https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/ SLU-forskaren Minh-Xuan Truong har studerat publiken till Den stora älgvandringen i två år nu. Det här är vad han har kommit fram till. Läs hans egen berättelse! https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/mer-an-bara-algar-lardomar-fran-forskningen-om-algvandringens-publik/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/mer-an-bara-algar-lardomar-fran-forskningen-om-algvandringens-publik/ Thu, 16 Apr 2026 15:01:51 +0200 Våra städer växter snabbt, men för att förtätningen ska bli rättvis så måste de boendes röster i socioekonomiskt utsatta områden höras i planeringen. Det är en av slutsatserna i Azadeh Shahrads avhandling. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/ltv/lyssna-pa-boende-i-utsatta-omraden/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/ltv/lyssna-pa-boende-i-utsatta-omraden/ Tue, 14 Apr 2026 09:16:32 +0200 Hur påverkas livsmedelsproduktionen när ett land hamnar i krig? En ny studie samlar erfarenheter från ukrainska lantbrukare och veterinärer – kunskap som kan ge viktiga insikter för Sveriges krisberedskap. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/krigets-lardomar--ukrainska-lantbrukare-kan-starka-sveriges-livsmedelsberedskap/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/krigets-lardomar--ukrainska-lantbrukare-kan-starka-sveriges-livsmedelsberedskap/ Mon, 13 Apr 2026 11:00:00 +0200 Gotlandskon dog ut i början av 1950-talet. Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet utvunnit DNA ur två skallar från gotlandsko. Resultaten visar att gotlandskon är närmare släkt med rasen SRB (Svensk röd och vit boskap) än med nutida lantraser av kor. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/forskare-utvinner-dna-fran-den-utdoda-gotlandskon/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/forskare-utvinner-dna-fran-den-utdoda-gotlandskon/ Mon, 13 Apr 2026 10:25:00 +0200 Minskad tillgång på naturligt bete inom renskötseln har gjort vinterutfodring vanligare i Sverige och Norge. Men utfodring i hägn är kopplad till högre förekomst av vissa sjukdomar, enligt en enkätstudie där forskare från Sveriges lantbruksuniversitet deltagit, och som sammanställts i ett faktablad. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/vilt-fisk-och-renar/vad-innebar-vinterutfodring-for-renens-halsa-och-valfard/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/vilt-fisk-och-renar/vad-innebar-vinterutfodring-for-renens-halsa-och-valfard/ Mon, 13 Apr 2026 08:00:00 +0200 Det finns stor variation när det gäller smittskyddet på svenska fjäderfägårdar och också utrymme för förbättringar. Det framgår av en studie av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/fjaderfa/stora-variationer-nar-det-galler-smittskydd-pa-fjaderfagardar/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/fjaderfa/stora-variationer-nar-det-galler-smittskydd-pa-fjaderfagardar/ Mon, 13 Apr 2026 07:55:00 +0200 Höftledsdysplasi och armbågsledsdysplasi är vanliga ledsjukdomar hos hund som kan orsaka smärta, hälta och nedsatt livskvalitet. En studie från Sveriges lantbruksuniversitet undersöker skillnader i förekomst av sjukdomarna mellan olika raser. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hund/tydliga-skillnader-mellan-hundraser-nar-det-galler-dysplasi-i-hoft--och-armbagsled/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hund/tydliga-skillnader-mellan-hundraser-nar-det-galler-dysplasi-i-hoft--och-armbagsled/ Mon, 13 Apr 2026 07:50:00 +0200 Hur svenska veterinärer och kattägare fattar beslut om behandling av katter med diabetes, undersöks i två parallella studier från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Resultaten visar vikten av individanpassad behandling och en god kommunikation mellan veterinär och djurägare. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/katt/individens-basta-i-fokus--vid-beslut-om-vard-av-katter-med-diabetes/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/katt/individens-basta-i-fokus--vid-beslut-om-vard-av-katter-med-diabetes/ Mon, 13 Apr 2026 07:45:00 +0200 Hur vanligt det är med valpdödlighet bland svenska hundar var tidigare inte känt. En omfattande svensk studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) om valphälsa och valpdödlighet, med unik information om 10 124 valpar från 1791 kullar, har nyligen publicerats. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hund/ju-fler-desto-battre-manga-unga-hundar-i-kenneln-kopplas-till-okad-valpdodlighet/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hund/ju-fler-desto-battre-manga-unga-hundar-i-kenneln-kopplas-till-okad-valpdodlighet/ Mon, 13 Apr 2026 07:40:00 +0200 Hästars ämnesomsättning påverkas av om de utfodras med en foderstat med eller utan stärkelse, visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Skillnader mellan foderstater kan ha betydelse för både hälsa, prestation och beteende, skriver forskarna bakom studien. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/sa-paverkas-hastars-amnesomsattning-av-starkelserikt-kraftfoder/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/sa-paverkas-hastars-amnesomsattning-av-starkelserikt-kraftfoder/ Mon, 13 Apr 2026 07:35:00 +0200 Hur miljömässiga aspekter av hållbarhet samverkar med lönsamhet och social hållbarhet skiljer sig mellan olika produktionsinriktningar och storlekar på djurgårdar. Det visar en delstudie i ett stort projekt som leds av Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/sa-ser-sambanden-ut-mellan-olika-aspekter-av-hallbarhet-pa-europeiska-djurgardar/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/sa-ser-sambanden-ut-mellan-olika-aspekter-av-hallbarhet-pa-europeiska-djurgardar/ Mon, 13 Apr 2026 07:00:00 +0200 Projektet SKANDULV vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har sammanfattat resultat från många års vargforskning i fem animerade kortfilmer. Det är en berättelse om utrotning, återkomst och en fascinerande ekologi. