrog till skapandet av tamhästen, medan en hög variation hos mitokondrie-DNA tyder på att många vilda ston från flera platser tämjdes. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/moderna-hastraser-harror-fran-tva-orientaliska-hingstlinjer/ 297349 Thu, 03 Jun 2021 13:24:43 +0100 Resistenta bakterier vanligt på thailändska grisgårdar Antibiotikaresistens är ett allt större problem globalt. Olämplig användning av antibiotika inom animalieproduktionen är en bidragande orsak till den ökande resistensen, vilket är särskilt förekommande i länder där användning av och tillgänglighet till antibiotika är oreglerad. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/resistenta-bakterier-vanligt-pa-thailandska-grisgardar/ 297346 Tue, 18 May 2021 10:09:50 +0100 Sjukdomsförekomst hos irländsk varghund Enligt försäkringsstatistik är risken för irländska varghundar att utveckla hjärtsjukdom 29 gånger högre än för hundar i genomsnitt. Hjärtsjukdomen dilaterad kardiomyopati (DCM) är speciellt vanlig och har visats vara ärftlig. Även lunginflammation anses vara vanlig hos rasen men få vetenskapliga studier rör förekomsten av lunginflammation hos irländsk varghund. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/sjukdomsforekomst-hos-irlandsk-varghund/ 297338 Thu, 03 Jun 2021 13:24:24 +0100 Hur kan man se om hästens frambenshälta är äkta eller falsk? När en häst blir bakbenshalt försöker den avlasta det smärtsamma bakbenet genom att förflytta vikten framåt. Detta leder till en nickrörelse med huvudet som lätt kan misstas för en frambenshälta, och risken finns att veterinären därför börjar utreda fel ben. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-kan-man-se-om-hastens-frambenshalta-ar-akta-eller-falsk/ 297324 Thu, 03 Jun 2021 13:23:43 +0100 Dödlighet och avlivningar i mjölkkobesättningar i Estland Att djur dör eller måste avlivas på gården är ett djurvälfärdsproblem och kostsamt både för lantbrukare och samhälle. För att kartlägga hur vanligt problemet är i Estland, och för att identifiera riskfaktorer, har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Estonian University of Life Sciences undersökt registerdata från 2 616 estniska mjölkkobesättningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/dodlighet-och-avlivningar-i-mjolkkobesattningar-i-estland/ 297313 Mon, 16 Dec 2019 11:51:49 +0100 Djurskyddsdata visar riskfaktorer för hästvälfärd För att kunna förbättra levnadsvillkoren och livskvaliteten hos de djur vi håller behövs objektiv kunskap om deras nuvarande situation. För att få mer kunskap om vilka brister som finns inom svensk hästhållning analyserade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet data från de svenska officiella djurskyddskontroller av häst som utförts under perioden 2010-2013. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/djurskyddsdata-visar-riskfaktorer-for-hastvalfard/ 297308 Thu, 03 Jun 2021 13:23:24 +0100 Anaeroba mikrober Vid SLU finns världsunik kompetens samlad kring anaeroba mikroorganismer. Professor och samverkanslektor Anna Schnürer berättar att anaeroba mikroorganismer kan användas i olika system och för att bilda nya produkter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/anaeroba-mikrober/ 296678 Tue, 03 Oct 2017 10:47:08 +0100 Konstnärliga metoder vidgar förståelsen Hur kan man bättre förstå effekterna av kommande klimatförändringar? Carola Wingren, professor vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU, ser konstnärliga metoder som en möjlighet att kommunicera forskning och skapa ny kunskap. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/konstnarliga-metoder-vidgar-forstaelsen/ 295394 Tue, 05 Mar 2024 14:14:10 +0100 Dödlighet hos nötkreatur i estniska köttdjursbesättningar Kor och kalvar är både tillgångar och produktionsmedel för besättningar som bedriver nötköttsproduktion. Därför är ofrivillig utslagning, alltså dödsfall eller avlivningar av djur, extra kostsamt för sådana lantbruk. I en studie undersökte estniska forskare, tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, hur vanligt problemet var i köttdjursbesättningar i Estland. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/dodlighet-hos-notkreatur-i-estniska-kottdjursbesattningar/ 294116 Mon, 16 Dec 2019 11:52:01 +0100 Hundens hull avspeglas i ett urinprov Övervikt hos hundar är ett utbrett hälsoproblem och ytterligare kunskap om deras ämnesomsättning behövs för att kunna ta fram bra behandlingsmetoder för fetma hos hund. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hundens-hull-avspeglas-i-ett-urinprov/ 294095 Mon, 27 Dec 2021 13:40:47 +0100 Vaccinadjuvans kan skydda utsatta grisar Adjuvans är ett ämne som ökar effekten av vaccin genom att ospecifikt aktivera immunförsvaret. På liknande vis skulle behandling av levande djur med adjuvans eventuellt kunna öka motståndskraften mot infektioner generellt. Detta skulle i sådana fall till exempel kunna användas vid kritiska tidpunkter i grisproduktionen, såsom vid flytt och blandning av grisar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/vaccinadjuvans-kan-skydda-utsatta-grisar/ 294078 Thu, 03 Jun 2021 13:21:34 +0100 Grisarnas uppväxt påverkar deras sociala kompetens En studie som baseras på data från svenska avelsbesättningar för grisrasen yorkshire (innan denna avel lades ner 2012) visar att grisar präglas av miljön under sin tidiga uppväxt. Denna prägling har sedan inverkan på deras beteende, så långt fram som till puberteten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/grisarnas-uppvaxt-paverkar-deras-sociala-kompetens/ 293979 Thu, 03 Jun 2021 13:20:56 +0100 Formulär för bedömning av smärta finns nu på svenska Artros är en vanlig ledsjukdom hos hund. Sjukdomen är en orsak till smärta och det är viktigt att kunna bedöma hur behandling som sätts in lindrar smärtan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/formular-for-bedomning-av-smarta-finns-nu-pa-svenska/ 293970 Tue, 07 Dec 2021 15:44:16 +0100 Hur dåligt ser silverfärgade hästar? Tidigare studier har visat att den ärftliga ögonsjukdomen Multiple Congenital Ocular Anomalies (MCOA) är kopplad till silverfärg hos hästar. Hästar med dubbelt silveranlag, det vill säga anlag från båda föräldrarna, har ofta en kraftig synnedsättning. De allra flesta islandshästar som är silverfärgade bär endast på ett silveranlag och det har hittills varit okänt om synen är påverkad hos dessa hästar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-daligt-ser-silverfargade-hastar/ 294059 Thu, 03 Jun 2021 12:28:31 +0100 Att fånga vad som är viktigt för djurhälsan För att hålla mjölkkor friska är det viktigt att göra rätt saker och att göra saker rätt. De flesta sjukdomar som kor drabbas av har en komplex bakgrund, så det är inte lätt att veta vad som är viktigast att åtgärda. Det finns också möjligheter och begränsningar på en mjölkgård som påverkar vad som kan och bör göras. Situationen på varje gård är unik och åtgärderna måste därför skräddarsys. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/att-fanga-vad-som-ar-viktigt-for-djurhalsan/ 293103 Tue, 29 Aug 2017 12:50:01 +0100 Tydliga brunsttecken ger bra dräktighetsresultat Kornas fruktsamhet har stor betydelse för mjölkföretagets ekonomi. Korna måste bli dräktiga och kalva med givna intervall. Då artificiell insemination nästan uteslutande används är det viktigt att korna visar tydlig brunst så att djurägaren kan hitta rätt tidpunkt för insemination. Undersökningar från andra länder har visat att brunsterna blivit svagare och kortare. Ökande mjölkproduktion har angetts som en av orsakerna till ett försämrat dräktighetsresultat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/tydliga-brunsttecken-ger-bra-draktighetsresultat/ 293114 Tue, 29 Aug 2017 12:56:21 +0100 Grisarnas barndom påverkar deras sociala kompetens En studie som baseras på data från svenska yorkshire-besättningar visar att grisar präglas av miljön under sin tidiga uppväxt, och att denna prägling har inverkan på deras beteende fram t.o.m. puberteten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/grisarnas-barndom-paverkar-deras-sociala-kompetens/ 293116 Tue, 29 Aug 2017 12:48:01 +0100 Mjölkningssystemet påverkar mjölken Den första mjölkningsroboten i Sverige installerades 1998 och idag används robotmjölkning (AMS) på ca 30 % av gårdarna. AMS medför stora arbetsbesparingar men också förändringar i mjölkråvaran. Vi vet att celltalet ökar, men det saknas kunskap om effekterna på mjölkråvarans sammansättning i övrigt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mjolkningssystemet-paverkar-mjolken/ 293117 Tue, 29 Aug 2017 12:47:44 +0100 Nötkreatur uppgraderar aminosyror, men produktionssystemet spelar roll Nötkreatur har en unik förmåga att smälta fibrer och kan därför utnyttja produkter som människan inte kan eller vill äta, t.ex. rester från livsmedelsindustrin. Mjölk och nötkött kan också produceras från naturbetesmarker eller i områden där odling av vall är mer bärkraftig än spannmålsodling. Med en ökande befolkningsmängd och begränsade möjligheter att öka jordbruksarealen är det viktigt att överväga alla resurser för att producera mat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/notkreatur-uppgraderar-aminosyror-men-produktionssystemet-spelar-roll/ 293119 Tue, 29 Aug 2017 12:47:23 +0100 Mer rödklöver gav lika mängd mjölk Rödklöverns andel i en blandvall ökar ofta till andra skörden, inte minst i ekologisk vallodling. En hög andel rödklöver i ensilaget nämns som ett sätt att minska behovet av dyrt proteinfoder till mjölkkor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/mer-rodklover-gav-lika-mangd-mjolk/ 293126 Tue, 29 Aug 2017 12:46:19 +0100 Vet vi vilka rovdjursavvisande åtgärder som fungerar? Åtgärder som förebygger rovdjursangrepp på tamdjur är viktiga i områden där människor och stora rovdjur lever sida vid sida. Angrepp har förekommit i tusentals år, men förvånansvärt lite forskning finns kring åtgärdernas effekt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/vet-vi-vilka-rovdjursavvisande-atgarder-som-fungerar/ 293128 Mon, 16 Dec 2019 11:45:10 +0100 Djurhälsa på ekologiska mjölkgårdar i Europa Den ekologiska mjölkproduktionen i Europa har ett gemensamt regelverk, även om vissa länder, såsom Sverige, har egna tillämpningar med skärpta regler. Syftet är bland annat att alla gårdar ska ha samma höga standard när det gäller djurhälsa och djurvälfärd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/djurhalsa-pa-ekologiska-mjolkgardar-i-europa/ 288557 Mon, 16 Dec 2019 11:52:16 +0100 Halt eller inte halt? - det är frågan Ortopediska skador visar sig ofta som hältor och är den vanligaste orsaken till att hästar behandlas av veterinär. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med Royal Veterinary College i Storbritannien har i den här studien objektivt undersökt symmetrin i rörelsemönstret hos 222 ridhästar med hjälp av sensorer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/halt-eller-inte-halt--det-ar-fragan/ 288535 Tue, 07 Dec 2021 15:43:30 +0100 Vävnadsförändringar i knäleden hos katt Förändringar som tyder på den kroniska ledsjukdomen osteoartrit (artros) är vanligt förekommande vid röntgenundersökning av äldre katter. Varför osteoartrit uppstår är ofta oklart och få studier har inriktats på tidiga mikroskopiska förändringar i drabbade leder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/vavnadsforandringar-i-knaleden-hos-katt/ 288528 Thu, 03 Jun 2021 12:26:37 +0100 Vilda möjligheter med kaniner Kaninen har många egenskaper som gör den lämplig som modell för studier av genetiken bakom domesticering och de-domesticering, det vill säga den process där domesticerade djurslag förvildas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/vilda-mojligheter-med-kaniner/ 288526 Fri, 20 Dec 2019 12:22:21 +0100 Bilddiagnostik efter L7S1-operation Degenerativ lumbosakral stenos är en relativt vanlig orsak till ryggproblem hos storvuxna hundraser. Syndromet kallas även L7-S1 på grund av att det uppträder i området för sista ländryggskotan (L7) och första korsryggskotan (S1). Flera skelett- och mjukdelsstrukturer kan vara förändrade och göra så att nerver kläms ihop, vilket kan ge smärta och funktionsbortfall. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/bilddiagnostik-efter-l7s1-operation/ 285587 Tue, 07 Dec 2021 15:49:47 +0100 Internationell avelsdatabas kan minska inaveln hos hund Allt fler av våra avelshundar kommer från andra länder. Med en internationellt sammankopplad databas som visar hundars släktskap kan man minska inaveln och därmed risken för genetiska sjukdomar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/internationell-avelsdatabas-kan-minska-inaveln-hos-hund/ 285574 Tue, 07 Dec 2021 15:51:39 +0100 Effekten av ”travgenen” skiljer sig mellan hästraser Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Norges miljö- och biovetenskapliga universitet har undersökt hur olika varianter av genen DMRT3 påverkar travprestationer hos kallblodstravare. DMRT3 har tidigare visat sig påverka andra hästrasers förmåga att trava i högt tempo. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/effekten-av-travgen-skiljer-sig-mellan-hastraser/ 285585 Tue, 07 Dec 2021 15:45:25 +0100 Öppen livmoderhals lindrar livmoderinflammation Livmoderinflammation är hundarnas stora "kvinnosjukdom". Sjukdomen är livshotande i allvarliga fall och den säkraste, mest effektiva behandlingen är att akut operera bort livmoder och äggstockar. Ett klassiskt sjukdomstecken är variga flytningar från könsvägarna, men detta förekommer bara när livmoderhalsen är öppen. Det är inte tidigare känt om tikar med flytningar drabbas av en lindrigare sjukdomsform än de utan flytningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/oppen-livmoderhals-lindrar-livmoderinflammation/ 285583 Thu, 03 Jun 2021 12:24:39 +0100 Klimatet påverkar spermiekvaliteten hos tjurar Produktionen av mjölk och kött för humankonsumtion är beroende av djurens förmåga att reproducera sig. Värmestress har en negativ inverkan på reproduktionen men få studier har undersökt klimatpåverkan på tjurspermiekvaliteten i Europa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/klimatet-paverkar-spermiekvaliteten-hos-tjurar/ 285516 Mon, 16 Dec 2019 11:52:30 +0100 Avel för fungerande spenar är viktig för smågrisöverlevnad Avel för fungerande spenar är viktig för hög överlevnad och god tillväxt hos smågrisar. Om antalet funktionsdugliga spenar hos suggan är färre än antalet födda smågrisar, riskerar vissa smågrisar att bli utan råmjölk och mjölk. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/avel-for-fungerande-spenar-ar-viktig-for-smagrisoverlevnad/ 285577 Thu, 03 Jun 2021 12:27:58 +0100 Kor och metan Metanproduktionen skiljer mellan olika kor, även om de äter samma mängd och samma typ av foder. Variationen innebär att det kan finnas en möjlighet att selektera för individer med lägre metanproduktion. Först måste det dock vara helt utrett vad de bakomliggande orsakerna till skillnaderna är, annars kan risken vara att minskad metanproduktion enbart beror på t ex lägre produktionsförmåga eller förmåga att smälta fibrer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/kor-och-metan/ 285761 Tue, 30 May 2017 11:33:35 +0100 Ökad utomhusuppfödning av fjäderfä Svenska ägg och slaktkycklingar är fria från salmonella när djuren hålls inomhus med goda smittskyddsrutiner. Vi har undersökt om denna situation kan behållas när uppfödningen flyttar utomhus. Det glädjande resultatet är att under åren 2007-2015 sågs ingen ökad risk för salmonella i utedrift. Däremot kvarstår problemet att fjäderfä som hålls utomhus i praktiken alltid smittas av campylobacter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/okad-utomhusuppfodning-av-fjaderfa/ 285660 Mon, 16 Dec 2019 11:47:59 +0100 Gräsensilagets energihalt är viktig för både tackor och lamm Energihalten i gräs minskar med senare skördetidpunkt. Dräktiga och digivande tackor och deras lamm har ett stort energibehov. Det måste tillgodoses för att begränsa tackornas hullminskning i sen dräktighet och digivning samt för att maximera de diande lammens tillväxt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/grasensilagets-energihalt-ar-viktig-for-bade-tackor-och-lamm/ 285649 Fri, 27 Dec 2019 10:07:35 +0100 Grisströ Trots att rutinmässig svanskupering är förbjuden inom EU kuperas ungefär 90 % av alla grisar för att minska risken för svansbitning. I Sverige kuperas dock inga grissvansar och för att visa på alternativ har vi intervjuat 60 grisproducenter om deras erfarenheter av svansbitning och hur problemet kan motverkas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/grisstro/ 285619 Tue, 30 May 2017 11:34:00 +0100 Roboten mäter juverexteriör och lynne Allt fler kor mjölkas i robot i Sverige. Förutom att roboten ger möjlighet att mäta mjölkbarhet på ett objektivt sätt kan man också mäta vissa egenskaper i juvrets exteriör samt få data rörande kons lynne. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/roboten-mater-juverexterior-och-lynne/ 285616 Mon, 29 May 2017 14:45:10 +0100 Campylobakter i kyckling Campylobacter är den vanligaste rapporterade bakteriella orsaken till mag- tarmsjukdom hos människa i Sverige såväl som övriga Europa. År 2016 rapporterades 11 021 humanfall av campylobacterios i Sverige varav ca två tredejedelar av fallen infekterades i Sverige. Det är 50% fler inhemska fall jämfört med året innan och den högsta siffran sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år 1991. