Ur SLU:s kunskapsbank

Småskaliga jordbrukare i Afrika - skördar, klimatförändring och ekosystemtjänster

Senast ändrad: 31 augusti 2020
Jordbruksslätt, några gårdar och ett litet berg i bakgrunden.

Småskaliga jordbrukare i Afrika söder om Sahara är bland de mest sårbara för klimatförändringar. Men de har samtidigt stora möjligheter att kunna förbättra sin produktion. Dessa bönder lever på gränsen till fattigdom och försöker försörja sig på en yta som ofta är mindre än ett hektar. Ylva Nyberg har i sin avhandling undersökt hur dessa jordbrukare i Kenya sköter sina gårdar för att kunna öka sina skördar och anpassa jordbruket till varierande regnförhållanden. Samtidigt ska de bruka sin mark på ett hållbart sätt som skapar och bibehåller viktiga ekosystemtjänster.

Fältarbetet utfördes i västra Kenya i ett område som sträcker sig från Kisumu, vid Viktoriasjön, till Trans Nzoia på höglandet. Läs Ylva Nybergs populärvetenskapliga sammanfattning från avhandlingen: Hur hanterar småskaliga jordbrukare balansen mellan matproduktion, försörjning, klimatanpassning och andra ekosystemtjänster?

Gruppintervjuer om nederbörd

I den första delen av arbetet gjorde jag gruppintervjuer för att ta reda på om bönderna upplevde förändringar i nederbörd och vilka metoder de använde för att anpassa sig till förändringarna. Sedan gjorde jag individuella intervjuer med bönder om vilka metoder de valt eller tvingats använda. Både intervjuerna i grupp och individuellt gjordes i Kisumu och Trans Nzioa som är två områden med olika förutsättningar för jordbruk.
Grupperna som jag intervjuade var uppdelade mellan kvinnor och män och mellan bönder som hade eller inte hade tillgång till regelbunden jordbruksrådgivning. 

Betydelsen av träd och djur

I en annan del av studien undersökte jag 20 gårdar i ett och samma område med hög eller låg träd- och djurtäthet för att förstå hur djur och träd påverkade prioriteringar, produktion och andra ekosystemtjänster. Slutligen jämfördes gårdar som deltog i ett jordbruksutvecklingsprojekt där betalning för kolinlagring var en del (Kenya Agricultural Carbon Project), med gårdar som inte ingått i projektet för att se eventuella skillnader i vilka jordbruksmetoder som används, storleken på majsskördar, självförsörjande-graden av mat och möjlighet till eget sparande.

Medvetna om klimatförändringar

Bönderna var väl medvetna om lokala klimatförändringar. De kände också till flera olika metoder för anpassning och hantering av variationer i nederbörd. Medvetenheten var dock ingen garanti för användning av metoderna. Det kunde bero på att de saknade pengar, kunskap och/eller arbetskraft. Män hade generellt sett högre utbildning, bättre tillgång till jordbruksrådgivning och mer tid för sociala nätverk. 

Rådgivning viktigt

Män använde också fler anpassningsmetoder än kvinnor, särskilt jämfört med lågutbildade kvinnor. Regelbunden rådgivning ledde till en högre användning av anpassningsmetoder. Bönder med tillgång till rådgivning använde också fler av de metoder som bedömdes vara mer effektiva. Majsskördarna visade sig bli högre då bönderna gjorde terrasser på sina fält och då de samplanterade träd och grödor på gården, så kallat trädjordbruk (agroforestry). Fler träd på gården ökade arbetsbelastningen för bönderna men träden ökade också andelen inkomster från gården. Dessutom var träd viktiga för alla bönderna i studien då de gav skugga, avkoppling och återhämtning.

Arbetskraft, mark, pengar, kunskap...

Så länge småskaliga jordbrukare i Afrika söder om Sahara inte har tillräckligt med arbetskraft, mark, pengar och kunskap så kommer det vara svårt att övertyga dem om att mer hållbara jordbruksmetoder ger mer fördelar än nackdelar. Utifrån resultaten i denna studie föreslår jag ett rådgivningssystem som ser till helheten i jordbrukssystemet och är mer inkluderande, med fokus på lågutbildade kvinnor. Rådgivningen skall innehålla förslag på metoder som ger upphov till positiva samspel och förespråka varierade jordbrukssystem utifrån böndernas egna förutsättningar. Rådgivningen ska också fokusera på begränsande faktorer som tillgång till pengar, kunskap och arbetskraft och hur dessa kan avhjälpas för att öka användningen av hållbara metoder. Detta skulle kunna stärka bönderna så att de kan bedriva en gårdsproduktion som anpassas till klimatförändringar samtidigt som ekosystemtjänster produceras och upprätthålls för en hållbar försörjning.

Liten gård med ett fält och några kor.
En av de gårdar som Ylva Nyberg besökte under sitt projekt. Foto: Ylva Nyberg
Tre kvinnor i färgglada kläder.
Deltagare på en av intervjuerna. Foto: Ylva Nyberg
Träd och gröda växer tillsammans,
Trädjordbruk. Ylva har studerat trädens betydelse i jordbruket. Foto: Ylva Nyberg
Ylva Nyberg. Foto.
Ylva Nyberg

Ylva disputerar 18 september klockan 9.00 i sal L, undervisningshuset Ultuna, och via zoom.

Fakta:

Resultaten i bild

Ylva Nyberg har sammanfattat sina resultat i den här bilden. Till vänster: Färre åtgärder för anpassning: Mer känslig. Till höger: Använder fler åtgärder för anpassning. Mindre känslig.Two farmers (002).jpg


Kontaktinformation

Ylva Nyberg, doktorand
Institutionen för växtproduktionsekologi
Ylva.Nyberg@slu.se

Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se