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/animerade-filmer-sammanfattar-vargforskningen/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/animerade-filmer-sammanfattar-vargforskningen/ Thu, 19 Mar 2026 10:42:37 +0200 Gåspopulationerna i Sverige och Europa har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Det skapar nya utmaningar för förvaltningen, eftersom gäss kan orsaka skador på grödor och konflikter mellan olika samhällsintressen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/ny-forskning-ger-battre-verktyg-for-gasforvaltningen/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/ny-forskning-ger-battre-verktyg-for-gasforvaltningen/ Tue, 17 Mar 2026 08:12:38 +0200 Diken är ett utmärkande drag i många landskap. De har en avgörande roll för reglering av mark och vatten. När klimatet förändras blir det allt viktigare att förstå hur diken fungerar – och hur vi ska ta hand om dem. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/Varfor-diken-ar-viktiga-ett-forskningsperspektiv/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/Varfor-diken-ar-viktiga-ett-forskningsperspektiv/ Thu, 05 Mar 2026 11:30:31 +0200 I mer än ett halvt sekel har forskare vid SLU studerat utvalda jordbruksfält runtom i Sverige. De långa tidsserierna ger ovärderliga kunskaper om hur kväve och fosfor läcker från våra åkrar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/over-50-ar-av-matningar-ger-unik-inblick-i-naringslackagen-fran-akermark/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/over-50-ar-av-matningar-ger-unik-inblick-i-naringslackagen-fran-akermark/ Mon, 16 Feb 2026 11:17:54 +0200 Hur katter påverkas av att vistas på kattkaféer undersöktes av forskare i en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Resultaten visar att det är viktigt att utforma kattkaféer så att katterna själva kan styra sina sociala kontakter och har möjlighet att dra sig undan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/katt/mys-moter-vetenskap-sa-paverkas-katternas-valfard-pa-kafeet/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/katt/mys-moter-vetenskap-sa-paverkas-katternas-valfard-pa-kafeet/ Wed, 11 Feb 2026 09:00:00 +0200 Det är inte bara idisslare som riskerar att smittas av blåtungevirus, utan även hund, katt, lodjur och björn. I en ny artikel har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans med forskare i Pakistan sammanställt kunskapen om blåtungevirus hos karnivorer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/vilt-fisk-och-renar/blatungevirus-kan-aven-infektera-karnivorer/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/vilt-fisk-och-renar/blatungevirus-kan-aven-infektera-karnivorer/ Wed, 11 Feb 2026 08:59:00 +0200 Nästan alla moderna hästraser i världen härstammar på fädernet från ett mycket begränsat antal hingstar som levde för omkring 1 500 år sedan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/dna-avslojar-fa-orientaliska-hingstar-bakom-dagens-hastar/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/dna-avslojar-fa-orientaliska-hingstar-bakom-dagens-hastar/ Wed, 11 Feb 2026 08:58:00 +0200 Fästingburet encefalitvirus bör övervägas som orsak till fosterdöd hos hund. Det menar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) efter att ha påvisat viruset i en moderkaka i samband med att en tik förlorade sina valpar sent i dräktigheten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hund/fosterdod-hos-hund-kopplas-till-fastingburet-encefalitvirus-fastingburet-encefalit/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hund/fosterdod-hos-hund-kopplas-till-fastingburet-encefalitvirus-fastingburet-encefalit/ Wed, 11 Feb 2026 08:57:00 +0200 I modern mjölkproduktion skiljs kalven från kon inom några timmar efter födseln och matas sedan med mjölk eller mjölkersättning med liten möjlighet att få utlopp för naturligt diande. I en ny studie från SLU undersöktes två olika system där ko och kalv har kontakt efter födseln. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/sa-dricker-kalvar-mjolk-nar-ko-och-kalv-har-kontakt/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/sa-dricker-kalvar-mjolk-nar-ko-och-kalv-har-kontakt/ Wed, 11 Feb 2026 08:55:00 +0200 Tillskott med ämnen från hampa, som cannabidiol (CBD) och cannabidiolsyror (CBDA), används allt oftare till häst. De marknadsförs ofta med påståenden om att lindra smärta, oro eller inflammation – men hur beter sig egentligen ämnena i kroppen? Det ville forskare från bland annat SLU ta reda på. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/sa-skiljer-sig-olika-hampatillskott-at-hos-hast/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/sa-skiljer-sig-olika-hampatillskott-at-hos-hast/ Wed, 11 Feb 2026 08:54:00 +0200 Orsaken till hälta hos grisar i olika åldrar undersöks i en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Infektion med bakterier är den vanligaste orsaken och penicillin är ett bra val vid behandling av misstänkta ledinfektioner ‒ men det är viktigt att påbörja behandlingen tidigt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/gris/infektion-med-bakterier-ar-vanligaste-orsaken-till-halta-hos-gris/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/gris/infektion-med-bakterier-ar-vanligaste-orsaken-till-halta-hos-gris/ Wed, 11 Feb 2026 08:53:00 +0200 Att mäta tjocklek på hudveck visade sig vara en tillförlitlig metod för att skatta andelen kroppsfett hos hundar och metoden skulle kunna bli ett naturligt hjälpmedel i klinisk verksamhet i framtiden. Det framgår av en ny studie från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hund/att-mata-tjocklek-pa-hudveck-kan-skatta-andelen-kroppsfett-hos-hundar/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hund/att-mata-tjocklek-pa-hudveck-kan-skatta-andelen-kroppsfett-hos-hundar/ Wed, 11 Feb 2026 08:52:00 +0200 Vad betyder egentligen hållbart jordbruk – och varför råder det oenighet bland forskare om hur begreppet ska tolkas? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/antaganden-och-varderingar-paverkar-forskning-om-jordbrukets-hallbarhet/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/antaganden-och-varderingar-paverkar-forskning-om-jordbrukets-hallbarhet/ Wed, 04 Feb 2026 08:56:42 +0200 Forskare har tidigare antagit att mikroplaster ligger stilla där de hamnat i åkermarken. Men en avhandling visar att mikro- och nanoplaster förflyttas runt i marken och sprids vidare, bland annat via daggmaskar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/ny-kunskap-om-hur-mikroplaster-sprids-i-jordbruksmark---ett-forsta-steg-mot-battre-riskbedomningar/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/ny-kunskap-om-hur-mikroplaster-sprids-i-jordbruksmark---ett-forsta-steg-mot-battre-riskbedomningar/ Fri, 30 Jan 2026 08:43:42 +0200 Daggmaskar är viktiga "ekosystemsingenjörer" som bidrar till en rad väsentliga ekosystemtjänster, inklusive livsmedelsproduktion. Men daggmaskar är känsliga för störningar i marken. En avhandling visar hur markpackning påverkar daggmaskars grävning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/daggmaskars-gravning-i-jorden-och-formaga-att-leverera-ekosystemtjanster-hotas-av-markpackning/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/daggmaskars-gravning-i-jorden-och-formaga-att-leverera-ekosystemtjanster-hotas-av-markpackning/ Fri, 30 Jan 2026 08:37:48 +0200 Vanadin är en högaktuell metall eftersom man just nu undersöker möjligheterna att bryta vanadin på flera håll i Sverige, bland annat i Jämtland, Hälsingland och Skåne. Liksom många andra metaller kan vanadin vara toxisk i höga koncentrationer och därför behövs mer kunskap om ämnet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/vanadin--metallen-med-flera-ansikten/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/vanadin--metallen-med-flera-ansikten/ Fri, 30 Jan 2026 08:36:12 +0200 Mykorrhizasvampar, särskilt gruppen spindlingar, hjälper träden att bryta ned organiskt material i näringsfattiga marker. Dessvärre tyder nya forskningsresultat på att spindlingar kan vara extra känsliga för skogsbruk och minska i förekomst under lång tid efter avverkning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/tradens-naturliga-naringsforsorjning-riskerar-att-forsamras-av-dagens-skogsbruk/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/tradens-naturliga-naringsforsorjning-riskerar-att-forsamras-av-dagens-skogsbruk/ Fri, 30 Jan 2026 08:32:44 +0200 Höga temperaturer drar in över Sverige och oron för torka och dess konsekvenser stiger. Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning och vattenkvalitet, svarar på frågor om hur torkan påverkar svenskt lantbruk och samhälle. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/sa-paverkar-torkan-svenskt-lantbruk/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/sa-paverkar-torkan-svenskt-lantbruk/ Fri, 30 Jan 2026 08:29:55 +0200 Genom samarbete med universitet i låginkomstländer runt forskning och utbildning bidrar vi till globala mål om mat säkerhet och hållbar utveckling. Här berättar vi om några sätt SLU arbetar med att stärka kunskap kring jordbrukets vattenhushållning i Afrika och Sydamerika. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/samarbeten-mellan-slu-och-laginkomstlander-forbattrar-vattenanvandningen-i-jordbruket/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/samarbeten-mellan-slu-och-laginkomstlander-forbattrar-vattenanvandningen-i-jordbruket/ Fri, 30 Jan 2026 08:29:39 +0200 Marken tillförs dött organiskt material från träden och markväxterna, men storleken på förrådet i marken verkar till stor del styras av nedbrytningen och återkopplingar mellan träd och mark via mykorrhizasvampar. Den här kunskapen kan ändra synen på hur humuslagret och markens kolförråd byggs upp. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/nya-perspektiv-pa-kollagring-i-skogsmarken/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/nya-perspektiv-pa-kollagring-i-skogsmarken/ Fri, 30 Jan 2026 08:28:23 +0200 Nanopartiklar finns i allt från solkräm till båtfärg och dieselbärnsle. Men är de här partiklarna farliga för miljön och hälsan? Forskare från institutionen för mark och miljö gör ett djupdyk i forskningen kring detta och svarar lugnande på frågan. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/hur-sakra-ar-nanopartiklar-for-miljon/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/hur-sakra-ar-nanopartiklar-for-miljon/ Fri, 30 Jan 2026 08:25:15 +0200 Sedan 1990-talet sker återkommande undersökningar av våra åkerjordar och grödor på ca 2000 platser i den så kallade Åkermarksinventeringen. Resultaten visar nu att tillståndet i både jordar och spannmålsgrödor är stabilt när det gäller flera av de egenskaper som undersöks. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/akermarksinventeringen-haller-koll-pa-nyttiga-och-skadliga-amnen-i-marken/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/akermarksinventeringen-haller-koll-pa-nyttiga-och-skadliga-amnen-i-marken/ Fri, 30 Jan 2026 08:22:29 +0200 Användningen av torv vid trädgårdsskötsel diskuteras alltmer p.g.a. torvens klimatpåverkan och torvbrukets påverkan på myrarnas ekosystem. Samtidigt så är torv det viktigaste, mest använda, naturliga växtsubstratet som tillförs vid trädgårdsskötsel. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/atervatning-efter-avslutat-torvbruk-och-vitmossodling/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/atervatning-efter-avslutat-torvbruk-och-vitmossodling/ Tue, 27 Jan 2026 10:49:05 +0200 Vi har undersökt en kostnadseffektiv metod att göra jordartsbestämningar. Med en mix av nära infraröd reflektans (NIR) och klassiska laboratoriemetoder går det att få fram viktig information om t ex jordens kalkbehov och mullrika partier där gödsling är överflödig. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/nir-ger-kostnadseffektiva-jordartsbestamningar/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/nir-ger-kostnadseffektiva-jordartsbestamningar/ Tue, 27 Jan 2026 09:51:03 +0200 Leder markberedning till ett minskat kolförråd i marken? Nej, inte enligt de åtskilliga studier som forskaren Monika Strömgren och hennes kollegor publicerat. Nu har även en metastudie bekräftat resultaten. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/markens-kolforrad-paverkas-inte-av-markberedning/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/markens-kolforrad-paverkas-inte-av-markberedning/ Tue, 27 Jan 2026 08:22:32 +0200 Många forskare har försökt ta reda på varför vattnet blir brunare i sjöar och vattendrag. Limnologen och nyutnämnda professorn Emma Kritzberg vid Lunds universitet hittade intressanta ledtrådar i historiska datamaterial bland annat från Riksskogstaxeringen och det pekade i en ny riktning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/gamla-dataserier-ger-nya-svar-om-brunt-vatten/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/gamla-dataserier-ger-nya-svar-om-brunt-vatten/ Wed, 21 Jan 2026 15:58:06 +0200 Ner för skogens blåbärsris och upp för örter som harsyra och flera ormbunksarter. Vegetationsekologen Per-Ola Hedwall har med hjälp av långa dataserier från Riksskogstaxeringens permanenta ytor kunnat visa på en storskalig förändring av skogens markvegetation. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/miljoanalysdata-till-grund-for-forskning-om-storskalig-forandring-av-skogsmarksvegetation/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/miljoanalysdata-till-grund-for-forskning-om-storskalig-forandring-av-skogsmarksvegetation/ Wed, 21 Jan 2026 11:22:36 +0200 Den svenska skogsbruksmodellen debatteras intensivt. Debatten liknar den inför ändringarna i Skogsvårdslagen 1993, som gav lagen om två jämställda mål. Forskning från programmet Future Forests (2009-2016) pekade på utvecklingen mot en kommande omdaning av skogspolitiken. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/future-forests-kritisk-granskning-av-den-svenska-skogsbruksmodellen/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/future-forests-kritisk-granskning-av-den-svenska-skogsbruksmodellen/ Wed, 21 Jan 2026 11:07:59 +0200 Det finns många svampar, insekter och andra organismer som lever på träd. Ibland är de skadegörare som ställer till med problem för skogsbruk och trädgårdsodling. I enstaka fall finns risk för att trädarter helt försvinner. Hur kan vi bli bättre på att utnyttja trädens eget försvar mot skadegörare? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/tradens-eget-forsvar-kan-bli-nyckeln-till-framtidens-vaxtskydd/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/tradens-eget-forsvar-kan-bli-nyckeln-till-framtidens-vaxtskydd/ Mon, 19 Jan 2026 15:15:19 +0200 I skogarna runt Kullberg finns inte bara älg utan också järv, björn och lo. Kom så går vi på spaning efter dessa skygga djur! https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/pa-spaning-efter-rovdjuren-i-kullberg/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/pa-spaning-efter-rovdjuren-i-kullberg/ Fri, 09 Jan 2026 16:51:38 +0200 Det är inte bara älgar som vandrar. Myrorna verkar ständigt vara på väg någonstans. Vi hittar dem högt uppe i träden, på stigarna och nere i marken. Och där är de verkligen inte ensamma. Under din picknick-filt kan det finnas 100-tals arter och miljontals individer. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/den-lilla-myrvandringen/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/den-lilla-myrvandringen/ Fri, 09 Jan 2026 16:08:17 +0200 Runt om i älgskogen pågår en massa spännande saker i det lilla. Här får du träffa en olycksalig myra, larven som delar mat med älgen, baggarna som gillar älgbajs och doldisarna som tycker bäst om de gamla och döda. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/stort-insektsdrama-i-tallen/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/stort-insektsdrama-i-tallen/ Fri, 09 Jan 2026 15:09:51 +0200 Vad har bävrar med älgar att göra? Båda gillar äpplen – mer om det sen. Älgarna har också nytta av att bävrarna fäller träd för då får de mer saftiga blad och knapriga grenar att äta. Men framförallt så möts de i vår berättelse en sval vårkväll eftersom de båda befinner sig här vid Ångermanälven. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/bavern---en-karismatisk-atervandare/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/bavern---en-karismatisk-atervandare/ Fri, 09 Jan 2026 13:20:14 +0200 Vad tyckte skogens konung om att vargen etablerade sig i mellansverige igen? En direkt påverkan är förstås att vargar jagar och äter älg, framför allt älgkalvar. Men älgarna verkar inte har ändrat beteende särskilt mycket enligt forskningen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/algar-pa-som-vanligt-trots-vargen/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/algar-pa-som-vanligt-trots-vargen/ Fri, 09 Jan 2026 09:30:00 +0200 När ukrainska invånare återuppbygger sina liv efter frigörelsen från rysk ockupation är insatser som att återställa trädgårdar och röja minor i skog avgörande för invånarnas återhämtning – ändå förbises ofta sådana åtgärder. Det visar ny SLU-forskning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/ltv/naturen-och-gronomraden-hjalper-ukrainare-att-aterhamta-sig/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/ltv/naturen-och-gronomraden-hjalper-ukrainare-att-aterhamta-sig/ Wed, 07 Jan 2026 13:30:16 +0200 Allt fler mjölkkor semineras med köttras, såväl i Sverige som i många andra länder. Forskningen om detta har främst fokuserat på kalvarnas prestation, medan kon själv fått mindre uppmärksamhet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/hur-paverkas-mjolkkon-av-att-foda-en-korsningskalv/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/hur-paverkas-mjolkkon-av-att-foda-en-korsningskalv/ Mon, 29 Dec 2025 14:01:23 +0200 I EU-projektet GenTORE utvecklade och prövade vi genomiska verktyg för att optimera resiliens och effektivitet på djur- och systemnivå. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/gentore/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/gentore/ Mon, 08 Dec 2025 11:25:44 +0200 År 2023 drabbades Sverige av sitt första utbrott av afrikansk svinpest och lokala jägare spelade en viktig roll för att hantera utbrottet. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker jägares erfarenheter från arbetet med utbrottet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/vilt-fisk-och-renar/fran-katastrof-till-hopp--sa-ser-lokala-jagare-pa-utbrottet-av-afrikansk-svinpest/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/vilt-fisk-och-renar/fran-katastrof-till-hopp--sa-ser-lokala-jagare-pa-utbrottet-av-afrikansk-svinpest/ Wed, 03 Dec 2025 07:03:00 +0200 Systemet runt hemlösa katter behöver bli mer stabilt. Idag bygger det på att katthem utför uppgifter, utan full kostnadstäckning, som egentligen åligger myndigheterna, enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/katt/hemlosa-katter-drabbas-i-ett-sviktande-system/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/katt/hemlosa-katter-drabbas-i-ett-sviktande-system/ Wed, 03 Dec 2025 07:01:00 +0200 Social stress är något som kan påverka både beteende, fysiologiska funktioner och i förlängningen hälsa. En ny studie av bland andra forskare från SLU visar att fiskar med en ”blyg och försiktig” personlighetstyp fick särskilt allvarliga konsekvenser av social stress. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/vilt-fisk-och-renar/social-stress-fick-sarskilt-allvarliga-konsekvenser-for-blyga-fiskar/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/vilt-fisk-och-renar/social-stress-fick-sarskilt-allvarliga-konsekvenser-for-blyga-fiskar/ Wed, 03 Dec 2025 07:00:00 +0200 När mjölkningsrobotar blir allt vanligare på svenska gårdar förändras sättet att upptäcka juverinflammationer. Där man förr litade på daglig kontakt mellan människa och djur, sker övervakningen nu via sensorer. En SLU-studie har undersökt hur gårdar med robot arbetar med kornas juverhälsa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/robotmjolkning-kraver-mer-an-bara-teknik/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/robotmjolkning-kraver-mer-an-bara-teknik/ Wed, 03 Dec 2025 06:59:00 +0200 Att låta travhästar tävla utan skor – så kallat barfotatrav – kan göra dem snabbare, men också öka risken för slitage och skador på hovarna. Nu visar en ny svensk studie att skillnader i genuttryck kan avgöra vilka hästar som har naturligt starkare hovar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/gener-avslojar-vad-som-gor-hasthovar-starka-for-barfotatrav/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/gener-avslojar-vad-som-gor-hasthovar-starka-for-barfotatrav/ Wed, 03 Dec 2025 06:00:00 +0200 Galtsperma kan kylas ner och förvaras utan antibiotika om den först centrifugeras genom en kolloid så att spermierna separeras från bakterier, visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Metoden kan minska användningen av antibiotika inom livsmedelsproduktionen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/gris/kolloid-centrifugering-av-galtsperma-kan-minska-antibiotikaanvandning-vid-inseminering/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/gris/kolloid-centrifugering-av-galtsperma-kan-minska-antibiotikaanvandning-vid-inseminering/ Wed, 03 Dec 2025 06:00:00 +0200 Hållbara matvanor har oftast handlat om matens miljöpåverkan, men människors och djurs välfärd är också viktiga hållbarhetsaspekter. I syfte att ge en mer balanserad utvärdering av våra matvanor har forskare vid SLU utvecklat indikatorer för djurvälfärd och användningen av antibiotika till djur. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/lagar-besiktning-mm/rakna-med-djurvalfard-och-antibiotikaanvandning-nar-matens-hallbarhet-utvarderas/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/lagar-besiktning-mm/rakna-med-djurvalfard-och-antibiotikaanvandning-nar-matens-hallbarhet-utvarderas/ Wed, 03 Dec 2025 06:00:00 +0200 Tandproblem är mycket vanliga hos hundar och katter, men trots detta förbises de ofta inom djursjukvården. En ny studie från SLU visar att både veterinärstudenter och djursjukskötarstudenter känner sig osäkra på sin kompetens inom tandvård när de närmar sig examen. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hund/osakerhet-infor-smadjurstandvard-bland-studenter/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hund/osakerhet-infor-smadjurstandvard-bland-studenter/ Wed, 03 Dec 2025 06:00:00 +0200 Korsningsavel har under lång tid varit en naturlig del av avelsarbetet inom vissa djurslag, framför allt hos gris och fågel. Huvudsyftet med Julie Clasens doktorandprojekt var att studera systematisk korsning och andraavelsverktyg svenska mjölkkobesättningar. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/korsningsavel-hos-mjolkkor--nya-avelsverktyg-for-mer-uthallig-mjolk--och-kottproduktion/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/korsningsavel-hos-mjolkkor--nya-avelsverktyg-for-mer-uthallig-mjolk--och-kottproduktion/ Tue, 02 Dec 2025 19:39:42 +0200 Sjukdomar som sprids mellan djur och människa, så kallade zoonoser, utgör ett allt större hot mot den globala folkhälsan. Det hänvisas ofta till sjukdomsutbrott i Asien, men sambanden gäller däremot också i Sverige och vi ser dem redan nu. Sorkfeber är ett exempel. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/forstorda-livsmiljoer-och-klimatforandringar-okar-risken-for-utbrott-av-djurspridda-sjukdomar-i-sverige--exemplet-sorkfeber/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/forstorda-livsmiljoer-och-klimatforandringar-okar-risken-for-utbrott-av-djurspridda-sjukdomar-i-sverige--exemplet-sorkfeber/ Thu, 27 Nov 2025 09:14:52 +0200 Viltolyckor kan undvikas med ny teknik, som skrämselanordningar och flexibla hastighetsbegränsningar. Men det viktigaste är att köra säkert, förutseende och med anpassad hastighet. Det berättar Andreas Seiler, expert på vilt och trafik vid SLU. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/ny-teknik-gora-resan-sakrare-for-vilt-och-manniskor/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/ny-teknik-gora-resan-sakrare-for-vilt-och-manniskor/ Wed, 26 Nov 2025 15:09:29 +0200 Akvakultur har stor potential att växa, eftersom vår planet täcks till mer än två tredjedelar av hav, sjöar och älvar. Men akvakulturen omgärdas också av många utmaningar, som hållbarhet, smittorisker, djurvälfärdsfrågor och energiförsörjning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/odlad-fisk-och-hallbarhet/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/odlad-fisk-och-hallbarhet/ Fri, 17 Oct 2025 14:51:14 +0200 Pollendata från 19 europeiska länder visar att även om digerdöden hade en förödande inverkan i vissa regioner, upplevde delar av Europa försumbar eller ingen påverkan alls. Delar av Skandinavien verkar ha påverkats kraftigt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/digerdoden-inte-lika-utbredd-som-man-tidigare-trott/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/digerdoden-inte-lika-utbredd-som-man-tidigare-trott/ Fri, 17 Oct 2025 10:41:15 +0200 Samverkan kan leda till högre tillit mellan myndigheter och medborgare, ökad legitimitet för politiska beslut samt bättre förutsättningar för att nå gemensamma mål i förvaltningen. Men det finns fallgropar som bör undvikas om processerna ska bli effektiva. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/effektiva-samverkansprocesser---styrning-deltagande-och-dialog-inom-skogspolitikens-ramar/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/effektiva-samverkansprocesser---styrning-deltagande-och-dialog-inom-skogspolitikens-ramar/ Thu, 16 Oct 2025 16:12:05 +0200 Det finns potential för att utveckla mångbruk av skog, men det förutsätter väl utvecklad landsbygdspolitik med en tydlig styrning och vision för framtiden. Det visar en analys som bygger på intervjuer med skogsägare och mångbrukare med eller utan skog, och på litteraturstudier av tidigare forskning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/mangbruk--att-samsas-om-samma-skog/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/mangbruk--att-samsas-om-samma-skog/ Thu, 16 Oct 2025 15:29:38 +0200 Som ett led i att utforska de skilda framtidsvisioner som finns för skogen och dess roll i samhället initierade Future Forests 2014 ett projekt för att ta fram önskvärda framtidsvisioner för skogen genom en metod som kallas ”deltagande backcasting”. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/future-forests-att-utforska-skogens-framtider-med-deltagande-backcasting/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/future-forests-att-utforska-skogens-framtider-med-deltagande-backcasting/ Thu, 16 Oct 2025 14:37:13 +0200 Med snabb och bra koll på skogsskador kan vi lindra skadeutbrotten och minska kostsam, onödig skogsdöd. Därför grundades NRS, Nationell riktad skogsskadeinventering; en snabb och flexibel skogsinventerings-modell. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/snabbfotad-inventering-av-skogsskador/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/snabbfotad-inventering-av-skogsskador/ Tue, 14 Oct 2025 21:10:24 +0200 Svenska Riksskogstaxeringen, med sina unikt långa tidsserier, har ett eget sätt att hantera öppna data om skogen. Det kombinerar öppenhet med nödvändig sekretess. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/sa-jobbar-riksskogstaxeringen-med-oppna-data/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/sa-jobbar-riksskogstaxeringen-med-oppna-data/ Tue, 14 Oct 2025 15:41:29 +0200 Intresset för skogsskötsel och skogens brukande är stort. Många undrar vilka alternativa skogsbrukssystem som finns och hur man kan gå från trakthyggesbruk till hyggesfritt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/erfarenheter-av-hyggesfri-skogsskotsel-och-omforing-till-hyggesfritt/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/erfarenheter-av-hyggesfri-skogsskotsel-och-omforing-till-hyggesfritt/ Tue, 14 Oct 2025 15:13:58 +0200 Oron för skogsdöden blev starten för ICP Forests; ett program för övervakning av luftföroreningar, och ett snart 40-årigt exempel på hur globala program kan harmoniseras med nationella. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/icp-forests--en-pionjar-inom-skogsskador/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/icp-forests--en-pionjar-inom-skogsskador/ Tue, 14 Oct 2025 14:58:27 +0200 Samarbete kan vara nyckeln till banbrytande forskning. Ett framgångsrikt samarbetsprojekt är den globala databasen GFBI, som på kort tid gjorde ett stort avtryck på området biologisk mångfald. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/databas-ledde-till-genombrott-inom-skogsforskning/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/databas-ledde-till-genombrott-inom-skogsforskning/ Tue, 14 Oct 2025 14:38:53 +0200 Ett omfattande arkiv med borrspån har fått nytt liv som resurs för skogsforskare. En av de som utnyttjat arkivet, som kan beskrivas som världens största plockepinn, är Kelley Bassett. Med hjälp av borrspånen tar hon fram ny kunskap om skogens tillväxt och hälsa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/unikt-arkiv-ger-nya-mojligheter-for-skogsforskare2/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/unikt-arkiv-ger-nya-mojligheter-for-skogsforskare2/ Wed, 08 Oct 2025 15:55:55 +0200 Vad är egentligen den svenska modellen för skogsbruk? Vad består den av? Skiljer den sig från andra länders modeller för att styra hur skogen brukas? Om den skiljer sig på ett avgörande sätt från andra modeller, vad har den i så fall för styrkor och svagheter? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/en-genomlysning-av-den-svenska-modellen-for-skogsbruk/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/en-genomlysning-av-den-svenska-modellen-for-skogsbruk/ Tue, 07 Oct 2025 14:57:35 +0200 Död ved behövs både i solbelysta gläntor och under skuggande träd. Det ger fler arter en chans att hitta rätt livsmiljö – och kan hjälpa arter som föredrar ett svalare klimat att överleva även när temperaturen stiger. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/dod-ved-for-alla-smaker--annu-viktigare-i-framtiden/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/dod-ved-for-alla-smaker--annu-viktigare-i-framtiden/ Mon, 06 Oct 2025 10:26:51 +0200 Kommunikationsmetoden Motiverande samtal har nyligen börjat användas inom veterinär rådgivning och svensk djurskyddshandläggning. SLU-forskare har undersökt vilka faktorer som påverkar veterinärers och djurskyddshandläggares användning av metoden. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/lagar-besiktning-mm/det-avgor-om-framgangsrik-kommunikationsmetod-anvands-i-radgivning/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/lagar-besiktning-mm/det-avgor-om-framgangsrik-kommunikationsmetod-anvands-i-radgivning/ Mon, 29 Sep 2025 14:17:00 +0200 Mastcellstumör (MCT) är den vanligaste hudtumören hos hund, men vissa raser verkar drabbas oftare än andra, enligt en ny studie från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Högst risk hade raserna dogo argentino, boxer och bullmastiff. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hund/vissa-hundraser-drabbas-oftare-av-hudtumorer-an-andra/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hund/vissa-hundraser-drabbas-oftare-av-hudtumorer-an-andra/ Mon, 29 Sep 2025 11:47:00 +0200 Extensiv uppfödning på biologiskt värdefulla naturbeten kan ge kött med hälsosammare fettsyraprofil som samtidigt gynnar djurvälfärd, biodiversitet och hållbar produktion. Det framgår av en ny studie från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/extensivt-bete-gav-kott-med-halsosamma-fettsyror/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/notkreatur/extensivt-bete-gav-kott-med-halsosamma-fettsyror/ Mon, 29 Sep 2025 11:43:00 +0200 Ett vanligt antibiotikum för att behandla infektioner hos katt är amoxicillin. Hur länge läkemedlet finns kvar i kattens kropp och hur mycket av dosen som når blodet, har nu undersökts i en studie av forskare från bland annat SLU. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/katt/forskning-for-effektiv-och-saker-behandling-av-katt-med-antibiotika/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/katt/forskning-for-effektiv-och-saker-behandling-av-katt-med-antibiotika/ Mon, 29 Sep 2025 09:15:00 +0200 Hur hästens kors rör sig kan avslöja bakbenshälta i trav och tölt. Däremot kan huvudets asymmetriska rörelse i skritt och trav vara vilseledande, vilket riskerar att fel ben utreds. Därför rekommenderas objektiva mätmetoder vid utredning av hälta hos islandshästar, enligt en ny SLU-studie. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/sa-ser-du-att-en-islandshast-ar-bakbenshalt/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/sa-ser-du-att-en-islandshast-ar-bakbenshalt/ Mon, 29 Sep 2025 08:41:00 +0200 Ett nytt AI-verktyg är minst lika bra – och i vissa fall bättre – när det gäller att hitta parasitägg hos får jämfört med traditionella metoder, enligt en ny studie från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/far-get-och-alpacka/ai-kan-hjalpa-bonder-rakna-parasitagg/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/far-get-och-alpacka/ai-kan-hjalpa-bonder-rakna-parasitagg/ Mon, 29 Sep 2025 08:33:00 +0200 Ultraljud som visar på fynd av knäskador hos häst tyder inte nödvändigtvis på skador i praktiken. Det är därför viktigt att ultraljudsfynd alltid tolkas i kombination med andra undersökningar för att minska risken för felaktig diagnos och onödiga behandlingar, enligt en ny studie från SLU. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/ultraljudsfynd-ar-inte-alltid-tecken-pa-knaskada-hos-hast/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/ultraljudsfynd-ar-inte-alltid-tecken-pa-knaskada-hos-hast/ Mon, 29 Sep 2025 07:35:00 +0200 En ny studie visar att grisar som smittats med den allvarliga luftvägssjukdomen Elakartad lungsjuka orsakad av Actinobacillus pleuropneumoniae (APP) får betydligt bättre behandlingsresultat om doseringen av penicillin justeras, enligt en forskargrupp från SLU och SVA. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/gris/ny-dosering-forbattrar-behandlingen-av-lungsjuka-hos-gris/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/gris/ny-dosering-forbattrar-behandlingen-av-lungsjuka-hos-gris/ Mon, 29 Sep 2025 07:30:00 +0200 Facilitatorer som leder policydialog om hållbarhetsfrågor möter ofta hetsiga debatter. De är vid frontlinjen när fakta ifrågasätts och känslor tar över. En studie, som undersökt facilitatorers erfarenheter, presenterar strategier för hur man kan hantera situationer där sanningen är omstridd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/att-fora-samtal-nar-sanningen-ar-omtvistad/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/nj/att-fora-samtal-nar-sanningen-ar-omtvistad/ Wed, 10 Sep 2025 12:08:36 +0200 Sergels torg i Stockholm är sedan länge ökänt för otrygghet och öppen droghandel. Men efter en omvandling av platsen, ledd av landskapsarkitekter vid SLU och samhällsaktörer, har förändring synts. Antalet anmälda brott har minskat och känslan av trygghet ökat, visar en rapport. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/ltv/gemensam-insats-forandrade-sergels-torg/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/ltv/gemensam-insats-forandrade-sergels-torg/ Wed, 10 Sep 2025 11:35:03 +0200 Den snabbväxande nordamerikanska contortatallen har beskrivits som ”turbotallen” som skulle rädda det svenska skogsbruket. De contortatallar som planterades i Sverige för 50 år sen är nu redo att avverkas och nya plantor väntas sättas. Men vad är det för träd? Och hur påverkar contortan ekosystemet? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/sa-paverkar-omdiskuterade-contortatallen-skogens-ekosystem--fragor-och-svar/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/sa-paverkar-omdiskuterade-contortatallen-skogens-ekosystem--fragor-och-svar/ Fri, 29 Aug 2025 11:00:00 +0200 Tänk dig att du är en ung lax på väg från älven till havet – en lång och farlig resa. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/fiskbeteende-lakemedelsrester/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/fiskbeteende-lakemedelsrester/ Wed, 27 Aug 2025 15:58:04 +0200 Skador på skog kan lätt uppfattas som i huvudsak ett problem för skogsägaren och skogsnäringen. En faktor som påverkar priset på virke, men som är av begränsad betydelse för allmänheten i övrigt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/skadegorare-orsakar-odelaggelse-i-naturreservat/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/s/skadegorare-orsakar-odelaggelse-i-naturreservat/ Thu, 21 Aug 2025 13:58:48 +0200 Kvarka är en välkänd infektionssjukdom hos häst. Sjukdomen ger framförallt feber, näsflöde och förstorade lymfknutor och kan också ge allvarliga följdsjukdomar. Det är mycket smittsamt och överförs mellan hästar bla genom direktkontakt med stallinredning och ridutrustning som utsatts för smittämnet. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/rengoring-av-stallinredning-och-ridutrustning-ar-viktigt-for-att-forhindra-spridning-av-kvarka/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/rengoring-av-stallinredning-och-ridutrustning-ar-viktigt-for-att-forhindra-spridning-av-kvarka/ Mon, 18 Aug 2025 07:45:49 +0200 Osteoartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom med ett långsamt förlopp där det kan vara svårt att fånga upp tidiga sjukdomstecken då hästen inte har kliniska symtom i form av hälta. En icke-invasiv diagnosmetod för att upptäcka tidiga stadier av sjukdomen skulle därför vara önskvärd. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/lovande-biomarkor-for-att-pavisa-osteoartrit-hos-hastar/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/lovande-biomarkor-for-att-pavisa-osteoartrit-hos-hastar/ Mon, 18 Aug 2025 07:34:34 +0200 Astma är en kronisk sjukdom i luftvägarna som kan ge andningsbesvär och nedsatt prestationsförmåga hos hästar. Sjukdomen ger ofta en ansamling av mastceller eller andra inflammatoriska celler i luftvägarna men vilken roll mastceller spelar vid astma hos häst är inte känt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/ny-kunskap-om-mastceller-vid-astma-hos-hastar/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/ny-kunskap-om-mastceller-vid-astma-hos-hastar/ Mon, 18 Aug 2025 07:23:07 +0200 När en häst blir halt rör den sig asymmetriskt, vilket kan mätas objektivt vid en hältutredning. Studier har dock visat att en mycket stor andel av hästar som tränas och tävlas också rör sig asymmetriskt, varför frågan har väckts om det finns andra orsaker än smärta. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/forekomst-av-rorelseasymmetrier-hos-fol/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/forekomst-av-rorelseasymmetrier-hos-fol/ Mon, 11 Aug 2025 16:29:12 +0200 Sommareksem, eller insect bite hypersensitivity (IBH), är en allvarlig kronisk hudinflammation hos häst som orsakas av en överkänslighet mot saliv från bitande insekter. Sjukdomen är vanlig men tyvärr svårbehandlad. Dessutom saknas fortfarande kunskap om hur stort lidande sjukdomen medför. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/utvardering-av-nytt-skydd-mot-sommareksem/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/utvardering-av-nytt-skydd-mot-sommareksem/ Tue, 05 Aug 2025 10:15:47 +0200 Kunskap om hästars fosforbehov vid olika ålder är viktigt. Dels är fosfor ett livsnödvändigt näringsämne och en värdefull naturresurs, dels kan överutfodring bidra till övergödning då överskott utsöndras i träck. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/laga-oundvikliga-forluster-av-fosfor-hos-fol/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/laga-oundvikliga-forluster-av-fosfor-hos-fol/ Tue, 05 Aug 2025 10:07:08 +0200 När en frambenshalt häst avlastar sitt onda ben nickar den med huvudet. Studier har dock visat att även vissa bakbenshalta hästar kan visa en huvudrörelse som ser ut som huvudnickningen vid frambenshälta. Vid en hältutredning kan det därför vara svårt att avgöra vilket ben hästen faktiskt har ont i. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/mankens-rorelse-kan-visa-vilket-som-ar-det-halta-benet/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/mankens-rorelse-kan-visa-vilket-som-ar-det-halta-benet/ Tue, 05 Aug 2025 09:43:48 +0200 En häst som blir halt försöker avlasta det onda benet genom att röra sig asymmetriskt i trav, vilket idag kan mätas objektivt. Forskning har dock visat att rörelseasymmetrier är mycket vanliga även hos hästar i träning som bedöms vara friska. Kan rörelseasymmetrierna bero på andra orsaker än smärta? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/samband-mellan-rorelseasymmetrier-och-sidighet-hos-ridhastar/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/samband-mellan-rorelseasymmetrier-och-sidighet-hos-ridhastar/ Tue, 05 Aug 2025 09:35:45 +0200 Hos både människa och djur finns många sjukdomar som drabbar huden och även hårsäckarna, bland annat startar vissa typer av hudcancer. Nu används häst som modell för forskning inom området. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/val-av-provtagningsmetod-nar-harsacken-studeras/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/val-av-provtagningsmetod-nar-harsacken-studeras/ Tue, 05 Aug 2025 09:17:48 +0200 Tarmflorans bakterier kommunicerar med immunsystemet och hjärnan, och är viktiga för mag-tarmhälsan och tarmväggens funktion. Trots att det finns produkter för att stödja hästens tarmflora att köpa på marknaden har effekten av dem sällan undersökts vetenskapligt. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/galopphastars-tarmflora-andrades-av-prebiotika/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/galopphastars-tarmflora-andrades-av-prebiotika/ Tue, 05 Aug 2025 09:08:28 +0200 Ekvint metabolt syndrom (EMS) är den vanligaste orsaken till att hästar drabbas av den smärtsamma hovsjukdomen fång. Under de senaste åren har flera olika metoder för att diagnosticera EMS tagits fram, vilket gör det svårt att jämföra resultat mellan studier. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/kolhydratpellets--ett-battre-satt-att-diagnosticera-ems/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/kolhydratpellets--ett-battre-satt-att-diagnosticera-ems/ Tue, 05 Aug 2025 09:00:07 +0200 Resistens mot avmaskningsmedel hos hästar är ett växande globalt problem som uppstått till följd av årtionden av regelbunden avmaskning. Forskare har nu visat att selektiv avmaskning, som Sverige i hög grad använder, ger goda och hållbara resultat med avmaskningsmedlet ivermektin. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/bra-resistenslage-pa-hastgardar-som-anvander-selektiv-avmaskning/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/bra-resistenslage-pa-hastgardar-som-anvander-selektiv-avmaskning/ Tue, 05 Aug 2025 08:31:35 +0200 Det finns idag väldigt lite objektiva data kring utförande i relation till poängsättning i ridsportsgrenen dressyr. Därför har forskare i ett internationellt samarbete analyserat rörelsemönstret hos hästar och ryttare, och undersökt om det finns kopplingar till domarnas poängsättning. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/vad-i-dressyrhastens-och-ryttarens-rorelsemonster-paverkar-domarens-poangsattning/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/vad-i-dressyrhastens-och-ryttarens-rorelsemonster-paverkar-domarens-poangsattning/ Tue, 05 Aug 2025 08:23:20 +0200 Islandshästar är mycket populära i Sverige och kan ridas i de extra gångarterna tölt och pass. Det saknas dock kunskap om huruvida deras förmåga till extra gångarter påverkar rörelsemönstret vid hälta, vilket skulle kunna försvåra hältbedömningen och öka risken för en felaktig diagnos. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/hur-vet-man-om-en-islandshast-ar-frambenshalt/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/hur-vet-man-om-en-islandshast-ar-frambenshalt/ Tue, 05 Aug 2025 07:57:16 +0200 Intresset för att rida och köra hästar utan skor är stort och kan öka hästens prestationsförmåga. Alla hästar har dock inte hovar av en tillräckligt bra kvalitet för att hålla för den hårda belastning som exempelvis ett travlopp innebär, varför en korrekt bedömning är viktig att kunna göra. https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/annan-kemisk-sammansattning-i-hoven-hos-hastar-som-tavlas-barfota/ https://www.slu.se/forskning/kunskapsbanken/vh/sport--och-sallskapsdjur/hast/annan-kemisk-sammansattning-i-hoven-hos-hastar-som-tavlas-barfota/ Tue, 05 Aug 2025 07:43:10 +0200