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/campylobakter-i-kyckling/ 285531 Tue, 18 May 2021 10:12:49 +0100 Stenskvättor 2017 är den 25:e säsongen som forskare på SLU följer stenskvättorna utanför Uppsala. Den långa tidsserien är unik och har gett stor kunskap om stenskvättor men också om hur jordbruksfåglar i stort kan tänkas reagera på förändringar i klimat och jordbrukslandskap. Forskarna har bland annat konstaterat att stenskvättorna anländer i genomsnitt 7 dagar tidigare nu än för 20 år sedan. De har också sett att stenskvättornas ungar väger mindre än när de började följa populationen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/stenskvattor/ 280844 Tue, 16 May 2017 08:15:17 +0100 Lever med lejon Att bara kartlägga lejongener räcker inte för att skydda lejonen när inaveln blir värre för varje år. SLU-doktoranden Ingela Jansson måste ofta lägga forskningen åt sidan och kämpa för sina studieobjekts framtid och överlevnad. Bland massajerna i norra Tanzania kallas hon Mama Simba, lejonens mamma. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/lever-med-lejon/ 280793 Tue, 05 Mar 2024 14:15:43 +0100 Smörjande ämne i ledvätska förändras vid osteoartrit Ledsjukdomen osteoartrit (artros) är en vanlig anledning till kronisk smärta och nedsatt prestation hos hästar. Sjukdomen innefattar en låggradig inflammation som leder till obalans i uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosk. Tidigt i sjukdomsförloppet minskar produktionen av proteinet lubricin som smörjer ledbrosket och minskar friktionen i leden. För att lubricin skall ha god smörjande effekt är det viktigt att kolhydrater binder till proteinet, så kallad glykosylering. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/smorjande-amne-i-ledvatska-forandras-vid-osteoartrit/ 277876 Tue, 07 Dec 2021 15:46:30 +0100 Blodprovstest uppskattar prostatas storlek hos hund Godartad prostataförstoring är vanligt hos äldre hanhundar. Många hundar har en förstorad prostata utan problem, medan andra kan få till exempel urineringsproblem, platt avföring eller blod i urinen. Problemen kommer ofta smygande och är vanligen kopplade till en kraftig prostataförstoring. Prostatas storlek kan bestämmas med ultraljud, men det skulle vara smidigt att kunna hitta hundar i riskzonen med hjälp av ett blodprov. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/blodprov-mater-prostatas-storlek-hos-hund/ 277875 Mon, 27 Dec 2021 13:50:34 +0100 Hur mår hästar egentligen? Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har utvecklat ett nytt protokoll för att mäta hästvälfärd, det vill säga hästens mentala och fysiska hälsa. Hur protokollet utvecklades och resultat från en pilotstudie presenteras i en ny vetenskaplig artikel. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-mar-hastar-egentligen/ 277846 Thu, 09 Dec 2021 10:01:46 +0100 Smågrisdödlighet minskas av senarelagd grupphållning I svensk ekologisk smågrisproduktion hålls suggor och smågrisar tillsammans i grupphållning från 2 veckor efter grisning. Grupphållningen gör att digivning sker mer sällan än i konventionell smågrisproduktion, där varje sugga hålls ensam med sina smågrisar i en box tills avvänjning. Att digivning inte sker lika ofta gör att smågrisarna växer sämre och att dödligheten ökar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/smagrisdodlighet-minskas-av-senarelagd-grupphallning/ 277821 Tue, 07 Dec 2021 15:41:39 +0100 Kan renar undvika att deras kalvar blir tagna av björnar? Renskötseln är tidvis hårt drabbad av rovdjur. Tidigare studier har visat att brunbjörn kan döda upp till hälften av renkalvarna i vissa skogsområden. Risken att bli taget av ett rovdjur anses vara en viktig drivkraft när renar (och caribou) väljer betesområde. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/kan-renar-undvika-att-deras-kalvar-blir-tagna-av-bjornar/ 277814 Fri, 20 Dec 2019 12:22:07 +0100 Konventionell odling minskar mångfalden I ekologiskt odlat vete är antalet svamparter på bladen i snitt 40 % högre än i konventionellt odlade och fungicidbehandlade fält, visar en ny studie från SLU. Förekomsten av ogräs i de ekologiska odlingarna tycks vara en viktig faktor för skillnaden. Detta är potentiellt viktig kunskap för utvecklingen av hållbara växtskyddsstrategier i framtiden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/inst.mykopat/konventionell-odling-minskar-mangfalden/ 277659 Thu, 20 Apr 2017 13:05:06 +0100 Hur stressande är veterinärbesöket för hunden? Att bedöma hundens stressnivå vid veterinärbesök har betydelse både för hundens välfärd och klinikpersonalens säkerhet. Men hur bedöms hundens stressupplevelse? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hur-stressande-ar-veterinarbesoket-for-hunden/ 274685 Tue, 07 Dec 2021 15:43:06 +0100 Höga halter kemikalier från inomhusmiljön funna hos katt Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms universitet har nu slagit fast det man tidigare misstänkte, nämligen att de höga halter av bromerade flamskyddsmedel som har uppmätts hos katter kommer från dammet i våra hem. Kemikalierna finns bland annat i elektronik och möbler, och kan påverka vår hälsa negativt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/hoga-halter-kemikalier-fran-inomhusmiljon-funna-hos-katt/ 274681 Tue, 07 Dec 2021 15:47:52 +0100 Infektionssjukdomar hos hundar i Malawi För att förebygga sjukdom i en population är det viktigt att veta vilka infektioner som cirkulerar. Målet med denna studie var att undersöka förekomst av infektionssjukdomar bland hundar i Malawis huvudstad Lilongwe. Prover samlades in från 100 hundar som antingen deltog i en vaccinations- och kastrationskampanj eller var patienter på en veterinärklinik som drivs av Lilongwe Society for Protection and Care of Animals. Totalt analyserades 100 blodprover och 40 avföringsprover. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/infektionssjukdomar-hos-hundar-i-malawi/ 274675 Thu, 09 Dec 2021 10:13:12 +0100 Tvärvetenskapligt samarbete för kontroll av djursjukdomar I denna översiktsartikel diskuteras deltagande epidemiologi (participatory epidemiology på engelska), vilket är en metod för att samla in data om djurs och människors sjukdomar. Metoden har visat sig vara framgångsrik för datainsamling i fattiga länder och områden där infrastruktur för konventionell datainsamling saknas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/tvarvetenskapligt-samarbete-for-kontroll-av-djursjukdomar/ 274649 Tue, 18 May 2021 10:17:28 +0100 Lokal anpassning avgörande för effektivt smittskydd Uganda är ett låginkomstland i östra Afrika med stor grisproduktion. Nästan alla grisar hålls på små familjejordbruk utan rutiner för att begränsa smittspridning. Afrikansk svinpest cirkulerar ständigt, vilket leder till svårigheter, både för småbrukare och för dem som vill satsa på kommersiell grisproduktion. Denna studie beskriver ett utbrott av afrikansk svinpest på en mellanstor gård i norra Uganda. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/goda-rutiner-avgorande-for-effektivt-smittskydd/ 274627 Tue, 18 May 2021 10:20:38 +0100 Sensorteknik för att objektivt mäta hälta hos hund Att bedöma hälta hos hund kan vara svårt. När hunden blir halt förändras rörelsemönstret men hur bör detta mätas för att bäst bedöma grad av hälta och för att korrekt kunna lokalisera det bakomliggande problemet? I denna studie har sensorteknik använts för att mäta förändringar i rörelsemönstret hos tio friska hundar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/sensorteknik-for-att-objektivt-mata-halta-hos-hund/ 274619 Thu, 09 Dec 2021 10:10:37 +0100 Beteendeskillnader mellan två typer av slaktkyckling Ekologisk produktion utmärker sig genom fokus på djurens möjlighet att utföra viktiga artspecifika beteenden. Med utgångspunkt i detta har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet jämfört förekomst och tidsfördelning av olika beteenden hos två typer av slaktkyckling. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/beteendeskillnader-mellan-tva-typer-av-slaktkyckling/ 274612 Mon, 27 Dec 2021 13:46:06 +0100 Förbättrad tolkning av provsvar för katter För att diagnostisera och följa upp sjukdomar hos katter undersöks koncentrationen av ett flertal blodparametrar, inkluderande kemiska ämnen och proteiner. Ofta tas en serie av prover för att se hur koncentrationerna ändras över tid. För korrekt tolkning av provsvaren måste hänsyn tas till den biologiska variationen, dvs den naturliga skillnaden mellan individer och skillnaden över tid hos en enskild frisk individ. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/forbattrad-tolkning-av-provsvar-for-katter/ 271643 Thu, 09 Dec 2021 09:55:21 +0100 I vilken utsträckning täckas och klipps hästar? Det finns begränsad information om i vilken omfattning hästägare använder hästtäcken och klipper sina hästar. Forskning om effekterna av dessa åtgärder tyder på att klippning och användning av täcke inte alltid är nödvändigt ur hästens perspektiv och att åtgärderna till och med kan störa hästens förmåga att reglera kroppstemperaturen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/i-vilken-utstrackning-tackas-och-klipps-hastar/ 271628 Tue, 07 Dec 2021 15:38:46 +0100 Virusförekomst hos grisar med PMWS och friska grisar Många sjukdomar hos djur och människor är komplexa. Detta innebär att flera olika faktorer kan påverka sjukdomens uppkomst och utfall. Sådana faktorer kan vara stress, genetik eller olika mikroorganismer. Till exempel kan virus som en individ redan bär på eventuellt påverka vilken effekt ett nytt virus kommer ha på ett djurs hälsa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/virusforekomst-hos-grisar-med-pmws-och-friska-grisar/ 271625 Thu, 09 Dec 2021 09:58:41 +0100 Dominans och ledarskap i hästträning Hur hästar hanteras och utbildas baseras i många sammanhang på tradition och subjektiva åsikter snarare än på vetenskapliga fakta. I denna översiktsartikel gick forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Aarhus universitet och universitetet i Sydney in på djupet kring dominans- och ledarskapsteorier och dessa teoriers relevans för interaktioner mellan människor och hästar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/dominans-och-ledarskap-i-hasttraning/ 271621 Tue, 07 Dec 2021 15:39:24 +0100 Grupphållning av hästar leder sällan till svåra skador Trots starka bevis för att hästar mår bra i grupp hålls många hästar till stor del ensamma. Hästägare oroar sig ofta för skaderisken för både häst och människa, delvis eftersom man inte vet vilka hästar som är lämpliga att hålla ihop. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/grupphallning-av-hastar-leder-sallan-till-svara-skador/ 271609 Tue, 07 Dec 2021 15:37:04 +0100 Fjäderfäutfodring – en 100 årig historia Kött och ägg från fjäderfä konsumeras i hela världen, men hur djuren hålls och utfodras varierar och stora förändringar har skett de senaste 100 åren. Utvecklingen har gått från utfodring baserad på avfall från enskilda hushåll till datorkontrollerade foderblandningar för användning i storskalig produktion. Det har varit möjligt bl.a. genom att man identifierat näringsämnen och förstått deras roll i ämnesomsättningen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/fjaderfautfodring--en-100-arig-historia/ 270572 Mon, 16 Dec 2019 11:48:32 +0100 Automatisk brunstpassning fungerar bra till dikor Artificiell insemination används i mycket liten utsträckning till köttdjur, trots att det ger ett ökat genetiskt framsteg. Det beror delvis på att det är svårt att passa brunsten hos dikor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/Automatisk-brunstpassning-fungerar-bra-till-dikor/ 270566 Thu, 09 Mar 2017 17:53:55 +0100 Foderråvara till odlad fisk Fisk kan odlas med liten miljöpåverkan och utan antibiotika. Däremot saknas inhemsk foderråvara som inte konkurrerar med vår egen mat och som fungerar med fisken. Sverige har en utvecklad hantering av biprodukter och teknik att förädla dessa till andra produkter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/foderravara-till-odlad-fisk/ 270562 Thu, 16 Jan 2020 08:50:05 +0100 Förespråkar mer kunskapsdelning Kevin Bishop, vicerektor för fortlöpande miljöanalys vid SLU ser en ljus framtid för de svenska arbetssätten när det gäller att nå målen i Agenda 2030. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/foresprakar-mer-kunskapsdelning/ 265515 Fri, 16 Aug 2019 14:21:26 +0100 Kirurgisk stress vid kastration av tik Kirurgiska ingrepp kan trigga en stressreaktion, så kallad kirurgisk stress. Kirurgisk stress har tidigare studerats vid kastration av friska tikar men reaktionen vid kastration av tikar med livmoderinfektion är okänd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/kirurgisk-stress-vid-kastration-av-tik/ 265378 Tue, 07 Dec 2021 15:44:58 +0100 Håll hästen slank! I en studie på 201 islandshästar har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och isländska Holar University visat att det finns ett linjärt samband mellan hästars hull och insulinkoncentration i blodet. Ju mer fett på kroppen hästarna har, desto högre insulinkoncentration. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hall-hasten-slank/ 265376 Tue, 07 Dec 2021 15:40:24 +0100 Spädgrisdiarré vanligt i svenska besättningar Spädgrisdiarré är ett uppmärksammat problem i svensk grisproduktion. För att ta reda på hur vanlig sjukdomen är, hur den hanteras och vilka besättningar som drabbas, har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet genomfört en enkätstudie. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/spadgrisdiarre-vanligt-i-svenska-besattningar/ 265368 Mon, 27 Dec 2021 13:38:04 +0100 Lovande fynd för behandling av luftvägsproblem hos häst Luftvägsinflammation är ett utbrett hälsoproblem hos hästar. Sjukdomen är ofta associerad med lokal ansamling av inflammatoriska celler, exempelvis mastceller. Hästar med ett ökat antal mastceller i luftvägarna svarar dåligt på traditionell behandling och det finns därför ett stort behov av att utveckla nya mastcells-riktade terapier. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/lovande-fynd-for-behandling-av-luftvagsproblem-hos-hast/ 265360 Thu, 09 Dec 2021 10:01:19 +0100 Torrfoder kopplat till diabetes hos katt Katter drabbas av en typ av diabetes som i hög grad liknar människans typ 2-diabetes. Hos människor är övervikt och brist på motion bidragande orsaker till sjukdomen. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt riskfaktorer för diabetes hos katt genom en web-baserad enkätundersökning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/torrfoder-kopplat-till-diabetes-hos-katt/ 265356 Thu, 09 Dec 2021 09:54:38 +0100 Skogens konung utmanas om tronen Vad händer när nya arter etablerar sig i ekosystem där de tidigare aldrig funnits? Och hur ska flerartssamhällen förvaltas? I Sverige finns det tydliga instruktioner för älgförvaltning, men saknas i stort sett för övriga klövdjur, trots att de på sina håll är viktigare vilt än älg. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/skogens-konung-utmanas-om-tronen/ 265257 Wed, 05 Aug 2020 09:57:30 +0100 Nytt om gräsmarker, småbiotoper och myrar Värdefulla hävdade och artrika gräsmarker finns i en stor del av landskapet, även utanför de som ingår i Jordbruksverkets databaser över ängs- och betesmarksobjekt. Det visar en rapport med resultat från regional miljöövervakning av gräsmarker, småbiotoper och myrar i totalt nio län i södra Sverige 2009-2014. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/nytt-om-grasmarker-smabiotoper-och-myrar/ 264841 Mon, 23 Jan 2017 11:18:09 +0100 God djurhållning kan hindra resistensutvecklingen Inom djurhållningen används globalt mer antibiotika än inom sjukvården. Det beror på att antibiotika i många länder rutinmässigt ges till friska djur, vilket ökar risken för utveckling av antibiotikaresistenta bakterier. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/god-djurhallning-kan-hindra-resistensutvecklingen/ 264780 Tue, 18 May 2021 10:21:24 +0100 Så många fiskar och skaldjur finns i KUL I Kustlaboratoriets databas, KUL, hittar du kvalitetssäkrade fångstdata från alla provfisken längs kusten, inklusive nationell och regional miljöövervakning. I databasen finns också stickprovsinformation som könsfördelning och uppgifter om enskilda fiskar, som längd, vikt, ålder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/sa-manga-fiskar-och-skaldjur-finns-i-kul/ 264646 Thu, 19 Jan 2017 15:58:54 +0100 Rådgivning ger mer lövskog Länsstyrelsen i Jönköpings län vill tillsammans med Skogsstyrelsen, SLU, Södra, LRF, biosfärföreningen för Östra Vätterbranterna och WWF inspirera skogsägare att satsa mer på lövskog. SLU:s analysverktyg Heureka användes för att undersöka hur lövandelen kan förändras och vad det innebär ekonomiskt för skogsägaren. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/radgivning-ger-mer-lovskog/ 264599 Thu, 16 Feb 2017 10:48:38 +0100 Enklare använda gröna data En analysportal för biodiversitetsforskning, ett handläggningsverktyg för naturvårdare och en digital karttjänst för skogsägare. Det är exempel på tre olika applikationer som alla grundar sig på en och samma webbtjänst. Med smarta it-tjänster ökar möjligheterna att möta olika samhällsbehov av gröna data. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/enklare-anvanda-grona-data/ 264448 Tue, 07 Mar 2017 09:42:51 +0100 CRP vid diagnostik av ledsjukdom hos hund Ledsjukdom hos hund kan orsakas av bland annat artros (nedbrytning av brosk i leden), infektioner och immunologiska sjukdomar. Hos en hund med ledsmärta är det viktigt för veterinären att på ett tidigt stadium avgöra vad som orsakar problemet, eftersom behandlingen skiljer sig åt beroende på orsak. Exempelvis krävs antibiotikabehandling vid bakteriella infektioner i leden, medan immunologiska ledsjukdomar behandlas med kortison. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/crp-vid-diagnostik-av-ledsjukdom-hos-hund/ 263699 Thu, 09 Dec 2021 10:00:02 +0100 Hjärtats mått kan uppskattas utifrån kattens vikt Ultraljudsundersökning av hjärtat är en precis och kostnadseffektiv metod som används för att diagnosticera hjärtsjukdom hos katt. En viktig del i en ultraljudsundersökning är att mäta hjärtats dimensioner. De normalvärden för hjärtmått som idag används för katt är dock baserade på gamla studier där man inte tagit hänsyn till kattens storlek. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/hjartats-matt-kan-uppskattas-utifran-kattens-vikt/ 263693 Thu, 09 Dec 2021 10:09:05 +0100 Mjukdelstumörer hos golden retriever Elakartade tumörer som utgår från kroppens mjukvävnader heter sarkom och kan vara svåra att diagnosticera. I denna studie har forskare från Utrecht och Wageningen i Nederländerna samarbetat med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala för att klassificera tumörer från 110 golden retriever-hundar. Hundarna ingick i en större studie av mjukdelssarkom och tumörerna hade initialt diagnosticerats som "oklassificerade sarkom". https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/mjukdelstumorer-hos-golden-retriever/ 263689 Mon, 27 Dec 2021 13:37:24 +0100 Förenklad diagnostik av hästens metabola syndrom Ekvint metabolt syndrom (EMS) är en sjukdom hos häst som motsvarar ett förstadium till diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen är kopplad till rubbningar i omsättningen av insulin och blodsocker, och ger en ökad risk för fång. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/forenklad-diagnostik-av-hastens-metabola-syndrom/ 263659 Thu, 09 Dec 2021 09:57:18 +0100 Korsbandsskada förändrar kattens sätt att gå och vara Korsbandsskada hos katt leder ofta till artrosutveckling i knäleden. Artros är en vanlig orsak till kronisk smärta och funktionsnedsättning hos katt. Diagnosen kan vara svår att ställa då katter ofta maskerar symptom på sjukdom och små avvikelser i rörelsemönstret kan vara svåra att se vid hältundersökning. Katter blir ofta stressade när de åker till veterinären och döljer då i än högre grad de beteendeförändringar de uppvisar i hemmet. Förbättrade metoder för att diagnosticera artros hos katt behövs därför. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/korsbandsskada-forandrar-kattens-satt-att-ga-och-vara/ 263654 Thu, 09 Dec 2021 09:53:11 +0100 Behandling med pimobendan fördröjer hjärtsvikt Myxomatös klaffsjukdom är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund. Sjukdomen innebär att hjärtats klaffar inte längre håller tätt vilket påverkar förmågan att pumpa blod. Som kompensation förstoras hjärtat men på sikt leder sjukdomen till hjärtsvikt med lungödem och andningsproblem som följd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/behandling-med-pimobendan-fordrojer-hjartsvikt/ 263647 Thu, 09 Dec 2021 09:52:02 +0100 Fjällplanering Landskapet i fjällregionen ska enligt ett av miljömålen hanteras så att livsmiljöer, arter, upplevelser, natur- och kulturvärden bevaras i så hög grad som möjligt. Men för att målet ska nås måste översiktsplaneringen bli bättre förankrad i fjällregionerna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/fjallplanering/ 262985 Fri, 30 Dec 2016 16:20:00 +0100 Algpåväxt De känsliga kiselalgerna kan nu användas som indikatorer i både bäckar och sjöar. De används redan för att påvisa surhet, övergödning och organisk förorening, men testas nu för sin förmåga att också indikera tungmetaller och växtskyddsmedel. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/algpavaxt/ 262981 Thu, 13 Apr 2017 09:58:23 +0100 Vattenväxter Om man inte bara har koll på vattenlevande kärlväxter, utan också på mossorna i ett vatten ökar säkerheten i miljöövervakningen, menar SLU-forskaren Frauke Ecke. Vattenvegetationen kan redan nu undersökas med hjälp av drönarbilder, men om några år kan högupplösta satellitbilder tjäna samma syfte. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/vattenvaxter/ 262979 Fri, 30 Dec 2016 16:21:33 +0100 Fisk som indikator Svenska kustvatten omfattas av vattendirektivet, men underligt nog finns fisk inte med som en av de biologiska kvalitetsfaktorerna. I havsmiljödirektivet däremot är fisk ett självklart element i bedömningen av miljöstatus. Lena Bergström vid SLU har nu jämfört de två direktivens metoder för att få dem att harmonisera. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/fisk-som-indikator/ 262977 Fri, 30 Dec 2016 14:59:08 +0100 Säkrare ekostatus SLU-forskare har bidragit till att göra bedömningarna av svenska vattens ekologiska status enklare och säkrare. Ett beräkningsverktyg och mer platsspecifika referensvärden är några av resultaten från det just avslutade forskningsprogrammet Waters. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/sakrare-ekostatus/ 262975 Mon, 06 Feb 2017 13:05:12 +0100 Fosforskulden: Vilka vatten kan åtgärdas med aluminiumfällning? I många sjöar och kustområden bidrar fosfor,som läcker från sedimenten, till fortsatt övergödning även när utsläppen åtgärdats. Nu har forskare för första gången sammanställt kunskap om när aluminiumfällning av fosfor är en effektiv restaureringsmetod. En analys av läget i svenska vatten pekar samtidigt på att miljöövervakningen behöver utvecklas för att ge bättre beslutsunderlag om fosforläckaget från sedimenten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/fosforskulden-vilka-vatten-kan-atgardas-med-aluminiumfallning/ 258079 Mon, 19 Dec 2016 16:29:59 +0100 Suggor med bra benhälsa ger fler smågrisar Dålig fruktsamhet och hälta är två vanliga orsaker till att suggor slaktas. Varje år byts ungefär hälften av suggorna i Sverige ut mot gyltor, unga hondjur som ännu inte grisat. Detta betyder att suggorna ofta slaktas innan de nått sin högsta kapacitet som mödrar då suggor vanligen får störst kullar i kull 3-6. Att suggorna slås ut tidigt ses som ett mått på bristande djurvälfärd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/suggor-med-bra-benhalsa-ger-fler-smagrisar/ 260269 Thu, 15 Dec 2016 10:02:37 +0100 Omogna spermier till hjälp vid bevarande av hotade kattdjur Många av världens vilda kattdjur klassas som hotade arter och vissa närmar sig kritiskt låga antal. På grund av detta sparas genetiskt material i form av spermier i genbanker. Tamkatten har visat sig vara ett bra modelldjur som kan hjälpa forskare att studera tekniker för bevarande av spermier vilka sedan kan tillämpas på andra kattdjur. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/omogna-spermier-till-hjalp-vid-bevarande-av-hotade-kattdjur/ 259438 Fri, 20 Dec 2019 12:21:40 +0100 Kan NSAID användas i samband med benkirurgi? Fortfarande råder försiktighet vid användning av antiinflammatoriska smärtläkemedel (NSAID) vid benkirurgi av rädsla för sämre läkning. Är det befogat? Tidigare studier har visat att NSAID hämmar benläkning om mycket höga doser ges i flera veckor, vilket inte är kliniskt relevant. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/forsoksdjur/ska-nsaid-undvikas-vid-benoperationer/ 259406 Fri, 20 Dec 2019 12:17:37 +0100 Hur mäter man bäst hästars välfärd? Modern hästhållning tar inte alltid hänsyn till hästars beteendemässiga och fysiska behov vilket kan påverka hästarnas välfärd negativt. För att kunna identifiera aktuella problemområden behövs objektiva mått på välfärd. Ett antal bedömningsprotokoll har arbetats fram men tyvärr saknas en internationell standard. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-mater-man-bast-hastars-valfard/ 259403 Mon, 27 Dec 2021 13:45:15 +0100 Antibiotikaanvändning varierar i Europeisk grisuppfödning Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt har deltagit i en undersökning av antibiotikaanvändning i Europeiska grisbesättningar. Deltagande länder var Belgien, Frankrike, Sverige och Tyskland. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/antibiotikaanvandning-varierar-i-europeisk-grisuppfodning/ 259402 Tue, 18 May 2021 10:26:00 +0100 Livmoderns proteiner vid dräktighet hos tik Livmoderslemhinnan förändras under tikens löpningscykel och tidiga dräktighet. Proteinerna E-cadherin och β-catenin är viktiga eftersom dessa protein länkar samman cellerna i slemhinnan. Förändringar i mängden av dessa protein skulle därför kunna påverka tikens förmåga att bli dräktig. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/livmoderns-proteiner-vid-draktighet-hos-tik/ 259399 Mon, 27 Dec 2021 13:58:54 +0100 Hur bra passar du och din hund ihop? I denna översiktsartikel går forskare vid SLU in på djupet kring hur man kan mäta relationen mellan hund och människa. Det är känt att vissa relationer mellan ägare och hund fungerar bättre än andra. Varför är det så? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hur-bra-passar-du-och-din-hund-ihop/ 259396 Thu, 09 Dec 2021 10:02:56 +0100 Gentest utvecklad för allvarlig sjukdom hos shetlandsponny Skeletal atavism, även känt som "krumma föl" hos shetlandsponnyer är en ärftlig utvecklingssjukdom med onormal tillväxt av armbågsben och vadben. Sjukdomen orsakar en avvikande benställning, rörelsestörningar och leder ofta till att drabbade föl avlivas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/gentest-utvecklad-for-allvarlig-sjukdom-hos-shetlandsponny/ 253520 Thu, 03 Jun 2021 12:26:53 +0100 Objektivt syntest för häst Mätning av visual evoked potentials (VEP) är en metod som sedan länge använts inom humanmedicinen för att diagnostisera funktionsnedsättningar i synvägarna. Metoden finns beskriven för ett antal djurslag, bland annat hund och katt, men har inte tidigare anpassats för häst. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hastvep/ 253511 Thu, 03 Jun 2021 12:31:02 +0100 Hur klarar abborren den globala uppvärmingen? Hur påverkas fiskarna i Östersjön av den pågående globala uppvärmningen? Genom att studera ett fönster mot framtiden kan vi förstå vilka som kommer att överleva och hur de gör det. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/hur-klarar-abborren-den-globala-uppvarmingen/ 253372 Fri, 20 Dec 2019 12:21:22 +0100 Jakt på mutation som stör osttillverkningen Mjölk som inte koagulerat inom 40 minuter efter att man tillsatt löpe kallas för icke-koagulerande mjölk. Detta förekommer hos ungefär en femtedel av våra SRB-kor och det orsakar problem för mejerinäringen. Mjölk som inte koagulerar efter tillsats av löpe stör hela produktionskedjan i samband med ystningen och innebär ekonomiska förluster. Det är alltså viktigt att minska andelen kor med icke-koagulerande mjölk inom SRB-rasen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notkreatur/jakt-pa-mutation-som-stor-osttillverkningen/ 269514 Thu, 09 Mar 2017 17:54:54 +0100 Hjärtövervakning viktig vid PET-undersökning av betaceller Grisen är ett viktigt försöksdjur inom all biomedicinsk forskning eftersom den liknar människan, anatomiskt och fysiologiskt. Hos både gris och människa produceras insulin i bukspottkörteln av betaceller. Vid diabetes råder brist på insulin medan det vid tumörsjukdomen insulinom bildas för mycket insulin. Att kunna mäta mängden betaceller är i båda fallen betydelsefullt för diagnostik och forskning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/forsoksdjur/hjartovervakning/ 251885 Thu, 09 Dec 2021 10:02:28 +0100 Antibiotikaval vid Bacteriodes-infektioner hos häst Anaeroba bakterier, bakterier som kan växa utan syre, orsakar ofta svårbehandlade infektioner hos häst. För bästa behandling är det viktigt att veta vilken bakterieart som orsakat infektionen och vilka antibiotika bakterien är känslig mot. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/bacteriodes-hast/ 251878 Thu, 09 Dec 2021 10:06:54 +0100 Genetisk kartläggning av atopisk dermatit hos schäfer Atopisk dermatit är en kronisk allergisk hudsjukdom som drabbar hundar som är överkänsliga mot luftburna ämnen. Sjukdomen är vanlig hos schäfer och ger kraftig klåda. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/atopisk-dermatit/ 251871 Tue, 07 Dec 2021 15:42:12 +0100 Utvärdering av röntgendata från unga fullblod Unga fullblodshästar köps och säljs runt om i världen till ibland mycket höga köpesummor. För att ge säljare och köpare möjlighet att värdera djuren röntgas unga hästar. Röntgenbilderna utvärderas av veterinär i så kallade diagnostiska rapporter. I ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och University of Sydney har denna typ av rapporter utvärderats som underlag för studier av förekomst av olika typer av skelettskador. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/rontgendata-fullblod/ 251864 Thu, 09 Dec 2021 10:03:32 +0100 Checklista minskar kirurgiska komplikationer Komplikationer i samband med kirurgi är vanliga både inom human- och veterinärvård. Kostnaderna är höga, komplikationerna orsakar stora besvär hos drabbade patienter och blir i ibland så allvarliga att de orsakar dödsfall. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/kirurgiska-komplikationer/ 251860 Mon, 08 Nov 2021 10:53:10 +0100 Laserpekare kan förbättra klinisk kirurgiundervisning I den kliniska utbildningen av veterinärer utför studenter kirurgi under handledning. Denna studie undersökte om muntlig handledning vid kastration av katt kunde förbättras med hjälp av en laserpekare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/kommentar-jl1-laserpekare-som-hjalpmedel-i-kirurgiundervisning/ 250990 Mon, 27 Dec 2021 13:39:27 +0100 Objektiva mätmetoder vid hältutredning Hästars rörelsemönster och hur det förändras vid hälta har länge studerats med avancerad teknik i laboratoriemiljö. Nu tar resultaten och nya tekniker steget ut i verkligheten och finns tillgängliga som hjälpmedel vid hältutredningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/objektiva-matmetoder-vid-praktisk-haltutredning/ 245416 Thu, 09 Dec 2021 10:11:50 +0100 Forskning för tidig upptäckt av systemisk inflammation Hur och när utvecklas en lokal inflammation till att bli systemisk, det vill säga påverka hela kroppen? Frågan är central till exempel då beslut fattas om hur en böld eller en infekterad led bör behandlas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/forskning-for-tidig-upptackt-av-systemisk-inflammation/ 245405 Mon, 09 Aug 2021 13:54:11 +0100 Träning på attrapp tryggar studenters kirurgi-upplevelse Att utföra någonting nytt kan vara nervöst. När misstag dessutom kan ge negativa konsekvenser för en levande varelse, som vid ett kirurgiskt ingrepp, kan nervositeten bli påtaglig. För att undvika ogynnsamt stor nervositet är det viktigt att kunna förbereda sig väl. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/traning-pa-attrapp-tryggar-studenters-kirurgi-upplevelse/ 245023 Mon, 27 Dec 2021 13:34:21 +0100 Riskfaktorer för viktig sjukdom hos får och get i Pakistan Peste des petits ruminants (PPR) är en fruktad virussjukdom som drabbar får och getter i Afrika, Mellanöstern och Asien. Sjukdomen kan ibland även ses hos vilda idisslare men det är oklart vilken roll vilda djur spelar i smittspridningen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/riskfaktorer-for-viktig-sjukdom-hos-far-och-get-i-pakistan/ 245018 Mon, 16 Dec 2019 11:53:23 +0100 Lagom stora första griskullar främjar suggans hållbarhet Under de senaste årtiondena har kullstorleken inom smågrisproduktionen ökat samtidigt som hållbarheten minskat hos suggorna. Många suggor slås ut för tidigt på grund av dålig hälsa och välfärd, orsakad av till exempel juverproblem eller hälta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/lagom-stora-forsta-griskullar-framjar-suggans-hallbarhet/ 244942 Wed, 27 Nov 2019 15:12:59 +0100 På väg mot bättre diagnos av SLE hos hund Cirkulerande antinukleära antikroppar (ANA) är antikroppar riktade mot ämnen i individens egna cellkärnor, exempelvis DNA. Dessa antikroppar är viktiga vid diagnos av den autoimmuna sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE) både hos människor och hundar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/pa-vag-mot-battre-diagnos-av-sle-hos-hund/ 238870 Tue, 07 Dec 2021 15:52:06 +0100 Andningsfrekvens för övervakning av hjärtsvikt Hjärtsvikt innebär att hjärtat av någon anledning är försvagat och inte kan pumpa blod i tillräcklig omfattning. Vid kongestiv hjärtsvikt stasas blod bakåt i pumpsystemet, vilket leder till vätskeansamling i till exempel lungor eller buk. Vätskeansamling i lungorna hos hundar och katter ökar andningsfrekvensen vid vila och sömn. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/andningsfrekvens-for-overvakning-av-hjartsvikt/ 238862 Thu, 09 Dec 2021 10:14:26 +0100 Hjärtrytm som verktyg för att bedöma känslor Känslor påverkar välfärd, men hur vet vi när djur upplever positiva känslotillstånd? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hjartrytm-som-verktyg-for-att-bedoma-kanslor/ 238850 Mon, 27 Dec 2021 13:41:34 +0100 Förekomst av binjurebarksinsufficiens hos hund Primär binjurebarksinsufficiens, eller Addisons sjukdom, är ett allvarligt men behandlingsbart tillstånd som drabbar vissa hundraser oftare än andra. Sjukdomen betraktas i regel som ovanlig, men det finns få studier av sjukdomsförekomst. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/forekomst-av-binjurebarksinsufficiens-hos-hund/ 238847 Mon, 27 Dec 2021 13:35:17 +0100 Fetmans roll i hästens metabola syndrom Fetma har ansetts vara en viktig komponent och en drivande faktor i utvecklandet av ekvint metabolt syndrom (EMS) - en sjukdom hos häst som är kopplad till minskad känslighet för det blodsockerreglerande hormonet insulin, så kallad insulinresistens, och en ökad risk för att utveckla sjukdomen fång. Det är sedan tidigare känt att utfodring med stora mängder lättlösliga kolhydrater kan leda till insulinresistens och EMS. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/fetmans-roll-i-hastens-metabola-syndrom/ 238846 Thu, 09 Dec 2021 10:08:08 +0100 Avelsprogram mot hjärtklaffsjukdom hos hund Cavalier king charles spaniel är en hundras som drabbas av hjärtklaffsjukdom, vilket leder till otäta klaffar och blåsljud. Tidigare studier har visat att debutåldern för sjukdomen har en stark genetisk bakgrund. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/avelsprogram-mot-hjartklaffsjukdom-hos-hund/ 238844 Mon, 27 Dec 2021 13:53:03 +0100 Kirurgisk stress vid kastration av tik Objektiva metoder behövs för att utvärdera nya kirurgiska tekniker. All kirurgi triggar en stressreaktion hos patienten, vilket kallas för kirurgisk stress. Denna stressreaktion kan mätas och användas för att jämföra olika kirurgiska tekniker eller olika anestesiprotokoll. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/kirurgisk-stress-vid-kastration-av-tik1/ 238490 Thu, 03 Jun 2021 13:08:22 +0100 LigaTie® – kirurgiskt implantat utvecklat på SLU Nya kirurgiska tekniker utvecklas i syfte att skapa enklare och säkrare kirurgi, med minskad risk för komplikationer och kortare tid för återhämtning. På SLU utvecklas ett resorberbart kirurgiskt implantat, i princip en självlåsande loop, som förhindrar blödning vid kirurgiska ingrepp. Att implantatet är resorberbart innebär att det kan lämnas i kroppen och att materialet tas upp av vävnaden utan skadlig vävnadspåverkan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ligatie--kirurgiskt-implantat-utvecklat-pa-slu/ 238489 Thu, 03 Jun 2021 12:58:10 +0100 Förekomst av diabetes hos katter i Sverige Katter kan drabbas av välfärdssjukdomen diabetes, men hur vanlig sjukdomen är vet man inte så mycket om. Kattens diabetes liknar människans typ 2-diabetes, och förknippas liksom denna med vår västerländska livsstil. Övervikt och inaktivitet ökar risken att drabbas för både katter och människor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/forekomst-av-diabetes-hos-katter-i-sverige1/ 238447 Tue, 18 May 2021 10:40:54 +0100 Spridning av resistenta stafylokocker mellan hundar Bakterien Staphylococcus pseudintermedius är en del av den normala hudfloran hos hund men kan också orsaka infektioner, ofta hudinfektioner. Meticillinresistenta Staphylococcus pseudintermedius (MRSP) är resistenta mot många sorters antibiotika. Under senare år har MRSP isolerats oftare än tidigare, men kunskapen om hur denna resistenta bakterie sprids är begränsad. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/spridning-av-resistenta-stafylokocker-hos-hundar/ 237691 Mon, 27 Dec 2021 13:40:02 +0100 3R – från försöksdjur på lab till viltforskning 3R står för replace (ersätta), reduce (minska), refine (förfina) och är ett forskningsetiskt begrepp som beskriver åtgärder för att ersätta djurförsök med alternativa metoder och minimera försöksdjurs lidande. Begreppet är väl etablerat inom biomedicin och toxikologi men har ännu inte fått stort genomslag inom viltforskningen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/3r--fran-forsoksdjur-pa-lab-till-viltforskning/ 237683 Fri, 20 Dec 2019 12:21:09 +0100 Interaktioner mellan bornavirus och värddjur Bornavirus orsakar neurologiska sjukdomar hos ett flertal däggdjur och fåglar. I Sverige är bornavirus i första hand känt i samband med vingelsjuka hos katt, men har även påvisats hos häst och lodjur. Viruset orsakar en långvarig infektion i hjärnan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/interaktioner-mellan-bornavirus-och-varddjur/ 237680 Mon, 27 Dec 2021 13:42:39 +0100 Varför labradoren är så glupsk Övervikt hos hundar ökar och i vissa länder är nästan 60 % drabbade. Risken för övervikt varierar mellan olika raser vilket tyder på att genetiska faktorer kan ha betydelse. En forskargrupp från Cambridge har tillsammans med samarbetspartners från SLU och Uppsala universitet undersökt drygt 300 labrador retrievers och jämfört dessa med 39 andra raser. Hundarna vägdes, blev hullbedömda, deras foderintresse testades med ett formulär och tre kandidatgener kopplade till fetma undersöktes. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/varfor-labradoren-ar-sa-glupsk/ 237446 Tue, 07 Dec 2021 15:49:13 +0100 Mätning av luftstrupens vidd på röntgen visar stor variation Andningssvårigheter hos hundraser med kort nos är ett aktuellt och komplext problem. En av de strukturer som ingår i andningssystemet är luftstrupen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/matning-av-luftstrupens-vidd-pa-rontgen-visar-stor-variation/ 237445 Mon, 27 Dec 2021 13:51:35 +0100 Resorberbart implantat testad vid kastration av tik Avlägsnandet av äggstockar vid kastration av tik kan vara tekniskt krävande och innebär risk för komplikationer. För att förenkla och standardisera ingreppet har det resorberbara implantatet LigaTie® utvecklats. Implantatet är en självlåsande loop som används för att knyta av vävnad, som ett alternativ till traditionell ligering med kirurgisk tråd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/resorberbart-implantat-testad-vid-kastration-av-tik/ 237444 Thu, 03 Jun 2021 12:24:54 +0100 Få smågnagare sommaren 2016 Antalet smågnagare minskar i norra Sveriges skogsland och i fjällen, för att sannolikt nå en bottennivå under försommaren 2016. Det ser därför ut att bli ett svagt år även för rovvilt som pärlugglan. Även risken för sorkskador på skogsplantor bedöms vara låg kommande vinter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/fa-smagnagare-sommaren-2016/ 235834 Fri, 10 Jun 2016 11:14:20 +0100 Ultraljud visar små strukturer i tarmväggen hos katt Ultraljudsundersökningar görs idag rutinmässigt på flertalet av landets djursjukhus och djurkliniker. Den tekniska utvecklingen har inneburit att man kan se mycket små strukturer vilket ger ett ökat behov av kunskap om vad dessa strukturer representerar. Risken är annars stor att man tror att något man inte tidigare har sett är onormalt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/ultraljud-visar-sma-strukturer-i-tarmvaggen-hos-katt/ 235178 Thu, 03 Jun 2021 12:25:29 +0100 Effekt av endotoxiner på hästens blodneutrofiler Endotoxiner hos vissa bakterier kan hos häst leda till utbredd inflammation och ämnesomsättningsrubbningar vid till exempel kolik. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/effekt-av-endotoxiner-pa-hastens-blodneutrofiler/ 235166 Thu, 03 Jun 2021 12:25:52 +0100 Flera varianter av herpesvirus typ 5 upptäckta hos häst Hästens herpesvirus typ 5 (EHV-5) är ett relativt nyupptäckt virus som påvisats hos hästar över hela världen. Dess koppling till klinisk sjukdom är fortfarande oklar eftersom viruset har hittats hos friska hästar, men viruset har också associerats med den allvarliga och sällsynta lungsjukdomen multinodulär fibros (EMPF). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/flera-varianter-av-herpesvirus-typ-5-upptackta-hos-hast/ 235140 Mon, 27 Dec 2021 13:57:06 +0100 Rasvariation i blodmarkörer hos friska hundar Hundens ras påverkar inte bara dess utseende och egenskaper. Forskare vid SLU har tidigare visat att koncentrationen av blodmarkörer som kan användas vid utvärdering av hjärtsjukdom skiljer sig mellan hundraser. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/rasvariation-i-blodmarkorer-hos-friska-hundar/ 235121 Mon, 27 Dec 2021 13:58:13 +0100 Glukosbelastningstest för gris – viktigt i diabetesforskningen Förekomst av diabetes ökar hos människa och insulinresistens, en viktig underliggande orsak till typ 2-diabetes hos människa, ökar även hos hund, katt och häst. Grisar drabbas inte av diabetes men bidrar till forskningen då de i många avseenden liknar människan och kan fungera som modelldjur. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/forsoksdjur/glukosbelastningstest-for-gris-viktigt-i-diabetesforskningen/ 93435 Tue, 18 May 2021 10:43:40 +0100 Tygelspänning under steget i skritt och trav Tyglar används vid ridning för att kommunicera med hästen. Att rida handlar om att följa hästens rörelser i varje steg med både sits och hand. Handen påverkar genom små tygelsignaler hästen att utföra rörelser på ett specifikt sätt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/tygelspanning-under-steget-i-skritt-och-trav/ 93431 Mon, 27 Dec 2021 14:06:28 +0100 Förbättrad analysmetod för bordetella hos hund Kennelhosta är ett samlingsnamn för övre luftvägssjukdom hos hund orsakad av olika virus och bakterier. Drabbade hundar får en akut karakteristisk torr hosta ofta med kväljningar, liknande kikhosta. Vanligtvis får hundarna också en övergående feber. Symtomen går ofta över på en till två veckor, men i enstaka fall kan hostan övergå i lunginflammation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/forbattrad-analysmetod-for-bordetella-hos-hund/ 93430 Mon, 09 Aug 2021 13:57:13 +0100 Förändrad ämnesomsättning hos överviktiga hundar Det är sedan tidigare känt att överviktiga hundar riskerar en försämrad livskvalité, tidigare utveckling av kroniska sjukdomar och ett förkortat liv. Det är därför av intresse att förstå mer om den överviktiga hundens ämnesomsättning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/forandrad-amnesomsattning-hos-overviktiga-hundar/ 93421 Tue, 18 May 2021 10:45:09 +0100 Mät testiklarna på din alpacka Alpackor blir allt vanligare i Sverige. Alpackahanar når könsmognad någon gång mellan 1 och 3 års ålder – hur vet man när det är dags att skilja hanar från honor? Man vill undvika oönskade betäckningar, tidigt välja ut de bästa för avel och kastrera vissa hanar före könsmognad. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/far-och-alpacka-i-sverige/mat-testiklarna-pa-din-alpacka/ 93420 Fri, 27 Dec 2019 10:05:42 +0100 Tidig hantering kan ge gladare grisar Lek och utforskning av miljön är associerat med positiva känslor och denna studie visade att tidig hantering av smågrisar kan stimulera till ökad lek och utforskning senare i livet. Tidig hantering, i form av beröring, tros påverka utvecklingen av neuroner i hjärnan vilket i sin tur kan kopplas till effekter på beteende. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/tidig-hantering-kan-ge-gladare-grisar-/ 93419 Thu, 28 Nov 2019 13:39:21 +0100 Ny metod för övervakning av cancerbehandling hos hund Enzymet tymidinkinas 1 (TK1) har en nyckelfunktion vid celldelning då det behövs för bildande av DNA. Eftersom cancerceller kännetecknas av okontrollerad celldelning och därför tillverkar extra mycket DNA har enzymet hög potential som markör för cancer. Enzymets aktivitet i blodet är hos hundar med vissa cancertyper 5-15 gånger högre än hos friska hundar. Kommersiella analyser av TK1-aktivitet har visat sig kliniskt värdefulla vid övervakning av framförallt malignt lymfom hos hund. Analyserna har dock begränsad funktion hos hundar med så kallade solida tumörer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ny-metod-for-overvakning-av-cancerbehandling-hos-hund/ 92498 Thu, 09 Dec 2021 09:56:11 +0100 Är tölt jobbigare än trav? Det behövs i allmänhet mer träning för att få en islandshäst att tölta lätt och balanserat i ren takt än att trava och det har därför föreslagits att tölt kan vara mer fysiskt krävande än trav. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ar-tolt-jobbigare-an-trav/ 92494 Mon, 27 Dec 2021 14:07:08 +0100 Grupphållning av hästar och hästägarnas attityder Enligt djurskyddsföreskrifter ska hästar hållas med artfränder men i vilken utsträckning det sker i praktiken är relativt okänt i Norden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/grupphallning-av-hastar-och-hastagarnas-attityder-/ 92492 Thu, 03 Jun 2021 12:59:07 +0100 Sjukdomsövervakning i låginkomstländer Djursjukdomar medför allvarliga negativa konsekvenser för enskilda hushåll och för hela länder, detta märks speciellt i låginkomstländer. För att kontrollera sjukdomar och mildra negativ inverkan krävs insikt i den lokala epidemiologin. Sjukdomsövervakning ger sådan kunskap men i låginkomstländer kan övervakning vara svår att genomföra, därför har nya övervakningsmetoder utvecklats. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/sjukdomsovervakning-i-laginkomstlander-/ 92485 Mon, 16 Dec 2019 11:53:36 +0100 Calicivirus hos katt Calicivirus är en viktig orsak till luftvägslidanden hos katter världen över, populärt kallat kattsnuva. Flera olika vacciner finns, men viruset ändrar sig (muterar) snabbt och kan på så sätt smita undan immunsystemet. Därför ger vacciner inte alltid ett fullgott skydd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/calicivirus-hos-katt/ 92484 Mon, 27 Dec 2021 13:33:26 +0100 Ett jordbrukslandskap i ständig förändring I dag ligger mer än var tredje stengärdesgård i skogen och arealen hästbete ökar medan kohagarna blir färre. Det visar resultat från miljöövervakningsprogrammet Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/ett-jordbrukslandskap-i-standig-forandring/ 92080 Thu, 02 Jun 2016 10:07:41 +0100 Hopp för laxen Först höll älvsfisket på att knäcka laxstammen. Sen kom flottningen. Och havsfisket. Och kraftverksbyggandet. Men är det som kanske räddar laxen en sjukdom och miljögifter? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/hopp-for-laxen/ 91930 Thu, 02 Jun 2016 10:14:31 +0100 Finare filter i vattenverken fixar dricksvattnet Sex miljoner svenskar får sitt dricksvatten direkt eller indirekt berett från ytvatten. Men många svenska ytvatten har under de senaste åren blivit allt mer brunfärgade av humus. SLU och vattenverken har nu framgångsrikt testat bättre och mer precisa membranfilter för att rena råvatten från oönskat innehåll av organiskt kol. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/finare-filter-i-vattenverken-fixar-dricksvattnet/ 91891 Fri, 25 Nov 2016 15:44:02 +0100 Östersjöns miljöstatus ganska bra enligt kustfisken Forskare på SLU tar fram metoder för att bedöma miljöstatusen hos fisksamhällen längs hela Östersjökusten. Enligt den senaste preliminära bedömningen ser det ganska bra ut i många av de undersökta områdena på Sveriges östkust. Men det krävs fortfarande åtgärder på flera håll. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/ostersjons-miljostatus-ganska-bra-enligt-kustfisken/ 91782 Tue, 07 Jan 2020 13:49:20 +0100 Mer skog i framtidens varmare klimat Den svenska skogen växer snabbare när klimatet blir varmare. Och när tillväxten ökar gynnas såväl virkesproduktion som naturvård. Det visar de skogliga konsekvensanalyserna SKA 15, som SLU har genomfört tillsammans med Skogsstyrelsen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/mer-skog-i-framtidens-varmare-klimat/ 91777 Fri, 19 Jan 2018 16:51:13 +0100 Grodyngels kroppsmått avslöjar hormonstörande ämnen Från laboratoriestudier vet forskare att grodyngels utveckling kan indikera påverkan av hormonstörande ämnen och kemikalier i ett vatten. Men hur ser det ut i fält? Och hur kan fältresultaten användas i miljöarbetet? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/grodyngels-kroppsmatt-avslojar-hormonstorande-amnen/ 91761 Wed, 15 Jun 2016 14:49:03 +0100 Svårare att hitta lavrika marker Skogsmark av lavtyp, där marklav täcker mer än halva ytan, har minskat dramatisk de senaste sextio åren. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/svarare-att-hitta-lavrika-marker/ 91754 Thu, 02 Jun 2016 10:16:49 +0100 Antibiotikaanvändning i svenska grisbesättningar Utbredd antibiotikaanvändning kan ge resistens hos bakterier och göra substanser overksamma, något som utgör ett allvarligt globalt hot mot djurs och människors hälsa. För att hitta strategier som kan minska antibiotikaanvändningen inom grisproduktionen kartlades användningen i 60 svenska grisbesättningar under ett år av forskare från SVA och SLU. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/antibiotikaanvandning-i-svenska-grisbesattningar/ 91729 Tue, 18 May 2021 10:48:12 +0100 Ännu ett litet steg mot säkrare kortisonbehandling av häst? SLU-forskare har tidigare visat hur frisättning av hormonet kortisol hos hästar hämmas i relation till läkemedelskoncentration i blodet vid behandling med kortisonet dexametason. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/pa-vag-mot-sakrare-kortisonbehandling-for-hast/ 91727 Thu, 03 Jun 2021 12:59:26 +0100 Symtomfria hjärtmuskelsjuka katter har normal hjärtrytm Hjärtmuskelsjukdomen hypertrofisk kardiomyopati (HCM) är en vanlig orsak till sjukdom och död hos svenska katter. Vid HCM förtjockas vänster kammare i varierande grad. Det finns mycket lite publicerat om 24-timmars-EKG (s.k. Holter-registrering) hos katter med HCM. Möjligheten att upptäcka rytmrubbningar ökar betydligt vid en Holterundersökning jämfört med ett standard-EKG som utförs under endast några minuter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/symtomfria-hjartmuskelsjuka-katter-har-normal-hjartrytm/ 91712 Thu, 03 Jun 2021 13:03:00 +0100 Låg medvetenhet om Rift Valley-feber i Tanzania Rift Valley-feber är en infektionssjukdom som främst drabbar idisslare med aborter, feber, blodiga diarréer och hög dödlighet som följd. Människor kan smittas och få mild övergående feber, men i sällsynta fall kan sjukdomen leda till döden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/lag-medvetenhet-om-rift-valley-feber-i-tanzania/ 91711 Tue, 18 May 2021 10:50:47 +0100 Träningens påverkan på hälsa och rörelser hos travhästar Hälsoproblem är den vanligaste orsaken till att hästar måste stå över träning. Stor mängd högintensiv träning ökar risken för skador, men högintensiv träning är samtidigt nödvändig för att stärka vävnaderna i rörelseapparaten och förbättra travhästars prestationsförmåga. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/traningens-paverkan-pa-halsa-och-rorelser-hos-travhastar/ 91709 Thu, 03 Jun 2021 12:56:33 +0100 Ny metod mäter många hormoner hos hund Hundens löpningscykel är speciell. Koncentrationen dräktighetshormon, progesteron, är till exempel förhöjd under ungefär lika lång tid oberoende av om tiken är dräktig eller inte. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ny-metod-mater-manga-hormoner-hos-hund/ 91708 Mon, 27 Dec 2021 13:53:49 +0100 Rasskillnader i vardagsbeteenden hos hundar Hundaveln har resulterat i en uppsjö av raser som skiljer sig åt, inte bara utseendemässigt utan även när det gäller beteende. Dessutom ges en stor andel av dagens hundar inte utlopp för sin medfödda arbetsförmåga då de huvudsakligen hålls som sällskapsdjur. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/rasskillnader-i-vardagsbeteenden-hos-hundar/ 90935 Tue, 07 Dec 2021 15:46:08 +0100 Hundraårsskogar behövs för vedsvampar som ulltickan Skog behöver undantas från skogsbruk med ett tidsperspektiv som är minst 100 år för att landskapet ska fungera som livsmiljö för vedsvampar som ulltickan. Det är en av slutsatserna från delprojektet om miljöförhållanden inom Skogsstyrelsens projekt Skogliga konsekvensanalyser 2015 (SKA 2015). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/hundraarsskogar-behovs-for-vedsvampar-som-ulltickan/ 90822 Thu, 01 Nov 2018 11:37:35 +0100 Forskningsprogrammet FuncFiber - vedbiologi och vedkemi Det pågår en stark utveckling av vedbaserade bioraffinaderier för produktion av energi, biodrivmedel och gröna kemikalier. Behovet av vedbiomassa ökar, och därmed trycket på skogarna. Oavsett om vi väljer att öka produktionen per hektar skogsmark eller intensivodla skogsträd är det viktigt att påskynda förädlingen av träden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/vedbiologi-och-vedkemi-funcfiber/ 90414 Mon, 16 Apr 2018 11:16:17 +0100 Banunderlag för häst Inom all sport med hästar är det viktigt att minimera skaderiskerna. Man har sett att tränings- och tävlingsunderlag kan vara orsak till ortopediska problem hos hopphästar. Därför behöver ridbanors egenskaper kunna beskrivas objektivt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/banunderlag-for-hast/ 90407 Mon, 11 Nov 2019 11:59:27 +0100 Ekosystembaserad fiskeriförvaltning Förvaltningen av kommersiellt fiske inom EU går mot så kallad ekosystembaserad fiskeriförvaltning, som kräver kunskap om hur olika fiskarter påverkar varandra. Forskningen har gett ny och för fiskeriförvaltningen avgörande kunskap kring samspelet mellan torsk och dess bytesfiskar strömming och skarpsill, samt konsekvenserna av detta samspel för Östersjöns ekosystem. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/ekosystembaserad-fiskeriforvaltning-i-ostersjon/ 90351 Fri, 19 Jan 2018 16:45:20 +0100 Attityder till populationskontroll av katter Populationskontroll av katter sker idag på olika sätt runt om i världen. Kirurgisk kastration används i stor utsträckning som en permanent lösning för katter som har ägare. Kastration är dock kostsamt och ineffektivt för populationer utan ägare. Icke kirurgiska metoder används i liten omfattning, men mer i Europa än i USA. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/attityder-till-populationskontroll-av-katter/ 90289 Thu, 03 Jun 2021 13:18:30 +0100 Tygelspänning vid galopp Vid ridning använder ryttaren oftast tyglar och bett för att kommunicera med hästen. Det finns väldigt lite forskning inom detta område men man vet att hästar kan skadas i munnen på grund av bettet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/tygelspanning-vid-galopp/ 90282 Thu, 03 Jun 2021 13:02:26 +0100 Förlossningsproblem varierar mellan kattraser Förlossningssvårigheter kan vara livshotande för både moderkatten och ungarna. Flera faktorer påverkar risken för förlossningsproblem, till exempel kullstorlek, kroppskonstitution och hull. Den vanligaste orsaken till förlossningsproblem hos katt är värksvaghet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/forlossningsproblem-varierar-mellan-kattraser/ 90281 Thu, 03 Jun 2021 13:00:01 +0100 Hälta - ett osäkert mått på slaktgrisars ledhälsa Osteokondros (OC) är en skada i tillväxtbrosket, som kan ge ledinflammation och ledkassation vid slakt, men även hälta vilket påverkar djurens välfärd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/halta-ett-osakert-matt-pa-slaktgrisars-ledhalsa/ 90280 Thu, 28 Nov 2019 13:32:59 +0100 Ogrundade zoonoslarm riskerar attitydförändring I denna översiktsartikel lyfts risker med ogrundade larm om sjukdomar bland vilda djur. De kan medföra en omotiverat negativ syn på vilt som i förlängningen hotar vår acceptans för ett rikt djur och växtliv. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/ogrundade-zoonoslarm-riskerar-attitydforandring/ 90279 Tue, 18 May 2021 10:53:44 +0100 Idéer och värderingar i skogen Allemansrätten kontra äganderätten, med bärplockningen i fokus, har varit ett konflikttema i den svenska skogen i mer än 100 år. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/ideer-och-varderingar-i-skogen/ 90273 Thu, 02 Nov 2017 13:02:22 +0100 Skogens nyttigheter Bruttovärdet av jakten i de svenska skogarna har ökat under de två decennier som har gått sedan slutet av 1980-talet. Skog och mark har också ett stort värde för friluftsliv och rekreation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/skogens-nyttigheter/ 90272 Thu, 02 Nov 2017 13:01:47 +0100 Skogliga trender i världen Future Forests analys visar att skogssektorn måste bli mer öppen för de globala trenderna och i större utsträckning samspela med andra system. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/skogliga-trender-i-varlden/ 90271 Thu, 02 Jun 2016 10:18:30 +0100 Framtiden som möjlighet eller risk - eller både och? Två framtidsbilder har länge präglat miljö- forskning och miljödebatt: tanken att den gröna tillväxtens möjligheter inte behöver utmana dagens ordning kontra idén om risksamhället och ett allmänt tvivel på moderniteten. På senare tid verkar de båda synsätten ha närmat sig varandra i en mer allmän oro för oväntade händelser. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/framtiden-som-mojlighet-eller-risk-eller-bade-och/ 90017 Thu, 15 Nov 2018 14:17:55 +0100 Tid och resurser krävs för tvärvetenskapliga resultat Tvärvetenskaplig forskning ger inte alltid bättre resultat än den traditionellt ämnesuppdelade. Men vissa problem kräver en tvärvetenskaplig ansats, och i de fall ett tvärvetenskapligt upplägg verkligen är motiverat är det viktigt att mobilisera tid och resurser för att underlätta samarbete och integration. Erfarenheterna från vårt eget forskningsprogram, Future Forests, talar sitt tydliga språk. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/tid-och-resurser-kravs-for-tvarvetenskapliga-resultat/ 90016 Thu, 15 Nov 2018 15:00:55 +0100 Olika synsätt ger olika framtidslösningar Ekologisk modernisering och fortsatt fokus på ekonomisk tillväxt? Eller en dramatisk omställning av samhällets sociala och ekonomiska struktur? Skogssektorns olika aktörer är överens om att framtiden är kopplad till stora sammanhang som klimat och energiomställning. Men strategierna för framtiden kan skilja sig starkt beroende på olika gruppers utgångs​punkter och synsätt, visar Future Forests forskning. De skilda synsätten kan skapa politiska spänningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/olika-synsatt-ger-olika-framtidslosningar/ 90015 Thu, 15 Nov 2018 14:22:37 +0100 Välfärdsstaten nyckel till Sveriges energiomställning Sverige har nått målet med råge medan flera andra EU-länder har långt kvar. Det handlar om EU:s RES-direktiv som säger att medlemsstaterna år 2020 ska få minst 20 procent av sin energiförsörjning från förnybara källor. Future Forests har hittat orsakerna till den svenska framgången i kombinationen mellan välfärdsstatens organisation och en konkurrensinriktad politik. Tillgång till förnybar råvara är också en viktig faktor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/valfardsstaten-nyckel-till-sveriges-energiomstallning/ 90014 Thu, 15 Nov 2018 14:55:22 +0100 Globala trender påverkar den svenska skogen Den svenska skogens användning påverkas i allt högre grad av globala frågor som förändrad energiförsörjning, klimatpolitik, internationella regelverk och konkurrens om marken. Det är också frågor som påverkar varandra. Future Forests analys visar att skogssektorn måste bli mer öppen för de globala trenderna och i större utsträckning samspela med andra system. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/globala-trnder-paverkar-den-svenska-skogen/ 90013 Thu, 15 Nov 2018 14:15:03 +0100 Närnaturen viktig för storstaden Med kunskap om vilka friluftsaktiviteter människor föredrar finns bättre förutsättningar att anpassa rekreationsutbudet. Preliminära resultat från en enkätundersökning bland invånare som besökt två friluftsområden i Göteborg och Malmö visar att närnaturen är viktig. Promenader, jogging, svamp- och bärplockning är populärt på båda ställena men det finns också skillnader. I Göteborg var hund- rastning vanligast medan golf toppade i Malmö, något som berodde på områdenas skilda karaktärer. Göteborgsrespondenterna använde sitt närområde betydligt flitigare än Malmörespondenterna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/narnaturen-viktig-for-storstaden/ 90012 Tue, 18 May 2021 10:54:31 +0100 Olika syn på viltskador hos skogsägare och jägare Betesskador på unga tallar är källa till en långvarig konflikt mellan de båda intressena jakt och virkesproduktion. Future Forests enkätundersökning visar att skogsägare som inte jagar bedömer skadorna som mer allvarliga än vad jägarna gör,. Men det finns också många skogsägare som jagar. Denna “mellangrupp” kan vara viktig för att medla mellan ytterligheterna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/olika-syn-pa-viltskador-hos-skogsagare-och-jagare/ 90011 Thu, 15 Nov 2018 14:10:57 +0100 Tre av tio skogsägare vill satsa på annat än virke Allt färre privata skogsägare är beroende av inkomsterna från sitt skogsbruk, men virkesintäkten är ändå ett av de viktigaste skälen för att äga skog. Det visar en enkätundersökning som Future Forests har gjort hos skogsägare i Västerbottens och Västernorrlands län. Samtidigt är intresset högt för andra nyttigheter – tre av tio prioriterar andra mål än virkesproduktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/tre-av-tio-skogsagare-vill-satsa-pa-annat-an-virke/ 90001 Wed, 04 Jan 2023 09:54:24 +0100 Friluftsliv - en nödvändighet eller lyx? Skog och mark har ett stort värde för friluftsliv och rekreation. Analyser inom Future Forests visar att efterfrågan på dessa nyttigheter generellt ökar i takt med inkomsterna i samhället, men att den specifika relationen mellan inkomst och efterfrågan varierar mellan olika typer av aktiviteter. Rekreation på hemmaplan kan i högre grad betraktas som en nödvändighet jämfört med aktiviteter som inkluderar resor och övernattningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/friluftsliv-en-nodvandighet-eller-lyx/ 89997 Tue, 18 May 2021 10:57:20 +0100 Jakt och vilt - ett ökande värde i skogen Bruttovärdet av jakten i de svenska skogarna har ökat under de två decennier som har gått sedan slutet av 1980-talet. Under samma tid har jakt- kostnaderna också ökat, och genomsnittsjägarens nettovärde har därmed minskat. Samtidigt står sig värdet av köttet och särskilt de sydsvenska jägarna värderar rekreationen högre idag. Det visar en analys av två stora enkätundersökningar som gjorts inom ramen för Future Forests. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/jakt-och-vilt-ett-okande-varde-i-skogen/ 89996 Thu, 15 Nov 2018 13:44:11 +0100 Mångbruk i skogen är ingen ny idé Idag diskuteras mångbruk i skogen som om det vore en ny innovation. I den svenska betydelsen innebär mångbruk att skogen utnyttjas till något mer än bara virkesproduktion. Det som dagens debatt bortser från är att mångbruk har en mycket lång tradition i praktiken. Det är inget udda och nytt, utan snarare – historiskt sett – en återgång till ett mångsidigt nyttjande av skogen och skogsmarken. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/mangbruk-i-skogen-ar-ingen-ny-ide/ 89995 Thu, 15 Nov 2018 14:17:11 +0100 Skogens skönhetsvärden växer i vikt Intresset för att bevara och förädla skogens skönhet har funnits sedan antiken. Vår moderna debatt uppstod i skiftet mellan 1960- och 1970-tal som en reaktion på landskapets omvandling. Idag är intresset för skönhets- och upplevelsevärden stort både bland skogsägare och den allmänhet som vistas i skogen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/skogens-skonhetsvarden-vaxer-i-vikt/ 89993 Tue, 18 May 2021 10:57:57 +0100 Oenigheten består om skogsgödsling Ska vi gödsla skogen eller inte? Future Forets historiska inventering av argument för och emot landar i slutsatsen att den oenighet som har funnits kommer att bestå. Människor har helt enkelt olika och motstående förhållningssätt till natur och skog. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/oenigheten-bestar-om-skogsgodsling/ 89992 Thu, 15 Nov 2018 14:14:39 +0100 Skogsdödens "uppgång och fall" - vad har vi lärt oss? Hur kunde ”skogsdöden” gå från att vara ett så långvarigt trauma till att helt suddas ut från allmänhetens medvetande? Skogsdödens ”uppgång och fall” har beskrivits flera gånger ur både vetenskapligt och journalistiskt perspektiv. Här har Future Forests gjort en idéhistorisk genomgång av debattens alla faser, från problemformuleringen till dagens svalnade intresse. En slutsats är att skogsdöden, trots att den egentligen aldrig drabbade Sverige, blev den ögonöppnare som bidrog till lösningar på de gränslösa problemen med luftföroreningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/skogsdodens-uppgang-och-fall-vad-har-vi-lart-oss/ 89991 Thu, 15 Nov 2018 13:50:52 +0100 Allemansrätten och bären - vem ska äga "skogens röda guld"? Allemansrätten kontra äganderätten, med bärplockningen i fokus, har varit ett konflikttema i den svenska skogen i mer än 100 år. Under det senaste decenniet har tvisterna förstärkts i takt med att bärindustrin sett nya affärsmöjligheter inom lönsamma områden som medicin, kosttillskott och kosmetika. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/allemansratten-och-baren-vem-ska-aga-skogens-roda-guld/ 89989 Thu, 15 Nov 2018 14:15:28 +0100 Olika syn på nya trädslag i de nordiska länderna Från gryende nyfikenhet, via starkt motstånd, till ett av verktygen i ett klimatanpassat skogsbruk. Så kunde man förenklat beskriva den böljande synen på nya (främmande, introducerade) trädslag i de nordiska länderna. Men riktigt så enkla är inte ståndpunkterna. Future Forests har gjort en genomgång av användningen och debatten kring nya trädslag i Norden, och det visar sig att olika länder har handlat på olika sätt. Och det finns fortfarande många kon­fliktytor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/olika-syn-pa-nya-tradslag-i-de-nordiska-landerna/ 89983 Thu, 15 Nov 2018 13:45:09 +0100 Dialog nödvändig för att hantera komplexa konflikter - exemplet nya trädslag Dialog är nyckeln till att hantera många knixiga frågor. Men hur ska dialogen utformas, och hur kan man se till att alla intressenter får sin röst hörd? Future Forests använde den utmanande frågan om nya trädslag för att studera hur dialogprocessen kan användas i praktiken. Efter processen ökade deltagarnas förståelse för de andras synpunkter, och de kunde också enas om förslag som kan användas av beslutsfattare. Samtidigt förändrade inte processen deltagarnas ursprungliga ståndpunkter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/dialog-nodvandig-for-att-hantera-komplexa-konflikter-exemplet-nya-tradslag/ 89982 Thu, 15 Nov 2018 14:59:51 +0100 Från tilltro till kritik och osäkerhet - den svenska skogens framtidsperspektiv När skogen började utnyttjas i större skala på 1800-talet ökade också statsmakternas intresse för skogens hållbarhet. Skulle skogen ta slut? Behöver vi reglera och hjälpa till? I takt med skogsindustrins utveckling har både staten och näring­en försökt titta i kristallkulan. Framtidsperspektivet har alltid varit viktigt i skogen. Men synen på skogens framtid och hållbarhet har varierat över tiden. Det visar Future Forests studie som har grävt i framför allt offentliga material för perioden 1850-2010. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/fran-tilltro-till-kritik-och-osakerhet-den-svenska-skogens-framtidsperspektiv/ 89974 Thu, 15 Nov 2018 14:01:41 +0100 Skogsbruk och renskötsel - en omöjlig kombination? Rensskötsel bedrivs av samebyar i dag på över hälften av Sveriges yta, från Idre i söder till Karesuando i norr. På en stor del av marken bedrivs samtidigt ett aktivt skogsbruk. Rennäringen och skogsnäringen är därför två näringar som till stor del utnyttjar samma naturresurs (skogsmarken). Det är oundvikligt att de påverkar varandras möjligheter att utöva sin näring. Det finns en målkonflikt – men hur ska den hanteras? Finns det skötselstrategier som är till fördel för båda näringarna, eller åtminstone minimerar påverkan på den andra näringen? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/skogsbruk-och-renskotsel-en-omojlig-kombination/ 89961 Thu, 15 Nov 2018 14:54:46 +0100 Vem ska ha makten över älgen? Betesskador orsakade av framförallt älg har under en längre tid varit en källa till konflikt i den svenska skogen. Riksdagen beslutade därför att införa en ny lokalt ekosystembaserad och adap­tiv älgförvaltning. Den skulle skapa bättre förutsättningar för markägare och jägare att göra avvägningar mellan de positiva och negativa effekterna av vilt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/vem-ska-ha-makten-over-algen/ 89960 Thu, 15 Nov 2018 15:02:39 +0100 Våga väga skogens värden - exemplet Linköping Fler och fler gör anspråk på den svenska skogen. Kanske är det som Birk Borkason säger i Astrid Lindgrens bok om Ronja Rövardotter att det är inte min skog eller din skog utan skogen är allas, även rävens, orm­vråkarnas och uvens skog. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/vaga-vaga-skogens-varden-exemplet-linkoping/ 89956 Tue, 18 May 2021 10:56:44 +0100 Deltagande planering - att få fler aktiva i besluten Ett hållbart skogsbruk innebär att man tar hänsyn till både ekonomiska, ekologiska och sociala värden. Men det innebär också att man måste ta hänsyn till intressenterna som står bakom dessa värden. Särskilt när det gäller sociala värden kan man behöva ta reda på vilka värden nyttjarna ser hos skogen. Det kan därför bli nödvändigt att inkludera andra än skogs­ägaren i den skogliga planeringsprocessen och det är detta deltagande planering handlar om. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/deltagande-planering-att-fa-fler-aktiva-i-besluten/ 89954 Wed, 04 Jan 2023 09:53:15 +0100 TC4F – biobaserade produkter TC4F-projektet bygger på den gröna växten som en biologisk fabrik för att framställa strategiskt viktiga komponenter, och ett bioraffinaderi- och produktorienterat koncept med råvaror från jordbruket inklusive mellangrödor och sidoströmmar från hela sektorn. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/tc4f-biobaserade-produkter-fran-agroravara/ 89834 Thu, 13 Apr 2017 10:16:26 +0100 biologisk fröbetning Forskning vid SLU har bidragit till nya, biologiska metoder för fröbetning mot utsädesburna sjukdomar. De nya metoderna är baserade på bakterier från växtrötter. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/biologisk-frobetning/ 89778 Mon, 17 Oct 2016 16:41:47 +0100 Interbull Centre Avel innebär att ta fram de bästa individerna för fortplantning. Inom mjölkkoaveln används avelsmaterial över nationsgränserna genom Interbull Centre som finns vid SLU. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/interbull-center/ 89689 Thu, 02 Jun 2016 10:19:16 +0100 AMH-analys för diagnostik av testikeltumörer hos hund Testikeltumörer är vanliga hos hund. Ofta märker man inte att hunden har en testikeltumör, men framför allt en tumörtyp, sertolicellstumör, kan producera östrogena hormoner. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/analys-av-anti-mulleriskt-hormon-vid-testikeltumorer-hos-hund/ 89444 Thu, 09 Dec 2021 10:07:28 +0100 Nya metoder för övervakning av kroppstemperatur hos sövda brunbjörnar Vid hantering och sövning av vilda djur är noggrann övervakning av djurens kroppstemperatur viktig. Det finns hög risk att djuren utvecklar hypertermi (förhöjd kroppstemperatur), vilket kan vara skadligt för de inre organen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/overvakning-av-kroppstemperatur-hos-sovda-brunbjornar-/ 89443 Fri, 20 Dec 2019 12:20:21 +0100 Kunskap om kattspermier hjälper hotade kattdjur När utrotningshotade kattdjur dör är det fortfarande möjligt att ta tillvara deras gener genom att frysa in spermier från bitestikeln. Spermierna kan sedan används för insemination eller IVF (provrörsbefruktning). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/kunskap-om-kattspermier-hjalper-hotade-kattdjur/ 89442 Thu, 03 Jun 2021 13:17:26 +0100 Bönder i Kambodja underskattar risken för zoonoser Merparten av Kambodjas fattiga befolkning lever på landsbygden med odling och djurhållning som huvudsakliga inkomstkälla. Djur och människor lever ofta nära varandra, men hushållen har få hygienrutiner vilket ökar risken för spridning av zoonoser (sjukdomar som sprids mellan människor och djur). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/bonder-i-kambodja-underskattar-risken-for-zoonoser-/ 89441 Tue, 18 May 2021 10:58:56 +0100 På väg mot tidigare diagnos av hästens osteoartrit Den vanligaste orsaken till hälta hos hästar är ledsjukdomen osteoartrit. Osteoartrit är en komplex sjukdom med tidig inflammation där bl.a. ledbrosket bryts ned, och diagnosen sker vanligtvis sent i sjukdomsutvecklingen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/pa-vag-mot-tidigare-diagnos-av-hastens-osteoartrit/ 89440 Thu, 03 Jun 2021 13:08:06 +0100 Grisen sover sött när narkosen är rätt Inom EU finns särskilda krav på läkemedelsbehandling av livsmedelsproducerande djur. Få narkosmedel uppfyller kraven och när de narkosmedel som är godkända används till gris karaktäriseras sövningen av oberäknelig längd och djup. Konsekvensen av ett oförutsägbart narkosprotokoll är osäkerhet för behandlande veterinär och försämrad djurvälfärd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/grisen-sover-sott-nar-narkosen-ar-ratt/ 89438 Thu, 28 Nov 2019 13:44:12 +0100 Fattigdom påverkar spridning av afrikansk svinpest Uganda har den största grispopulationen i Östafrika. Grishållning har stor potential och skulle kunna bidra till att minska den utbredda fattigdomen. Dock hämmas detta av att Afrikansk svinpest (ASF) är ständigt förekommande. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/fattigdom-paverkar-spridning-av-afrikansk-svinpest-/ 88622 Mon, 16 Dec 2019 11:54:40 +0100 Hur påverkar fostrets bakterieflora fölets hälsa? Tidigare trodde man att fostrets miljö i stoets livmoder var steril. Nyligen har forskare upptäckt att det kan finnas bakterier i fostervätska hos föl. Avsikten med denna studie var att undersöka hur dessa bakterier påverkar det nyfödda fölets hälsa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-paverkar-fostrets-bakterieflora-det-nyfodda-folets-halsa/ 88621 Thu, 03 Jun 2021 13:12:31 +0100 Förbättrad metod för räkning av trombocyter hos katt Trombocyter (blodplättar) är mycket viktiga för att förhindra blödningar. Vissa sjukdomar kan orsaka lågt trombocytantal i blodet, vilket är viktigt att kunna påvisa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/forbattrad-metod-for-rakning-av-trombocyter-hos-katt/ 88619 Thu, 03 Jun 2021 13:13:26 +0100 Kartläggning av sjukdomar hos tollare Det är känt att hundar av rasen Nova Scotia Duck Tolling Retrievers, vanligen kallade tollare, kan drabbas av flera immunologiska sjukdomar. Det har dock inte varit känt hur vanliga dessa sjukdomar är inom rasen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/kartlaggning-av-sjukdomar-hos-tollare/ 88612 Mon, 27 Dec 2021 13:44:29 +0100 “Travgenen” DMRT3 påverkar ridegenskaper Travhästar och gångartshästar världen över bär i stor utsträckning på A-varianten av DMRT3, den så kallade travgenen, medan ridhästar och fullblod nästan uteslutande har genvarianten C. I en ny studie undersöktes sambandet mellan de olika genvarianterna och ridegenskaper hos 115 varmblodiga travhästar och 55 kallblodiga travhästar som ridits regelbundet, samt 446 islandshästar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/travgenen-dmrt3-paverkar-ridegenskaper/ 88611 Thu, 03 Jun 2021 12:28:49 +0100 Förekomst av njursjukdom hos hund Njursjukdom hos hund förekommer regelbundet, men uppgifter saknas om hur vanligt det är. I denna studie kartlades över 600 000 hundar som varit försäkrade hos Agria under 12 års tid. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/forekomst-av-njursjukdom-hos-hund/ 88120 Mon, 27 Dec 2021 12:59:22 +0100 Belgisk vallhund tycks ha genetiskt skydd mot diabetes Diabetes är ett allvarligt hälsoproblem hos hundar. Vissa raser har ökad risk för sjukdomen medan andra sällan drabbas. Diabetes kännetecknas av förhöjt blodsocker (glukos). Sjukdomen kan diagnosticeras och övervakas genom analys av fruktosamin, ett ämne som speglar blodsockerhalten över tid. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/belgisk-vallhund-tycks-ha-genetiskt-skydd-mot-diabetes/ 88118 Thu, 09 Dec 2021 09:59:33 +0100 Miljöföroreningar möjlig orsak till giftstruma hos katter I slutet av 1970-talet observerades, i USA, en ny sjukdom, giftstruma (hypertyreoidism) på medelålders och äldre katter. För att försöka hitta en orsak till denna sjukdom, som nu ses över hela välden och idag är den vanligaste hormonella sjukdomen hos katt, har flera epidemiologiska undersökningar gjorts, främst i USA och England. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/miljofororeningar-mojlig-orsak-till-giftstruma-hos-katter/ 88117 Thu, 03 Jun 2021 13:18:12 +0100 På väg mot säkrare kortisonbehandling av häst? Glukokortikoider (kortison), t.ex. dexametason, används till djur då de är effektiva antiinflammatoriska läkemedel. För att kunna optimera doseringen krävs det kunskap om hur läkemedlet tas upp och försvinner ur kroppen samt vid vilka plasmakoncentrationer läkemedlet är effektivt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/pa-vag-mot-sakrare-kortisonbehandling-av-hast/ 88116 Thu, 03 Jun 2021 13:04:27 +0100 Försämrad fiskhälsa oroar forskare Trots att halterna av de flesta miljögifter och tungmetaller minskar i kustbestånd av abborre och tånglake mår fisken allt sämre. Vad det beror på, vet forskarna ännu inte. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/forsamrad-fiskhalsa-oroar-forskare/ 88811 Thu, 01 Nov 2018 11:40:01 +0100 Askskottsjukan visar riskerna med global handel Askskottsjuka är en ny invasiv svampsjukdom som ger avdödning i kronan av askar och som kan leda till att hela trädet dör. Askskottsjukan uppmärksammades först i Polen under tidigt 1990-tal. Den kom till Sverige 2001 och har nu spridits till de flesta områden med ask i Europa. Hos oss finns numera asken med på rödlistan över hotade arter på grund av sjukdomen. När svampen upptäcktes i Storbritannien under 2012 ledde det till mycket uppmärksamhet i massmedia. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/askskottsjukan-visar-riskerna-med-global-handel/ 87898 Thu, 15 Nov 2018 15:00:31 +0100 Tallbarrens svampkarta ritas om Ett tallbarr innehåller många fler svampar än vad man tidigare har känt till. En kartläggning som Future Forests har gjort visar att svampsamhällena i tallens barr varierar från norr till söder, och att sjuka barr hyser många fler arter än friska barr. Re­sultaten ritar också om utbredningskartorna för en del svampar. Tallskytte betraktas normalt som en sydsvensk art, men den påträffades så långt norrut som i Västerbotten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/tallbarrens-svampkarta-ritas-om/ 87897 Thu, 15 Nov 2018 13:46:01 +0100 Stor osäkerhet om vittringens hastighet Vittring är den process som bryter ner bergarter och mineraler till mindre beståndsdelar. Man skiljer på mekanisk vittring – när berg blir till sand – och kemisk vittring. Den kemiska vittring­en bidrar till att värdefulla näringsämnen, framför allt baskatjoner, kan fylla på markens förråd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/future-forests/stor-osakerhet-om-vittringens-hastighet/ 87872 Thu, 15 Nov 2018 15:03:16 +0100 Övervakning av skogsmarkens försurningstillstånd leder till fortsatt försiktighet Övervakning av miljötillståndet i skogsmarken och den angränsande forskningen har bidragit till bilden av det terrestra ekosystemets återhämtning från försurningen. Forskarna har visat att markens återhämtning är långsam och att det finns anledning till fortsatt försiktighet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/overvakning-av-skogsmarkens-forsurningstillstand-leder-till-fortsatt-forsiktighet/ 87623 Thu, 01 Nov 2018 11:36:33 +0100 Lodjurs- och järvforskning inom renskötselområdet Naturvårdsverket initierade år 1994 forskning på lodjur och järv i renskötselområdet. En grund till rovdjursforskningen vid SLU var att ersättningssystemet för rovdjursdödade renar ändrades år 1996 efter flera års förarbete, från ett system som bygger på dokumenterade förluster till ett riskbaserat system där antal lodjur och järvar inom en sameby utgör grunden för rovdjursersättningen. Det nya ersättningssystemet kräver goda kunskaper om rovdjuren. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2016/lodjurs-och-jarvforskning-inom-renskotselomradet/ 87620 Fri, 19 Jan 2018 16:39:50 +0100 Kan en temporärt högre djurtäthet påverka värphönor positivt? Värphöns föds normalt upp i ett stall och flyttas sedan till ett annat när de ska börja lägga ägg. I flera EU-länder stängs hönorna då ute från sin ströbädd en tid för att de lättare ska hitta till foder och vatten i det nya stallet och lära sig lägga ägg i redena. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/fjaderfa/kan-en-temporart-hogre-djurtathet-paverka-varphonor-positivt/ 87504 Thu, 03 Jun 2021 13:03:50 +0100 Ökad kunskap om lodjurens fortplantning genom studier av organ Studier av organ från lodjur som hittats döda eller som skjutits under jakten kan ge ökad kunskap om lodjurens fortplantning. För att kunna dra korrekta slutsatser måste undersökningsprotokoll standardiseras och valideras. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/okad-kunskap-om-lodjurens-fortplantning-genom-studier-av-organ/ 87491 Fri, 20 Dec 2019 12:20:08 +0100 Träningsmängd för travhästar utvärderad Redan i tidig ålder finns höga förväntningar på travhästars prestation. De träningsprogram som används har potential att påverka både hästarnas hälsa och tävlingskarriär men trots det saknas kontrollerade studier där träningen från inkörning till start har utvärderats. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/traningsmangd-for-travhastar-utvarderad-/ 87490 Thu, 03 Jun 2021 12:57:45 +0100 Antal hjärtslag för lungtransit diagnostisk hjälp vid hjärtsjukdom hos katt Det antal hjärtslag som behövs för att transportera en röd blodkropp från höger kammare via lungorna till vänster förmak, en så kallad lungtransit, anses vara ett övergripande mått på hjärtats pumpförmåga och är oberoende av fysisk aktivitet och hjärtfrekvens. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/antal-hjartslag-for-lungtransit-diagnostisk-hjalp-vid-hjartsjukdom-hos-katt/ 87479 Thu, 03 Jun 2021 13:14:13 +0100 Besiktning - framtidens övervakning av djurens hälsa och välfärd De senaste 100 åren har köttbesiktningen vid landets slakterier utvidgats från att undersöka om enskilda djur var säkra att äta till att också verifiera kontrollen av nötkreaturstuberkulos. Författaren till det aktuella bokkapitlet anser att resultaten av besiktningen bör utnyttjas ännu mer framöver. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/besiktning-framtidens-overvakning-av-djurens-halsa-och-valfard/ 87478 Thu, 03 Jun 2021 13:19:27 +0100 Varför varierar tamdjurens utseende mer än vilda djurs? Tamdjur uppvisar påfallande stor variation i utseende inom respektive art jämfört med vilda djur. Vilka mekanismer som ger variationen är inte känt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/xxx/ 86336 Fri, 20 Dec 2019 12:19:55 +0100 Tryptofan möjlig markör för läkning och inflammation hos hund? Hur ämnesomsättningen påverkas av inflammation har studerats hos både hos människa och hund med syfte att finna markörer för sjukdom, prognos och med vilka behandlingsresultat kan följas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/tryptofan-mojlig-markor-for-lakning-och-inflammation-hos-hund/ 86335 Tue, 18 May 2021 11:03:05 +0100 Hjälper vindskydd hästar vid högt insektstryck? Enligt svenska djurskyddsföreskrifter ska hästar erbjudas vindskydd under den kalla årstiden men behovet av skydd under sommaren har inte uppmärksammats. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hjalper-vindskydd-hastar-vid-hogt-insektsskydd/ 86314 Thu, 03 Jun 2021 12:28:14 +0100 Bättre läkemedelsförsök kan minska antalet försöksdjur Inom läkemedelsforskning används djurmodeller för att efterlikna sjukdomstillstånd hos människor. Symptom framkallas hos friska djur genom provokation med så kallade "challenges". En "challenge" kan till exempel vara kemisk, mekanisk, genetisk eller utfodringsrelaterad påverkan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/forsoksdjur/battre-lakemedelsforsok-kan-minska-antalet-forsoksdjur/ 86312 Fri, 20 Dec 2019 12:16:57 +0100 Problem för rödingen i varmare klimat Röding har odlats i Sverige sedan 1970-talet. I början för stödutsättning i sjöar, t.ex. för det populära pimpelfisket, men på senare tid odlas rödingen mest som matfisk. Forskningsstationen VBCN i Kälarne har varit centrum för produktionen av sättfisk. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/problem-for-rodingen-i-varmare-klimat/ 86311 Fri, 20 Dec 2019 12:19:42 +0100 Spermier påverkas negativt om hondjuret är stressat vid befruktningstillfället Stress kan orsaka nedsatt fruktsamhet hos både människor och djur men varför det är så är mindre välkänt. Möjligen påverkas ämnen i vätskan som omger äggceller och spermier i de honliga könsorganen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/spermier-paverkas-negativt-av-suggors-stress/ 86295 Thu, 28 Nov 2019 13:57:05 +0100 Hur påverkar longering ohalta hästars rörelsemönster? Longering är ett viktigt inslag vid hältutredningar då många hästar är ohalta på rakt spår men halta vid longering. För att korrekt kunna bedöma om en häst är halt är det viktigt att veta vad som händer med friska hästar när de longeras. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-paverkar-longering-ohalta-hastars-rorelsemonster/ 86286 Thu, 03 Jun 2021 13:00:54 +0100 Njurfunktionsanalys opåverkad av hundars vätskebalans Mätning av den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) med scintigrafi ger exakt information om njurfunktion hos däggdjur och är en mycket känsligare metod för mätning av njurfunktion än de som ges vid blodprov. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ny-njurfunktionsanalys-opaverkad-av-hundars-vatskebalans/ 85460 Mon, 08 Nov 2021 10:54:56 +0100 Tidpunkt för gruppering efter grisning påverkar suggors stress och aggressioner I denna studie undersöktes hur stressnivå (kortisol i saliv) och aggressioner under grupphållningens fyra första dagar skiljde sig åt beroende på om suggor påbörjade sin grupphållning en, två eller tre veckor efter grisning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/tidpunkt-for-gruppering-efter-grisning-paverkar-suggors-stress-och-aggressioner/ 85458 Thu, 28 Nov 2019 13:54:42 +0100 Nya metoder för tidig upptäckt av ossös spatt Ossös spatt (i dagligt tal kallat spatt) är en vanlig orsak till hälta och en delvis ärftlig sjukdom hos islandshästar. En screeningmetod som upptäcker tidiga stadier av ossös spatt innan hälta uppkommer skulle vara mycket värdefull, både för val av avelsdjur och för ökat djurskydd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/nya-metoder-for-tidig-upptackt-av-ossos-spatt-/ 85457 Thu, 03 Jun 2021 13:11:08 +0100 Undersökning av svenska älgtjurars spermier och testiklar För hållbar förvaltning av vilda djur behövs kunskap om deras reproduktion och reproduktionsorgan. I ett samarbete mellan forskare vid SLU och Statens veterinärmedicinska anstalt, samlades under 4 år reproduktionsorgan från 143 älgtjurar i åldrarna 1,5 till 12 år. Spermiernas utseende (morfologi) och arvsmassans stabilitet (kromatinintegriteten) studerades och relaterades till ålder och kroppsvikt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/undersokning-av-svenska-algtjurars-spermier-och-testiklar-/ 85456 Fri, 20 Dec 2019 12:19:30 +0100 Ny metod underlättar forskning om inflammation hos hundar Hos människa är det visat att lindriga stegringar i blodet av inflammationsmarkören C-reaktivt protein (CRP) är förknippade med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, och ökade nivåer av CRP förekommer även vid bland annat fetma och tumörsjukdomar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ny-metod-underlattar-forskning-om-inflammation-hos-hundar/ 85452 Tue, 18 May 2021 11:04:22 +0100 Underlagets effekt på halta och ohalta hästars rörelsemönster vid longering Longering är vanligt vid hältutredningar och besiktningar av hästar. Ofta används olika typer av underlag, hårt eller mjukt, då detta kan påverka graden av hälta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/underlagets-effekt-hastars-rorelsemonster-vid-longering/ 84557 Thu, 03 Jun 2021 13:02:08 +0100 Kortisonbehandling inte rutin vid huggormsbett hos hund Varje år veterinärvårdas 1500-2000 hundar i Sverige på grund av huggormsbett och det diskuteras mycket om ormbitna hundar bör behandlas med kortison eller inte. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/kortisonbehandling-inte-rutin-vid-huggormsbett-hos-hund/ 84553 Mon, 27 Dec 2021 13:56:16 +0100 Bättre diagnos av livmoderinfektion hos hundar Det finns ett stort behov av att finna nya markörer för att diagnostisera infektion i livmodern (pyometra) och blodförgiftning hos hundar. Målet med den här studien var att undersöka vilka signalproteiner (kemokiner) som uttrycks lokalt av livmoderceller vid en bakterieinfektion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/battre-diagnos-av-livmoderinfektion-hos-hundar/ 84522 Thu, 03 Jun 2021 13:00:16 +0100 Referensvärden för blodprov från vilda brunbjörnar i Sverige För att utvärdera hälsotillståndet eller bedöma sjukdomspåverkan på djur är klinisk-kemisk blodprovsanalys av stort betydelse. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/referensvarden-for-blodprov-fran-vilda-brunbjornar-i-sverige/ 84517 Fri, 20 Dec 2019 12:19:17 +0100 Bakterieväxt efter vårdrelaterade sårinfektioner hos hund På djursjukhus och djurkliniker uppmärksammas problematiken med sårinfektioner efter operationer allt mer, och man är rädd för multiresistenta bakterier. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/bakterievaxt-efter-vardrelaterade-sarinfektioner-hos-hund/ 84515 Tue, 18 May 2021 11:05:06 +0100 Goda möjligheter att avla för minskad rädsla hos collie En hög andel av långhåriga collies lider av problem relaterade till rädsla. Detta innebär ett välfärdsproblem för hunden och är dessutom ofta begränsande för hundägaren. Syftet med den här studien var att undersöka förutsättningarna för att genom avel minska rasens rädsleproblem. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/goda-mojligheter-att-avla-for-minskad-radsla-hos-collie/ 83310 Mon, 27 Dec 2021 13:47:55 +0100 Chromogranin A prognostisk markör vid allvarlig bakterieinfektion hos hund? Livmoderinflammation (pyometra) är en vanlig sjukdom hos tikar och leder ofta till livshotande blodförgiftning. Chromogranin A (CgA) är ett neuroendokrint protein som används som prognostisk markör (en markör som förutsäger sjukdomsutvecklingen) hos allvarligt sjuka människor med blodförgiftning, men som ännu inte har undersökts hos sjuka hundar. Två omvandlingsprodukter av CgA kan mätas i blodet, catestatin och vasostatin. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/cga-prognostisk-markor-vid-allvarlig-bakterieinfektion-hos-hund/ 83245 Thu, 03 Jun 2021 13:14:44 +0100 Skillnader i europeisk djurskyddsutbildning kartlagda Hur djurskydd och djurvälfärd lärs ut till studenter i Europa skiljer sig beroende på var man får sin utbildning, visar en studie som omfattar 98 universitet i 26 länder. Utbildningens utformning kan bland annat ha betydelse för de värderingar som utvecklas nationellt och regionalt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/skillnader-i-europeisk-djurskyddsutbildning-kartlagda/ 83234 Wed, 06 Dec 2023 15:52:18 +0100 Seminalplasma skyddar inte vid fryskonservering Fryskonservering av spermier har studerats på olika djurslag som en metod att rädda genetiskt material efter att ett djur har dött. I första hand är det av intresse för genetiskt värdefulla individer från vilda djurarter men kan även vara av intresse för tamdjur. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/seminalplasma-skyddar-inte-vid-fryskonservering/ 83232 Thu, 03 Jun 2021 13:20:20 +0100 Hur vet man om katten är kastrerad? Ibland vet man inte om en katt, till exempel en hittekatt, är kastrerad eller inte. Även kastrerade honkatter kan ibland visa ett löpningsliknande beteende och det beror ofta, men inte alltid, på kvarblivna äggstocksrester. Hos hankatter är det som regel lättare att avgöra kastrationsstatus, men det finns hankatter vars testiklar inte har vandrat ner till pungen, så frågeställningen finns även hos hanar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/blodprov-kontrollerar-om-hittekatten-ar-kastrerad/ 82160 Tue, 07 Dec 2021 15:50:46 +0100 Nervsjukdomen polyneuropati hos häst slår olika i olika regioner Om din häst blir svag, snubblig och kotar över, så kan det vara polyneuropati. Det första fallet kom 1995. Orsaken till nervsjukdomen är oklar, men ingen smitta har påvisats. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/nervsjukdomen-polyneuropati-hos-hast-slar-olika-i-olika-regioner/ 82142 Thu, 03 Jun 2021 13:10:40 +0100 Läkemedelsmetaboliserande enzymer hos häst Cytokrom P450 (CYP) är en stor familj av enzymer som metaboliserar många läkemedel inom human- och veterinärmedicinen. Det finns skillnader i uppsättning av dessa enzymer mellan arter vilket kan påverka hur läkemedlen omsätts och därmed den farmakologiska effekten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/lakemedelsmetaboliserande-enzymer-hos-hast/ 82137 Thu, 03 Jun 2021 13:13:57 +0100 Ny metod att studera diabetes hos katter Det blir allt vanligare att katter drabbas av diabetes. Kattens diabetes liknar människans typ 2-diabetes, och förknippas liksom denna med vår västerländska livsstil. Faktorer som övervikt och inaktivitet ökar risken att drabbas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/ny-metod-att-studera-diabetes-hos-katter/ 82132 Tue, 18 May 2021 11:07:56 +0100 Bedömning av hästars rörelsemönster vid longering Longering är vanligt vid hältutredningar och besiktningar. Veterinären bedömer symmetrin i hästens rörelsemönster och avgör om hästens är halt. Denna bedömning är svår, framför allt är det svårt att avgöra om hästen är ohalt eller har en bakbenshälta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/bedomning-av-hastars-rorelsemonster-vid-longering/ 81182 Mon, 08 Nov 2021 10:56:11 +0100 Mutation för bensimidazolresistens hittades inte hos hästens spolmask Hästen spolmask, Parascaris equorum, orsakar sjukdom och ibland dödsfall hos föl och ettåriga hästar. Det senaste decenniet har hästens spolmask utvecklat resistens mot avmaskningsmedlet ivermektin. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/mutation-for-bensimidazolresistens-hittades-inte-hos-hastens-spolmask1/ 81177 Thu, 03 Jun 2021 13:17:42 +0100 Hygienrutiner på svenska hästsjukhus Sommaren 2008 upptäcktes det första utbrottet av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) på ett svenskt hästsjukhus. Detta ledde till ett ökat fokus på hygien inom hästsjukvården. I denna studie undersöktes hygienrutinerna vid tre svenska hästsjukhus. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hygienrutiner-pa-svenska-hastsjukhus/ 81116 Mon, 27 Dec 2021 13:55:02 +0100 Markör för blodförgiftning hos tik Livmoderinflammation, pyometra, är en av de vanligaste sjukdomarna hos tik och leder ofta till blodförgiftning. Det är viktigt med tidig behandling av blodförgiftning för att öka chanserna för överlevnad, men diagnostiken är svår. Vi behöver därför hitta nya markörer som kan hjälpa till att tidigt identifiera de hundar som är på väg att utveckla blodförgiftning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/markor-vid-diagnostik-av-blodforgiftning-hos-tik/ 81114 Thu, 03 Jun 2021 13:01:49 +0100 Livet på ett katthem Tidigare studier har visat att det kan vara stressande för katter att placeras på katthem. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva inhysning samt rutiner på svenska katthem. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/livet-pa-ett-katthem/ 81113 Thu, 03 Jun 2021 13:03:17 +0100 Osteokondros vanligare hos frigående slaktgrisar med utevistelse Osteokondros är en utvecklingsrubbning i tillväxtbrosket som skadar ledbrosket hos växande djur. Sjukdomen är en vanlig orsak till hälta hos slaktsvin och till ledanmärkningar vid slakt. Grisar i ekologisk produktion får oftare ledanmärkningar vid slakt jämfört med grisar i konventionell uppfödning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/osteokondros-vanligare-hos-slaktgrisar-med-utevistelse-/ 79964 Thu, 28 Nov 2019 13:30:20 +0100 Suggan ska inte behöva stå ut med bogsår Bogsår hos suggan kan liknas vid liggsår hos människan – och det gör ont. Risken för bogsår är genetiskt styrd och kopplad till hullet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/suggan-ska-inte-behova-sta-ut-med-bogsar-/ 79963 Tue, 04 Feb 2020 15:16:00 +0100 Studier av broskutveckling ökar kunskap om ledsjukdomar Ledinflammationer är vanligt förekommande hos hästar och kunskap om sjukdomsprocessen är av stor betydelse för att förebygga och behandla sjukdom. De förändringar som uppkommer vid ledinflammationer regleras av faktorer som också styr utvecklingen av ledbrosk. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/studier-av-broskutveckling-okar-kunskap-om-ledsjukdomar/ 79960 Tue, 18 May 2021 11:10:55 +0100 Effekt av inflammatoriska signalämnen på hästbrosk Osteoartrit är en vanlig ledsjukdom hos häst som leder till hälta. Sjukdomsutvecklingen, där ledbrosk bryts ner, är inte helt klarlagd men inflammationsprocessen spelar en viktig roll. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/effekt-av-inflammatoriska-signalamnen-pa-hastbrosk/ 79959 Tue, 18 May 2021 11:12:23 +0100 Urinvägsinfektion hos hund – antibiotikaresistens inte ett problem Urinvägsinfektion är en vanlig orsak till att hundar behandlas med antibiotika. I den här studien analyserades hundurin som skickats in till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för bakteriediagnostik. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/urinvagsinfektion-hos-hund-antibiotikaresistens-inte-ett-problem/ 79958 Thu, 09 Dec 2021 09:56:34 +0100 Starkt samband mellan tillväxthormon och insulinresistens hos jämthundstikar efter löpning Perioden efter löpning med förhöjd koncentration progesteron (dräktighetshormon) är lång även om tiken inte är dräktig. Progesteron stimulerar produktion av tillväxthormon från juvret. Tillväxthormon kan leda till insulinresistens, och det ökar risken för att utveckla diabetes mellitus (sockersjuka). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/arkt-samband-mellan-tillvaxthormon-och-insulinresistens-hos-jamthundstikar-efter-lopning/ 78729 Thu, 03 Jun 2021 12:30:38 +0100 Kartläggning av fruktad sjukdom hos getter i Tanzania Peste des petits ruminants (PPR) är en fruktad virussjukdom som drabbar får och getter i Afrika, Mellanöstern och Asien. Sedan 2008 finns sjukdomen i Tanzania. Den påvisades då i norra delen av landet vid gränsen mot Kenya. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/globalt/kartlaggning-av-fruktad-sjukdom-hos-getter-i-tanzania/ 78728 Mon, 04 Apr 2022 12:55:51 +0100 Förbättrad diagnostik av artros hos katt Artros, en sjukdom som bryter ned ledbrosk, är en vanlig orsak till kronisk smärta och funktionsnedsättning hos katt. Få katter visar hälta vid artros, beteende- och livsstilsförändringar är istället de vanligaste symptomen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/forbattrad-diagnostik-av-artros-hos-katt/ 78727 Thu, 03 Jun 2021 12:30:01 +0100 Miljögifter påverkar fortplantningsorganen hos vilda minkar Inom SLU:s fortlöpande miljöanalys har vilda minkar analyserats för miljögifter samt obducerats för att undersöka möjliga effekter av miljögifter på fortplantningsorganen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/samband-mellan-miljogifter-och-fortplantningsorganen-hos-vilda-minkar/ 78726 Tue, 18 May 2021 11:14:27 +0100 Medicinsk behandling av livmoderinflammation hos hund En vanlig sjukdom hos tikar är varbildande livmoderinflammation (pyometra). Den säkraste och mest effektiva behandlingen är att operera bort livmodern, men det kan hos vissa tikar finnas skäl att undvika sövning och operation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/medicinsk-behandling-av-livmoderinflammation-hos-hund/ 78230 Thu, 09 Dec 2021 09:57:59 +0100 Stress hos gris kan mätas med salivprov Kortisol är ett hormon som utsöndras i relation till stress, och som därför ofta studeras i studier av stress. Kortisol kan mätas i olika kroppsvätskor. Analys från plasma eller serum kräver att man tar blodprov och då måste djuren ofta fixeras, vilket är stressande för dem. Att samla in saliv genom att låta grisarna tugga på en bomullstampong är mindre stressande. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/stress-gris/ 78151 Tue, 04 Feb 2020 15:17:37 +0100 Islandshästens arbetsbelastning i samband med avelsvärdering undersökt I islandshästens avelsvärdering ingår en bedömning av dess gångarter under ryttare. Vilken belastning detta test medför har hittills varit okänt https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/islandshastens-arbetsbelastning-i-samband-med-avelsvardering-undersokt/ 78150 Thu, 03 Jun 2021 13:14:28 +0100 Oväntat fynd hos nyfödda grisar med diarré Diarré är ett vanligt problem hos nyfödda grisar. På senare år har sjukdomen fått uppmärksamhet då orsaken ofta inte kan fastställas. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/ovantat-fynd-hos-nyfodda-grisar-med-diarre/ 78149 Tue, 04 Feb 2020 15:16:48 +0100 Diabetes hos hund – vad beror det på? Diabetes är en allvarlig endokrin sjukdom hos hund och är en vanlig anledning till avlivning. I en studie som nyligen publicerats i PLoS One visar forskare vid SLU, SciLife Lab, Uppsala universitet och Lunds universitet att hunddiabetes inte tycks vara en autoimmun sjukdom vilket ofta har föreslagits av andra forskare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/diabetes-hos-hund-vad-beror-det-pa/ 78148 Thu, 09 Dec 2021 10:13:39 +0100 Effektiv behandling av syrebrist vid sövning av vilda hjortar Syrebrist är en vanlig komplikation vid sövning av vilda djur som kan påverka djurens hälsa negativt. Vid fältarbete är det viktigt att utrustningen för behandling av syrebrist är bärbar, säker och lätt att använda, och att lägsta effektiva syrgasflöde används. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/effektiv-behandling-av-syrebrist-vid-sovning-av-vilda-hjortar/ 77895 Fri, 20 Dec 2019 12:18:51 +0100 Regelverk för djurskydd – vad vill man uppnå? Intresset för djurens välfärd har ökat och många djurhållare har idag både lagstiftning och privata regelverk att följa. Forskare på SLU var därför intresserade av att undersöka de intentioner och värderingar som kommer till uttryck i djurskyddsregelverk i Sverige, England, Tyskland och Spanien. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/lagar-och/regelverk-for-djurskydd-vad-vill-man-uppna/ 77894 Thu, 03 Jun 2021 13:13:05 +0100 Mastcellers granula aktiva vid allergi Mastceller är en typ av vita blodkroppar, framför allt kända för sina skadliga verkningar i samband med allergireaktioner, men de kan också vara delaktiga i en rad andra sjukdomar, såsom cancer, bakterieinfektion och åderförkalkning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/forsoksdjur/mastcellers-granula-aktiva-vid-allergi/ 77892 Tue, 18 May 2021 11:16:40 +0100 Förändring i genen DMRT3 positiv för travförmåga hos kallblodstravare Genen DMRT3 är sedan tidigare känd för att påverka alternativa gångarter och även prestation hos varmblodstravare. En ny studie visar nu att genen också påverkar prestation hos kallblodstravare. Ett antal prestationsegenskaper jämfördes för 170 kallblodstravare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/forandring-i-genen-dmrt3-positiv-for-travformaga-hos-kallblodstravare/ 77891 Thu, 03 Jun 2021 13:13:41 +0100 Varför har hundar så ofta vita tecken? I en studie som nyligen publicerats i PLoS One så visar forskare vid SLU och Uppsala universitet hur vita tecken hos hundar kan förklaras genetiskt och att vit färg hos hundar beror på flera mutationer som leder till en förändrad genreglering av MITF, genen som har en central roll för melanocyternas utveckling och funktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/varfor-har-hundar-sa-ofta-vita-tecken1/ 77890 Mon, 09 Aug 2021 13:57:55 +0100 Ny metod för att mäta CRP hos hund Vid inflammatoriska sjukdomar ökar koncentrationen av C-reaktivt protein (CRP) i blodet hos både människor och hundar. CRP kallas ibland för "snabbsänka" och testet har länge använts av läkare för att diagnostisera inflammatoriska sjukdomar hos människa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ny-metod-for-snabbsanka-hos-hund/ 75267 Mon, 08 Nov 2021 10:50:28 +0100 Markörer för livmoderinflammation hos tikar Livmoderinflammation, eller pyometra, är en av de vanligaste sjukdomarna hos tikar. Sjukdomen är en livshotande infektion som ofta leder till blodförgiftning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/markorer-for-livmoderinflammation-hos-tikar/ 75264 Thu, 03 Jun 2021 12:29:06 +0100 Grisen - en viktig medspelare i diabetesforskningen Grisen har många fysiologiska och anatomiska likheter med människan och har bidragit till framgångsrik forskning om sjukdomar som rör människans ämnesomsättning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/forsoksdjur/grisen-en-viktig-medspelare-i-diabetesforskningen/ 75263 Tue, 18 May 2021 11:17:38 +0100 Ökad säkerhet vid sövning av vilda djur För bevarande och förvaltning av viltpopulationer behöver djur ibland hanteras, till exempel vid förflyttning, forskning eller provtagning för sjukdomsövervakning. Årligen hanteras tusentals vilda djur runtom i världen, och enbart i Sverige sövs uppemot 100 brunbjörnar varje år. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/okad-sakerhet-vid-sovning-av-vilda-djur/ 75262 Fri, 20 Dec 2019 12:18:36 +0100 Livmoderinflammation är vanligare i vissa kattraser Livmoderinflammation (pyometra) är inte lika vanligt hos katter som hos hundar, men orsakas hos katter precis som hos hundar av hormonpåverkan och en efterföljande bakterieinfektion. Trots lägre frekvens är sjukdomen viktig även på katt eftersom den är livshotande och den kirurgiska behandlingen medför att katthonan inte längre är fertil. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/livmoderinflammation-ar-vanligare-i-vissa-kattraser/ 75261 Thu, 09 Dec 2021 10:12:34 +0100 Hur utvecklas ossös spatt på islandshästar? Ossös spatt (i dagligt tal kallat spatt) är en vanlig orsak till hälta, särskilt hos islandshästar. När hästar med ossös spatt visar hälta är förändringarna i leden vanligtvis långt framskridna och många hästar kommer aldrig att återhämta sig. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-utvecklas-ossos-spatt-pa-islandshastar/ 75260 Mon, 27 Dec 2021 13:36:20 +0100 Olika även på insidan - hänsyn till hundens ras måste tas vid test för hjärtsjukdom Natriuretiska peptider (förkortat NP) är hormoner som produceras i hjärtat hos däggdjur. Hos människor mäts koncentrationen av NP ofta i blodprov vid misstänkt hjärtsjukdom för att ställa diagnos, och få en uppfattning om prognosen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/natriuretiskapeptider/ 72700 Thu, 03 Jun 2021 13:17:11 +0100 Markörer för förhöjd komplikationsrisk hos tikar som opererats för infektion i livmodern En vanlig och livshotande sjukdom hos tikar är bakterieinfektion i livmodern (pyometra). En studie genomfördes för att undersöka risken för komplikationer och identifiera prognostiskt användbara markörer. Data från 356 tikar med sjukdomen studerades retrospektivt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/markorerpyo/ 72699 Thu, 03 Jun 2021 13:00:33 +0100 Vad är det för likhet mellan hund- och hingstspermier? Nej, detta är inte början på en rolig historia utan en seriös vetenskaplig fråga. Forskare vid SLU har utvecklat en metod som förbättrar hingstars spermiekvalitet för artificiell insemination och som nu används på stuterier. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hundsperma/ 72698 Thu, 03 Jun 2021 13:20:05 +0100 Engagera dig i hunden vid återförening! När man återförenas med sin hund visar den troligtvis ett aktivt hälsningsbeteende som återspeglar en glädje av att se dig igen. Men spelar det någon roll för hunden hur du bemöter den när du kommer hem? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/aterforening/ 72697 Tue, 18 May 2021 11:19:18 +0100 Är människan också hundens bästa vän? En hund kan betyda oerhört mycket för sin ägare, men medför det också att ägaren betyder lika mycket för sin hund? I en studie jämfördes det känslomässiga band som hunden har till sin ägare med ägarens uppfattning om deras relation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hundensvan/ 71366 Mon, 27 Dec 2021 13:55:24 +0100 Blodgrupper och råmjölk hos katter Felin neonatal isoerytrolys (NI) inträffar när kattungar som har blodgrupp A diar från en hona med blodgrupp B och får i sig antikroppar mot sina röda blodkroppar vilket resulterar i att blodkropparna faller sönder. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/ramjolkkatt/ 71365 Thu, 03 Jun 2021 12:29:45 +0100 Lodjur som dödas under jakt kan öka kunskapen om miljöstörningar Reproduktion är centralt i en populations utveckling. För att utvärdera om rutinmässig undersökning av fortplantningsorgan från lodjur som dödas under jakt skulle kunna bidra till ökad kunskap om det svenska lodjurets fortplantning studerades organ från 120 lodjurshonor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/viltnotiser/lodjur/ 71364 Fri, 20 Dec 2019 12:18:24 +0100 Hur vet man att det är blodförgiftning? Blodförgiftning (sepsis) är en vanlig orsak till dödsfall hos både djur och människor. En av orsakerna är bristen på diagnostiska test som kan identifiera sepsis. Vi har studerat inflammationsmarkörer hos hundar med infektion i livmodern och som sedan utvecklat blodförgiftning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/blodforgiftning/ 71363 Mon, 27 Dec 2021 13:42:00 +0100 Vingelsjuka hos katt Vingelsjuka hos katt är en fruktad neurologisk sjukdom som främst drabbar katter som får gå ute. Sjukdomen karaktäriseras av en inflammation i hjärna, hjärnhinnor och ryggmärg och orsakas av en infektion med Bornavirus. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/katt/vingelsjuka/ 71362 Mon, 27 Dec 2021 14:08:01 +0100 Mycket protein i vallfodret ökar insulinsvaret hos hästar Att innehållet av lättlösliga kolhydrater i vallfoder påverkar insulinsvaret hos hästar efter utfodring är känt sedan tidigare men hur stor roll innehållet av protein spelar för insulinsvaret är inte lika väl dokumenterat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/vallfoder/ 71357 Thu, 03 Jun 2021 13:02:43 +0100 Samband påvisat mellan serotonin och utveckling av hjärtsjukdom hos hund Serotonin har många biologiska funktioner i kroppen, varav den mest välkända är att fungera som en kemisk signalsubstans mellan nervceller i hjärnan. Serotonin produceras först och främst av celler i tarmväggen, och huvuddelen av serotonin som frisätts ut i blodet lagras sedan i blodplättarna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hjartsjukdom-hos-hund-paverkas-av-serotonin-/ 69467 Tue, 18 May 2021 11:22:54 +0100 Hund- (och lite katt- ) avel i internationellt fokus I en alldeles ny och särskild utgåva av European Journal of Companion Animal Practice (EJCAP) har inbjudna författare presenterat översiktsartiklar inom olika discipliner med anknytning till hundavel. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hund-och-lite-katt-avel-i-internationellt-fokus/ 68759 Thu, 03 Jun 2021 13:01:12 +0100 Kraftfoderutfodringen till sporthästar har minskat Nyligen publicerades en översiktsartikel av den forskning som publicerats de senaste 40 åren rörande utfodring av den arbetande hästen. I studien konstaterar man att mest forskning har bedrivits kring hästens vätskebalans, glukos- och fettomsättning. Amerikanska forskare har varit mest produktiva men Sveriges lantbruksuniversitet fanns bland de fem mest produktiva organisationerna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/kraftfoderutfodring/ 68758 Thu, 03 Jun 2021 13:04:43 +0100 Träning, underlag och förlorade träningsdagar hos hopphästar Trettioen professionella hopphästryttare med totalt 263 hästar från Holland, Sverige, Schweiz och Storbritannien fick föra dagbok över träning, underlagsanvändning och hästarnas hälsoproblem i ca 6 månader. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/traning-underlag-och-forlorade-traningsdagar-hos-hopphastar/ 68757 Thu, 03 Jun 2021 12:57:27 +0100 Hundar får en kick av ny kunskap Att känna tillfredställelse då man lärt sig behärska ny kunskap är ett bekant fenomen för oss människor. En ny studie från SLU visar att även hundar kan ha denna upplevelse. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hundar-far-en-kick-av-ny-kunskap/ 68754 Thu, 03 Jun 2021 13:04:11 +0100 Antikroppar mot Bornavirus hittade i hästar på Island I samband med ett utbrott av neurologisk sjukdom hos hästar i ett stall på norra Island påvisades antikroppar mot Bornavirus. Hästarna uppvisade bland annat vinglighet och minskad aptit. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/antikroppar-mot-bornavirus-hittade-i-hastar-pa-island/ 68752 Thu, 03 Jun 2021 13:18:48 +0100 Ögonsjukdomen MCOA och färgen silver orsakas av samma förändring i genen PMEL Equine Multiple Congenital Ocular Anomalies (MCOA) är en ärftlig ögondefekt hos häst. MCOA är ett syndrom som ger upphov till en rad morfologiska förändringar i ögat. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/ogonsjukdomen-mcoa-och-fargen-silver-orsakas-av-samma-forandring-i-genen-pmel/ 68746 Mon, 09 Aug 2021 13:56:04 +0100 Hur påverkar longering symmetrin i hästars rörelsemönster? Longering är ett viktigt inslag när hästars rörelsemönster undersöks. Vid longering blir även friska hästars huvud- och bäckenrörelser asymmetriska, s.k. voltorsakade asymmetrier, och tydligast är den som liknar en inner bakbenshälta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/hur-paverkar-longering-symmetrin-i-hastars-rorelsemonster/ 68745 Thu, 03 Jun 2021 13:03:33 +0100 Sjukdomsmönster hos svensk schäfer kartlagt Många hundraser har ökad risk för vissa sjukdomar. En studie som nyligen utförts vid SLU beskriver sjukdomsmönstret hos schäfern i Sverige. Studien testade också hypotesen att schäfern är predisponerad för immunrelaterade sjukdomar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/ley/ 62693 Thu, 03 Jun 2021 12:25:10 +0100 Silverfärgade islandshästar mer nervösa? Silverfärgade islandshästar kan ha ett mer nervöst temperament jämfört med hästar med andra färger. Detta visades i en studie där hästar som bar på silvermutationen visade ett mer försiktigt beteende i en ny situation – men däremot reagerade de inte starkare i ett rädslotest än hästar av andra färger. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/linda/ 62692 Thu, 03 Jun 2021 12:57:02 +0100 Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önskvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas, inte bara av hundens gener, utan även av träning, ålder, kön med mera, är det en utmaning att välja rätt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/arvelius/ 62691 Thu, 03 Jun 2021 12:59:45 +0100 En gen som orsakar atopiskt eksem har identifierats Forskare vid SLU och Uppsala universitet har visat att genen som kodar för proteinet plakophilin 2 är inblandad i utvecklandet av sjukdomen atopisk dermatit (atopiskt eksem) hos hund. Plakophilin är viktigt för att celler ska hålla ihop och kan därför påverka hudens barriärfunktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/andersson/ 62690 Tue, 18 May 2021 11:25:09 +0100 Theileria annae funnen hos svensk hund Ett fall av parasitinfektionen Theileria annae har verifierats hos en svensk hund. Den 12 veckor gamla valpen, som var en blandras av Pitbull-typ, togs till veterinär då den plötsligt blivit onaturligt trött. Hunden hade blodbrist och en liten protozoisk parasit upptäcktes i de röda blodkropparna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/theileria-annae-funnen-hos-svensk-hund/ 62672 Thu, 03 Jun 2021 12:58:30 +0100 Djur som modell för osteokondros (lösa benbitar) i leden hos människa Osteokondros (OC) drabbar skelettet hos växande individer, både djur och människa. OC utvecklas under växtperioden som en skada i blodkärlen till tillväxtbrosket. Den tidiga skadan ses inte med blotta ögat och ger inga symtom hos individen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/djur-som-modell-for-osteokondros-i-leder-hos-manniska/ 62627 Tue, 18 May 2021 11:26:31 +0100 Bra utveckling av unghästar i träning utfodrade med bara vallfoder Unga hästar som både växer och tränas ställer stora krav på utfodringen. Ofta används mycket kraftfoder, något som är förknippat med flera hälsoproblem. Det är därför intressant att studera hur en foderstat med enbart vallfoder fungerar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/bra-utveckling-av-unghastar-i-traning-utfodrade-med-bara-vallfoder/ 61087 Thu, 03 Jun 2021 13:01:32 +0100 Spalten sätter INTE stopp för mycket halm vid grisning Nu kritiserar EU:s myndighet FVO flera medlemsländer för bristande användning av strö till grisar. EU:s grisdirektiv ställer krav på att alla grisar skall ha tillgång till halm eller liknande material för att kunna bete sig naturligt. Motståndarna hävdar att halmen sätter igen spalten och ger dålig hygien i boxarna. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/notiser-om-lantbrukets-djur/spalten-satter-inte-stopp-for-mycket-halm-vid-grisning/ 61086 Wed, 05 Jun 2013 10:00:11 +0100 Antikroppar mot Schmallenbergvirus hittade hos hund Schmallenbergvirus (SBV) har orsakat stora problem hos nötkreatur och får runt om i Europa sedan det upptäcktes hösten 2011. Det kan ge upphov till aborter och missbildade kalvar och lamm, men vuxna djur får endast lindriga symtom såsom diarré, kortvarig feber, nedsatt aptit och minskad mjölkproduktion. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/antikroppar-mot-schmallenbergvirus-hittade-hos-hund/ 61084 Thu, 03 Jun 2021 12:30:22 +0100 Hundlivmoder ger kunskap om blodförgiftning Sepsis (blodförgiftning) är ett allvarligt tillstånd som orsakas av en infektion och kan leda till en kraftig inflammation i hela kroppen, organsvikt och död. Det finns ett stort behov av kompletterande diagnostiska kriterier för sepsis. Proteiner som utsöndras i kroppen skulle kunna vara sådana kriterier och bidra till en mer specifik och robust sepsisdiagnos. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hundnotiser/hundlivmoder-ger-kunskap-om-blodforgiftning/ 61081 Tue, 18 May 2021 11:27:58 +0100 Den genetiska sammansättningen hos hästens spolmask Hästens spolmask, Parascaris equorum, är orsak till sjukdom hos föl och ettåringar världen över. Under det senaste decenniet har denna parasitiska rundmask utvecklat resistens mot avmaskningsmedel tillhörande gruppen makrocykliska laktoner (ivermektin). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/den-genetiska-sammansattningen-hos-hastens-spolmask/ 61076 Thu, 03 Jun 2021 13:08:48 +0100 Säker fosforutfodring viktig både för hästar och miljö För god hälsa och tillväxt är det viktigt att unga hästar inte underutfodras med fosfor. För miljön är det också viktigt att överutfodring inte sker eftersom fosfor utsöndras med träcken och kan bidra till övergödning. Fosfor i mineralfoder är dessutom en ändlig resurs som inom 20 år beräknas vara en bristvara. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/publicerat/sport--och-sallskapsdjur/hastnotiser/saker-fosforutfodring-viktig-bade-for-hastar-och-miljo/ 61073 Thu, 03 Jun 2021 13:19:08 +0100