Forskning SLU:s forskning spänner från det stora till det lilla; från klimatförändringar och landsbygdsutveckling till funktionsgenomik och bioteknik. Djurs och människors hälsa, biologisk mångfald och livsmedelsproduktion är några viktiga områden. https://www.slu.se/forskning/ Marie Stenseke gästprofessor Marie Stenseke brinner för tvärvetenskap och har genom sin långa karriär samlat mycket erfarenhet om tvärvetenskapliga arbetssätt. Under tre års tid kommer hon som gästprofessor att fortsätta med att utveckla tvärvetenskap vid SLU. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/marie-stenseke-gastprofessor/ 717465 Wed, 27 Mar 2024 15:01:51 +0100 Mistra Food Futures Forskningsprogrammet Mistra Food Futures startade i augusti 2020 med den övergripande visionen att skapa en vetenskapsbaserad plattform som bidrar till att omvandla det svenska livsmedelssystemet till ett som är hållbart och motståndskraftigt samt levererar hälsosamma kostvanor. Mistra Food Futures går nu in i nästa fas som en väl etablerad vetenskapsbaserad plattform. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/mistra-food-futures/ 717373 Wed, 27 Mar 2024 09:41:18 +0100 Utlysning av bidrag för taxonomisk forskning Årets utlysning av forskningsbidrag från Svenska artprojektet har nu öppnat. Fram till 28 maj kan du som ägnar dig åt taxonomisk forskning söka upp till 3 500 000 kronor för ett enskilt projekt. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/utlysning-av-bidrag-for-taxonomisk-forskning/ 717300 Tue, 26 Mar 2024 14:38:15 +0100 Lönsam skogsplantering kan bevara naturskog på Borneo Genom att plantera inhemska lövträd i delvis avverkad naturskog kan Borneos värdefulla träproduktion fortsätta, utan att regnskogen behöver huggas ner. Det visar en studie där SLU-forskare beräknat lönsamheten hos träd som planterats i ett stort malaysiskt skogsrestaureringsprojekt. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/lonsam-skogsplantering-kan-bevara-naturskog-pa-borneo/ 717284 Tue, 26 Mar 2024 13:25:07 +0100 Fem SLU-professorer har utsetts till Wallenberg Scholars Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar ett program som ger Sveriges ledande seniora forskare generösa bidrag till fri forskning: Wallenberg Scholars. I denna omgång får hela fem professorer vid SLU denna möjlighet: Rishikesh Bhalerao, Sara Hallin, Hjalmar Laudon, Anna Rising och Markus Schmid. Bidragen är femåriga, med möjlighet till förlängning i ytterligare fem år. Tre av professorerna är verksamma i Uppsala, två i Umeå. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/fem-slu-professorer-har-utsetts-till-wallenberg-scholars/ 717221 Tue, 26 Mar 2024 10:11:30 +0100 Policy brief om kunskap och innovation Ny kunskap och innovation har en viktig funktion att bidra till en hållbar och växande jordbruks- och livsmedelsnäring. SLU Future Food har tagit fram en ny policy brief om ämnet tillsammans med forskaren Lisa Blix Germundsson, som nyligen disputerade med en avhandling om hur kunskaps- och innovationssystemet inom svensk trädgårdsnäring kan utvecklas för att möta nuvarande och framtida utmaningar. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/policy-brief-om-kunskap-och-innovation/ 716867 Fri, 22 Mar 2024 13:27:26 +0100 Snokarna klarar vintern sämre i ett varmare klimat Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. En ny studie som letts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att snokarna har gynnats av längre och varmare somrar, men att deras vinteröverlevnad istället har minskat. En trolig förklaring är att vintrarna allt oftare saknar ett isolerande snötäcke. Forskningen var möjlig tack vare en ovanligt lång serie med snokdata från 68 år. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/snokarna-klarar-vintern-samre-i-ett-varmare-klimat/ 716834 Fri, 22 Mar 2024 10:00:02 +0100 Variation av miljöer behövs för hälsa Anna Sunding är doktorand på SLU Landskap och har tillsammans med flera kollegor på SLU nyligen publicerat en studie i den vetenskapliga tidskriften Cities om hur sambandet mellan hälsa och grönytor beskrivs i den översiktliga planeringen i Nordiska länder. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/variation-av-miljoer-behovs-for-halsa/ 716698 Thu, 21 Mar 2024 10:57:24 +0100 SLU-forskare spårar gigantisk djuphavshaj – viktigt steg mot bevarande För första gången i Sverige har forskare märkt den hotade djuphavshajen håkäring med sändare. Håkäringen kan leva i hundratals år och hotas av både fiske och klimatförändringar. Forskarna vid Sveriges lantbruksuniversitet studerar håkäringens beteende, rörelsemönster och påverkan av miljögifter – viktig kunskap för artens bevarande. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/slu-forskare-sparar-gigantisk-djuphavshaj--viktigt-steg-mot-bevarande/ 716683 Thu, 21 Mar 2024 09:40:06 +0100 Vårdagjämning, men vilka vårtecken ser vi, och var och när? I dag infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar och vissa växter visar vårtecken redan före den meteorologiska vårens ankomst, medan andra gör det senare. Hasseln har t.ex. redan blommat över i sydligaste Sverige, medan norra Sverige fortfarande är täckt av snö. Under valborgshelgen kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”, och därmed bidra till bättre kunskap om klimatförändringarnas följder. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/vardagjamning-men-vilka-vartecken-ser-vi-och-var-och-nar/ 716500 Wed, 20 Mar 2024 09:01:53 +0100 Ett nytt sätt att prioritera matfrågor Det har skett stora förändringar i livsmedelsystemet. De gamla lokala systemen har börjat knaka i fogarna i takt med att systemen blir globala och mer komplexa. Nu behöver vi nya metoder för att säkra matförsörjningen. Ett koncept som det pratas mer och mer om är integrerad livsmedelsplanering. Vad är det som krävs för att skapa ett hållbart livsmedelsystem idag? https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/ett-nytt-satt-att-prioritera-matfragor/ 716015 Fri, 15 Mar 2024 13:48:19 +0100 Röta på ärt kan bekämpas med resistenta ärtsorter Ärtor drabbas ofta av rotröta som orsakas av algsvampen Aphanomyces euteiches. Kan vi korsa den goda ärtsorten Linnea med en gammal tysk lantsort för att få nya sorter med bättre resistant mot rotröta? I sin doktorsavhandling har Carol Kälin undersökt resultatet av korsningen samt genetiken bakom sjukdomsresistensen. Dessutom har hon undersökt hur resistensen mot rotröta skiljer sig åt i ärter från olika delar av Europa. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/rota-pa-art-kan-bekampas-med-resistenta-artsorter/ 715945 Fri, 15 Mar 2024 09:20:40 +0100 Inspel på betänkandet om livsmedelsberedskap SLU Future Food erbjuder medel till forskare vid SLU för att skriva inspel till SLU:s remissvar på betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/inspel-pa-betankandet-om-livsmedelsberedskap/ 715061 Thu, 14 Mar 2024 11:18:10 +0100 Både is och eld: Brandskadade tallar förbryllar Umeåforskare Skogsbränder är kanske inte det första man förknippar med den senaste istiden. Men nu visar en studie av forskare vid Umeå universitet och SLU ett tydligt samband mellan is och eld. Tallar som begravdes djupt i marken när de sista resterna av inlandsisen smälte bort från Västerbottens inland bär tydliga spår av frekventa skogsbränder. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/bade-is-och-eld-brandskadade-tallar-forbryllar-umeaforskare/ 715033 Fri, 15 Mar 2024 10:05:26 +0100 Debattartikel om hur renskötseln påverkas av utbyggnaden av vindkraft Vindkraft är ett snabbt växande energislag i Sverige som planeras ta stora arealer av höglänta områden med bra vindförhållanden i anspråk. Detta skapar problem, eftersom dessa områden ofta sammanfaller med viktiga betesområden för renarna. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/debattartikel-om-hur-renskotseln-paverkas-av-utbyggnaden-av-vindkraft/ 714921 Wed, 13 Mar 2024 11:54:44 +0100 “Remediation of headwater streams is the missing link” Små vattendrag i jordbruket finns överallt men är samtidigt förbisedda, trots deras viktiga roll för att reglera funktioner och tillstånd i ekosystem nedströms. De ses ofta som passiva rör som transporterar näringsämnen och sediment från jordbruket, men med förbättrad förvaltning skulle de kunna bli ekosystem som ger många fördelar. - Vi behöver ett paradigmskifte bortom den nuvarande synen på dessa vattendrag, säger Magdalena Bieroza, forskare vid SLU. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/remediation-of-headwater-streams-is-the-missing-link/ 714756 Tue, 12 Mar 2024 07:54:43 +0100 Att rädda växter motiverade henne att doktorera i skogsföryngring Valet av planteringspunkt för en trädplanta kan avgöra om den överlever eller inte. Bodil Häggström har alltid brytt sig om plantornas öde, vilket motiverade henne att undersöka i sin doktorsavhandling hur olika föryngringsmetoder påverka överlevnaden av en trädplanta. Hennes resultat visar att det inte finns någon universallösning. Hon föreslår i stället att diversifiera planteringsrekommendationerna, särskilt med tanke på de ökande torkperioderna under våren. Du kan läsa mer i den här intervjun med henne. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/att-radda-vaxter-motiverade-henne-att-doktorera-i-skogsforyngring/ 714705 Mon, 11 Mar 2024 13:52:40 +0100 Kodata från SLU viktig del i nytt kunskapsnav för digitalisering av svenskt jordbruk Sveriges lantbruksuniversitet deltar i ett nytt kunskapsnav som ska lyfta digitaliseringens möjligheter för svenskt jordbruk. SLU bidrar med kompetens, data och erfarenhet från Gigacow, infrastrukturen för kodata, som är en viktig del av SLU:s arbete med digitalisering. Jordbruksverket är beställare och initiativet är ett av fyra kunskapsnav för de gröna näringarna. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/kodata-fran-slu-viktig-del-i-nytt-kunskapsnav-for-digitalisering-av-svenskt-jordbruk/ 714609 Mon, 11 Mar 2024 09:18:16 +0100 Ny handbok visar vägar till skogsbruk utan kalavverkning För den som vill sköta sin skog med alternativa metoder finns nu handfasta tips att få. I Blädningsbruk – en handbok förklarar docent Lars Lundqvist vid Sveriges lantbruksuniversitet vad denna alternativa skogsskötsel kräver för att du ska lyckas – och när den inte funkar. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/ny-handbok-visar-vagar-till-skogsbruk-utan-kalavverkning/ 714245 Thu, 07 Mar 2024 11:11:18 +0100 Nytt nanomaterial för effektivare och billigare produktion av vätgas Fossilfri vätgas har en nyckelroll i den tunga industrins gröna omställning, men produktion via elektrolys kräver stora mängder energi. Nu har forskare från SLU och Stockholms universitet tagit fram ett lovande nanomaterial som kan bädda för en billigare och mer effektiv vätgasframställning. Materialet, som bland annat består av volfram och fosfor samt mindre halter av flerladdade katjoner som t.ex. titan, har de mycket speciella egenskaper som krävs av katalysatorer vid vätgasframställning genom elektrokatalys. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/nytt-nanomaterial-for-effektivare-och-billigare-produktion-av-vatgas/ 714047 Wed, 06 Mar 2024 13:01:42 +0100 Skogen & Människan – ny podd från SLU Människor har levt av skogen och med skogen i hundratals år, men vilken roll kommer den att spela i framtiden? Nu lanserar SLU en podd om skogens mest brännande frågor. Det första avsnittet handlar om hotet mot vintern. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/skogen--manniskan--ny-podd-fran-slu/ 713982 Wed, 06 Mar 2024 08:34:05 +0100 IDA 2024-2025 Interdisciplinary Academy (IDA) innebär en möjlighet för dig som forskare vid SLU att samverka över disciplingränserna kring komplexa frågeställningar inom det breda området grön omställning. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/ida-2024-2025/ 713844 Tue, 05 Mar 2024 13:17:46 +0100 SustainGov Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) medverkar i det nya stora strategiska innovationsprogrammet SustainGov, som beviljas medel från Vinnova, Formas och Energimyndigheten inom utlysningen Impact Innovation. Programmet ska bidra till att accelerera omställningen till ett hållbart samhälle. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/sustaingov/ 713495 Fri, 01 Mar 2024 14:48:33 +0100 Emilia Mattsson "Maybe meat, maybe not?" Med postern om sitt masterprojekt kring konsumenters val mellan kött och köttsubstitut kom Emilia Mattsson på delad förstaplats på SLU:s Thesis day våren 2023. Snart ett år senare är den första vetenskapliga artikeln på gång att publiceras. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/emilia-mattsson/ 713486 Fri, 01 Mar 2024 13:50:30 +0100 Konsekvensanalys av NNR Forskare vid SLU och forskningsprogrammet Mistra Food Futures har analyserat vilka konsekvenser det kan få att de nya nordiska näringsrekommendationerna även tar hänsyn till miljöaspekter. Analysen ligger till grund för en rapport från Livsmedelsverket som nu går ut på remiss. Forskarnas arbete och analyser presenteras också som en självständig rapport från Mistra Food Futures. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/konsekvensanalys-av-nnr/ 713478 Fri, 01 Mar 2024 12:53:44 +0100 Jesper Larsson får konsolideringsbidrag från Europeiska forskningsrådet Jesper Larsson, forskare i agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har tilldelats ett av de mest prestigefyllda forskningsbidragen i Europa, ett konsolideringsbidrag från det Europeiska forskningsrådet (ERC). https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/3/jesper-larsson-far-konsolideringsbidrag-fran-europeiska-forskningsradet/ 713450 Fri, 01 Mar 2024 10:57:39 +0100 Kriget ökar risken för skogsbrand i Ukraina Den ryska invasionen av Ukraina har haft en stor negativ inverkan på skogarna. Och under de kommande decennierna är risken för skogsbränder förhöjd. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/kriget-okar-risken-for-skogsbrand-i-ukraina/ 713404 Fri, 01 Mar 2024 10:48:15 +0100 Naturvårdsåtgärder för vitryggig hackspett når inte målen De två senaste decennierna har åtgärder för att restaurera lövskog i Sverige varit fokuserade på att gynna den akut hotade vitryggiga hackspetten och i förlängningen fler arter som är beroende av döda och levande lövträd. Nu visar en studie från SLU att områden som restaurerats för en till två decennier sedan inte uppfyller hackspettens specifika behov. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/naturvardsatgarder-for-vitryggig-hackspett-nar-inte-malen/ 713274 Thu, 29 Feb 2024 08:28:03 +0100 Markens kolförråd påverkas inte av markberedning Enligt åtskilliga studier av forskaren Monika Strömgren och hennes kollegor påverkas inte markens kolförråd av markberedning, tvärtom mot vad man kan tro. Resultaten har också nyligen bekräftats i en metastudie. Nu kan du ta del av resultaten i en ny artikel i SLU:s kunskapsbank! https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/markens-kolforrad-paverkas-inte-av-markberedning/ 713227 Wed, 28 Feb 2024 14:33:12 +0100 Vinod Kumar undersöker hur vävnadsintegriteten upprätthålls i bladytan Förra veckan tilldelade Europeiska kommissionen 1249 forskare postdoktorala stipendier inom Marie Skłodowska-Curie Actions. En av stipendiaterna är Vinod Kumar från Stéphanie Roberts grupp vid Umeå Plant Science Centre och SLU. Han kommer att studera hur de underliggande cellagren interagerar med det yttersta cellagret i ett växtblad och på så sätt definiera den specifika pusselformen hos dessa yttre celler. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/vinod-kumar-undersoker-hur-vavnadsintegriteten-uppratthalls-i-bladytan22/ 712108 Sat, 24 Feb 2024 10:02:04 +0100 Från glupskt rovdjur till pollinatör Insekter är i många fall dubbelnaturer. Ett utvecklingsstadium kan vara en färggrann pollinatör medan ett annat kan vara ett glupskt rovdjur. Det är inte bara fascinerande utan skapar förutsättningar för helt nya lösningar på framtida problem i skogar och andra system där växterna behöver skyddas från olika typer av störningar. Missa inte det senaste numret av Fakta skog. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/fran-glupskt-rovdjur-till-pollinator22/ 711800 Thu, 22 Feb 2024 08:35:51 +0100 Mykorrhizasvamp missgynnas mer av luftburet kvävenedfall än av kvävehalten i bördig mark Mykorrhizasvampar i bördig granskog tycks missgynnas kraftigt av det stora nedfallet av luftburet kväve i Sydsverige. I Mellansverige, där nedfallet är lägre, tycks mykorrhizan däremot trivas bra oavsett om granskogen finns på mager eller bördig mark. Tillförsel av övergödande kväve från t.ex. förbränning och jordbruk tycks alltså ha större inverkan på dessa svampar än mängden kväve som redan cirkulerar i marksystemet. Det visar en ny studie från SLU och Lunds universitet. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/mykorrhizasvamp-missgynnas-mer-av-luftburet-kvavenedfall-an-av-kvavehalten-i-bordig-mark/ 711417 Mon, 19 Feb 2024 08:55:00 +0100 Multifunktionella landskap och tvärvetenskap Multifunktionella landskap stod i fokus för en av de två tematiska grupperna som fördjupat sig i tvärvetenskapliga arbetssätt under inom Interdisciplinary Academy (IDA) vid SLU. Gruppen har nu fått en vetenskaplig artikel publicerad som baseras på deras gemensamma arbete och erfarenheter. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/multifunktionella-landskap-och-tvarvetenskap/ 711379 Fri, 16 Feb 2024 23:54:10 +0100 Forskare studerar val av grödor med hjälp av svenska lantbrukares inrapporterade data I sin första vetenskapliga publikation visar doktoranden Rafaelle Reumaux hur man kan använda Systemet för identifiering av jordbruksskiften (Land Parcel Identification System) för att studera växtföljder. Hon har analyserat val av grödor inom både ekologiskt och konventionellt jordbruk, från norr till söder i Sverige. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/forskare-studerar-val-av-grodor-med-hjalp-av-svenska-lantbrukares-inrapporterade-data/ 711217 Fri, 16 Feb 2024 11:38:15 +0100 Unikt landskapsexperiment för hållbar livsmedelsproduktion och biologisk mångfald Familjen Kamprads stiftelse finansierar ett nytt projekt på SLU:s forskningsanläggning Lövsta utanför Uppsala. Projektet fokuserar på återintegrering av växtodling och betesdjur i samma odlingslandskap, och är unikt genom att inkludera både betade djur och växtodling i ett och samma landskapsexperiment. Resultaten ska bidra till utvecklingen av en hållbar produktion av grödor, mjölk och kött på ett sätt som främjar både biologisk mångfald i odlingslandskapet, åkermarkens bördighet, en attraktiv miljö för dem som vistas i landskapet och ett lantbruk med god beredskap. Projektet är kopplat till kunskapscentret SustAinimal och utförs i samarbete med RISE. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/unikt-landskapsexperiment-for-hallbar-livsmedelsproduktion-och-biologisk-mangfald/ 711216 Fri, 16 Feb 2024 11:32:40 +0100 Kan små RNA-molekyler vara växtskyddets framtid? Små RNA-molekyler, eller sRNA är vanliga i svampar, inklusive i de svampar som kan användas som biologiska bekämpningsmedel inom jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk. I en ny sammanfattande artikel lyfter SLU-forskare den mångsidiga funktionen hos sRNA och deras potential att hantera växtsjukdomar och insektsskador inom jordbruket. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/kan-sma-rna-molekyler-vara-vaxtskyddets-framtid/ 711201 Fri, 16 Feb 2024 10:58:11 +0100 slutrapport om livsmedelsförluster En alldeles för stor mängd av de livsmedelsråvaror som produceras blir aldrig mat. Jordbruksverket har med hjälp av SLU-forskare undersökt livsmedelsförlusterna i primärproduktionen och bedömer att de uppgick till ungefär 450 000 ton under åren 2020-2022. Förlusterna innebär både uteblivna intäkter för producenterna och en onödig klimatpåverkan. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/slutrapport-om-livsmedelsforluster/ 711128 Fri, 16 Feb 2024 08:44:36 +0100 Mörka svampar i rötterna kan vara viktiga spelare i skogsekosystemet I och runt trädens rötter lever svampar och bakterier i en komplex väv av olika typer av samspel. I rötterna hittar vi bland annat svampar med mörkfärgade hyfer som verkar spela en viktig tidigare förbisedd roll i ekosystemet. Det visar en artikel som SLU-forskaren Tarquin Netherway och hans kollegor nyligen publicerat i Nature Communications. Ett stort fältexperiment tyder på att de kan ha betydelse för både växternas hälsa och omsättningen av kol och näring. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/morka-svampar-i-rotterna-kan-vara-viktiga-spelare-i-skogsekosystemet2/ 711117 Fri, 16 Feb 2024 08:07:36 +0100 Marken viktig att värna när jordbruket flyttar norrut Sedan 1950-talet har motståndskraften i svenska jordbruksmarker försämrats på grund av ett allt intensivare jordbruk. I kombination med klimatförändringarna innebär det en ökad risk för att marken inte kan hantera extremväder, vilket kan resultera i kraftigt försämrad skörd. Enligt en ny avhandling får det betydelse för jordbruksmarkens förflyttning norrut. - Vill vi ha bördiga marker i norr som kan stå emot extremväder behöver vi bygga upp markens motståndskraft från början, säger Tobias Klöffel, doktorand vid institutionen för mark och miljö. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/marken-viktig-att-varna-nar-jordbruket-flyttar-norrut/ 710734 Wed, 14 Feb 2024 10:01:37 +0100 Grannsamverkan bland kustens rovfiskar kan bromsa spiggvågen Det pågår ett regimskifte längs Östersjökusten. Ekosystemen i allt fler grunda vikar som tidigare dominerats av gädda och abborre domineras nu av storspiggen. Ny forskning visar att risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet som kan hjälpa det lokala fiskbeståndet att stå emot trycket från spiggen. Att säl och skarv ökar hjälper i stället spiggen att ta över genom att de äter abborre och gädda. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/grannsamverkan-bland-kustens-rovfiskar-kan-bromsa-spiggvagen/ 710713 Wed, 14 Feb 2024 09:15:35 +0100 Cykelvänliga miljöer– vad är det? Daniel Valentini är på väg att disputera och ska dessutom starta upp ett nytt projekt inom Movium Partnerskap. Lina Berglund-Snodgrass har pratat med honom om varför det är viktigt att inkludera cykling i planering och förvaltning. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/cykelvanliga-miljoer-vad-ar-det/ 710565 Mon, 12 Feb 2024 16:34:04 +0100 Fler arter inte nödvändigtvis en framgång för biologisk mångfald Människorna förändrar landskapet och klimatet. Ändå visar forskare från SLU och kollegor i Storbritannien att antalet växt- och djurarter generellt sett ökar i olika miljöer. Förvånande resultat? Egentligen inte. Ofta är det samma arter som gynnas av förändringarna, så sammansättningen blir alltmer likartad. Andra mer specialiserade arter kan ha försvunnit. Så det kan vara kris för biologisk mångfald samtidigt som antalet arter ökar lokalt. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/fler-arter-inte-nodvandigtvis-en-framgang-for-biologisk-mangfald/ 710446 Mon, 12 Feb 2024 11:28:58 +0100 Ny publikation om bete i norra Sverige Ny vetenskaplig artikel om en betesenkät som genomförts i norra Sverige inom Grazing Living Lab, Nod Norr.  https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/ny-publikation-om-bete-i-norra-sverige/ 710387 Fri, 09 Feb 2024 16:39:32 +0100 Vattendrag ofta för skuggiga för att alger ska trivas Skuggande träd hindrar att oönskade alger bildas i våra bäckar. Men i våra svenska skogar är det ofta alldeles för mörkt för de nyttiga organismerna. Det visar ett experiment med konstgjorda vattenkanaler utanför Umeå, där alger och bakterier fick växa i olika miljöer. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/vattendrag-ofta-for-skuggiga-for-att-alger-ska-trivas/ 710310 Fri, 09 Feb 2024 09:01:20 +0100 HästSverige vinner hållbarhetspris Sajten HästSverige tilldelas hållbarhetspris på Gothenburg Horse Show! Utmärkelsen är nyinstiftad och Lövsta Future Challenge tillsammans med Gothenburg Horse Show har gått samman för att lyfta hållbarhetsfrågorna. Dryga 40 nomineringar inkom och HästSverige tog hem segern. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/hastsverige-vinner-hallbarhetspris/ 710215 Thu, 08 Feb 2024 13:06:29 +0100 Första studien där populationer av ett större rovdjur och dess bytesdjur varierar i cykler Lodjur och rådjur kan interagera med varandra i ett cykliskt förlopp, där populationerna ökar och minskar enligt ett tydligt mönster. Det har SLU-forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg kunnat studera tack vare att det finns data långt tillbaka i tiden för dessa båda djur. Studien är den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur, även om liknande förlopp är kända från mindre djur. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/forsta-studien-dar-populationer-av-ett-storre-rovdjur-och-dess-bytesdjur-varierar-i-cykler/ 710210 Thu, 08 Feb 2024 12:10:30 +0100 Formas-utlysning livsmedelsberedskap Formas utlyser medel till centrumbildningar som utvecklar livsmedelsberedskap som forskningsfält i Sverige och bidrar till ny kunskap och innovativa lösningar som ökar det svenska samhällets livsmedelsberedskap och främjar konkurrenskraften. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/formas-utlysning-livsmedelsberedskap/ 710175 Thu, 08 Feb 2024 10:36:54 +0100 Nytt forskningsprogram studerar djurs reproduktion i ett föränderligt klimat Tidpunkten när vilda djur får sina ungar är tajmad till vegetationens mest näringsrika period. Vad händer när våren kommer allt tidigare? I ett nytt forskningsprogram ska forskare vid SLU studera reproduktionsbiologin för bland annat bäver, grävling och rödräv. Det är viktig kunskap inför nästa översyn av jakttiderna, för att se till att inte föräldradjur skjuts medan ungarna fortfarande är beroende av dem. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/nytt-forskningsprogram-studerar-djurs-reproduktion-i-ett-foranderligt-klimat/ 710158 Thu, 08 Feb 2024 08:34:17 +0100 Hur påverkas den biologiska mångfalden av extremväder? De globala klimatförändringarna leder till att extrema väderhändelser såsom torka, kraftig nederbörd och värmeböljor blir fler och intensivare. I ett nytt projekt kommer forskare från SLU och Stockholms universitet att studera hur dessa förändringar påverkar den biologiska mångfalden på kort och lång sikt. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/hur-paverkas-den-biologiska-mangfalden-av-extremvader/ 710059 Wed, 07 Feb 2024 10:57:53 +0100 Äldre sorter av spannmål – mer än en nisch? ”Man betraktar ofta kulturspannmål som något väldigt nischat, men dessa grödor har egenskaper som borde kunna göra dem intressanta för odling på fler gårdar än i dag”, säger Tove Ortman som disputerar med sin avhandling New potential in old varieties : Using landrace cereal to meet food production challenges på fredag. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/aldre-sorter-av-spannmal--mer-an-en-nisch/ 710032 Wed, 07 Feb 2024 07:52:49 +0100 Mark Wales disputation Avhandlingens titel: "Adolescent outdoor life and well-being" https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/mark-wales-disputation/ 709927 Tue, 06 Feb 2024 12:52:02 +0100 Nytt forskningsprojekt skall bidra till friskare livsmiljöer i Kattegatt och Skagerrak Trots att EU:s art- och habitatdirektiv trädde i kraft för mer än 30 år sedan uppnår flera marina livsmiljöer och arter fortfarande inte direktivets mål om gynnsam bevarandestatus. Ett internationellt forskningsprojekt ska nu undersöka varför och föreslå åtgärder för att förbättra statusen för skyddsvärda arter och livsmiljöer i Kattegatt och Skagerrak. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/nytt-forskningsprojekt-skall-bidra-till-friskare-livsmiljoer-i-kattegatt-och-skagerrak/ 709909 Tue, 06 Feb 2024 10:51:24 +0100 Forskningsanslag brukande och bevarande av skog Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter 272 miljoner kronor i en forskningsstrategisk satsning på naturvetenskaplig skogsforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/forskningsanslag-brukande-och-bevarande-av-skog/ 709879 Tue, 06 Feb 2024 09:33:11 +0100 Kan skjuta färre vildsvin och ändå minska skadorna När det blir många vildsvin i ett område överanvänder de åkrar i sin jakt på mat. För förvaltningen innebär det att man inte behöver skjuta lika många vildsvin för att minska skadorna väsentligt. Det kan räcka med att minska tätheten av vildsvin under en viss gräns. Studien, som nyligen publicerats i European Journal of Wildlife Research, är den hittills mest omfattande på svenska vildsvin, deras hemområden och utnyttjande av resurser. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/kan-skjuta-farre-vildsvin-och-anda-minska-skadorna/ 709862 Tue, 06 Feb 2024 08:12:04 +0100 Kortare snöperioder fara för djur i vinterskrud Den här vintern är snörik men antalet dagar med snö har minskat dramatiskt de senaste decennierna. I en ny studie har forskare experimentellt jämfört risken att upptäckas av rovdjur beroende på om djuret har brun eller vit päls under perioder med och utan snö. Resultaten visar att täckningsfärg som inte matchar omgivningen oftare upptäcks av rovdjur. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/kortare-snoperioder-fara-for-djur-i-vinterskrud/ 709859 Tue, 06 Feb 2024 07:51:19 +0100 Urbana mikrolabb för inkluderande naturbaserade lösningar Nytt europeiskt forskningsprojekt vid SLU ska vidareutveckla befintliga naturbaserade lösningar i urbana områden genom samskapande, småskaliga och lokala initiativ. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/urbana-mikrolabb-for-inkluderande-naturbaserade-losningar/ 709848 Mon, 05 Feb 2024 15:46:30 +0100 Forskningsmedel landsbygder Regeringen har sedan 2019 gett SLU i uppdrag att stärka forskningen kring landsbygderna genom förbättrad samordning och samverkan mellan aktörer som bedriver forskning om landsbygder och regional utveckling i Sverige. Vi öppnar nu en femte utlysning där forskare inom landsbygds- eller regionalforskning i Sverige kan söka medel. Syftet med utlysningen är att stödja nätverkande inom landsbygds- och regionalforskning och öka denna forsknings synlighet i samhället. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/forskningsmedel-landsbygder/ 709776 Mon, 05 Feb 2024 13:21:51 +0100 Ny policy brief om omställning till mer löv Mer lövträd i svenska skogar kan vara nyttigt ur flera perspektiv. I en ny policy brief från SLU Future Forests slår författarna fast att en ökning av löv kräver insatser på alla nivåer inom skogssektorn. För att få till stånd en långsiktig förändring behövs antagligen ett helt nytt tankesätt, där sociala faktorer, miljö samt ekonomi balanseras. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/ny-policy-brief-om-omstallningen-till-mer-lov/ 709775 Mon, 05 Feb 2024 13:18:54 +0100 Bättre markanvändning kan säkra upp tillgången på dricksvatten i Afrika Ny jättestudie baserad på data från 19 länder i Afrika söder om Sahara inger hopp om att förbättra tillgången på vatten för miljontals människor genom förändringar i hur marken används. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/battre-markanvandning-kan-sakra-upp-tillgangen-pa-dricksvatten-i-afrika/ 704590 Fri, 02 Feb 2024 16:59:31 +0100 Seed money till forskning om kaffeodling i Vietnam SLU-forskaren Thi Thanh Mai Ha har mottagit seed money från Future Forests för ett forskningsprojekt om samodling bland kaffeodlare i Vietnam. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/seed-money-till-forskning-om-kaffeodling-i-vietnam/ 704612 Fri, 02 Feb 2024 16:43:12 +0100 SLU:s inspel till regeringen om forskningsfinansieringsutredningen SLU lämnade den 31 januari in sitt remissvar till utredningen om den statliga forsknings- och innovationsfinansieringen. Utredningen presenterade sitt slutbetänkande den 11 oktober 2023 där den statliga forskningsfinansieringen föreslås centraliseras . I SLU:s remissvar framförs stöd för intentionerna bakom utredningen men invändningar riktas mot delar av förslaget. SLU efterfrågar också konsekvensanalyser på ett par områden. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/2/slus-inspel-till-regeringen-om-forskningsfinansieringsutredningen/ 704418 Thu, 01 Feb 2024 16:34:54 +0100 Tydlig koppling mellan klimat och markens vattengenomsläpplighet – eller? En ny metaanalys som omfattar 466 studier visar att klimatet hänger ihop med markens vattengenomsläpplighet, vilket utmanar den dominerande förklaringen. Samtidigt misstänker forskarna att det finns en annan förklaring gömd bakom datan. – Om vi kan förstå vilka faktorer som påverkar markens vattengenomsläpplighet kan det hjälpa samhället att bättre hantera stora mängder regn, säger John Koestel, forskare vid SLU och Agroscope i Schweiz. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/tydlig-koppling-mellan-klimat-och-markens-vattengenomslapplighet--eller/ 704286 Wed, 31 Jan 2024 14:58:02 +0100 Förbisedda mikroorganismer kan hjälpa till att bevara kväve i jordbruksmark Mikrober som omvandlar växttillgängligt kväve i marken till gaser som försvinner upp i luften har stor betydelse för jordbruket, och klimatet. Men det finns även en förbisedd mikrobgrupp som bevarar kvävet i marken, s.k. ammonifierare. Nu har forskare från SLU kartlagt dessas utbredning och genetik. Forskarna hoppas att kunskap om vad som gynnar ammonifierare kan användas för att hushålla med kväve i jordbruket. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/forbisedda-mikroorganismer-kan-hjalpa-till-att-bevara-kvave-i-jordbruksmark/ 704265 Wed, 31 Jan 2024 13:27:33 +0100 Jakten på de goda baljväxterna Det finns en mängd olika baljväxter med olika egenskaper och smak, men det är fortfarande okänt vilka sorter som uppskattas av konsumenterna. Dessutom innehåller baljväxter antinutrienter som både kan smaka bittert och ge ont i magen. Forskare vid SLU söker nu efter de biokemiska och sensoriska nycklarna till goda baljväxter. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/jakten-pa-de-goda-baljvaxterna/ 703922 Mon, 29 Jan 2024 14:11:43 +0100 Forskare bakar för bättre protein Högt proteininnehåll och gott om näringsämnen är några av fördelarna med baljväxtmjöl, men hur bra går det egentligen att baka med mjölet? Det undersöker forskare just nu - genom att baka 600 tortillabröd. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/forskare-bakar-for-battre-protein/ 703902 Mon, 29 Jan 2024 13:31:31 +0100 Lavar beroende av unik vedtyp riskerar dö ut Att döda träd är viktiga för biologisk mångfald är känt – men för många av de arter som lever på och av döda träd fungerar det inte med vilket dött träd som helst. I en ny studie från SLU har forskare sett att riktigt gamla, eldhärjade döda tallar (keloved) är hem till flera rödlistade lavar som riskerar att försvinna om deras livsmiljöer förstörs. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/lavar-beroende-av-unik-vedtyp-riskerar-do-ut/ 703884 Mon, 29 Jan 2024 10:49:17 +0100 Är ekosystem superorganismer eller helt enkelt ett slumpmässigt myller? Hur tätt arter i olika ekosystem är sammankopplade med varandra har diskuterats länge inom ekologin. Nu har en internationell forskargrupp lanserat ett nytt beräkningsverktyg som ger ett mått på just detta. Om värdet är nära noll interagerar de enskilda arterna inte särskilt mycket, men om det är över ett är arterna tätt sammankopplade med varandra. ”Det här verktyget kommer att hjälpa oss att förstå hur olika ekosystem fungerar”, säger Yuval Zelnik, SLU, en av forskarna bakom en nyligen publicerad vetenskaplig artikel. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/ar-ekosystem-superorganismer-eller-helt-enkelt-ett-slumpmassigt-myller/ 703731 Fri, 26 Jan 2024 10:34:53 +0100 Flytt av döda träd – ny metod att skapa viktiga livsmiljöer på nya platser Att återställa skadade livsmiljöer används ofta för att kompensera för exploatering av områden med höga naturvärden. Men det tar lång tid för naturen att skapa förutsättningar som är viktiga för olika arter, som stora döda och gamla träd. Nu testas en ny metod där hundratals döda träd har flyttats från ett område som skulle exploateras. Första resultaten visar att metoden kan vara kostnadseffektiv för att påskynda återskapandet av områden med hög biodiversitet, men att den bör utvecklas för att inkludera döda träd av fler arter och i senare nedbrytningsstadier. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/flytt-av-doda-trad--ny-metod-att-skapa-viktiga-livsmiljoer-pa-nya-platser/ 703518 Thu, 25 Jan 2024 10:03:01 +0100 Vinterutfodring påverkar renkalvars framtida betesbeteende Att renar stödutfodras under vintern har blivit vanligare. Orsaken är både konkurrerande verksamheter och ett förändrat klimat. En nackdel med vinterutfodring är att renkalvar som utfodrats i hägn blir sämre på att välja lavrika betesmarker när de får beta fritt under nästa vinter. Det visar Heidi Rautiainen i en avhandling från SLU. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/vinterutfodring-paverkar-renkalvars-framtida-betesbeteende/ 703333 Wed, 24 Jan 2024 10:34:15 +0100 Trålfisket, strömmingen, sälen och skarven – nytt SLU-projekt djupdyker i Östersjöns kustekosystem Söker gråsäl och storskarv föda allt längre in i skärgården? Har de tvingats byta diet; från stor strömming till abborre och gädda? Vilka effekter kan det i så fall få för kustekosystemet? SLU-forskaren Agnes Olin har nyligen beviljats forskningsanslag från BalticWaters för att studera effekterna av storskaligt strömmingsfiske i Östersjön. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/tralfisket-strommingen-salen-och-skarven--nytt-slu-projekt-djupdyker-i-ostersjons-kustekosystem/ 703317 Wed, 24 Jan 2024 09:37:04 +0100 Nytt europeiskt projekt: ARCADIA(2) ARCADIA-projektet syftar till att stimulera transformativ anpassning med hjälp av naturbaserade lösningar över europeiska regioner och ge stöd vid utformning av konsekventa regionala blågröna infrastrukturnätverk. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/nytt-europeiskt-projekt-arcadia2/ 703107 Mon, 22 Jan 2024 14:22:08 +0100 Ny studie visar hur älgen påverkas av brand och många rovdjur För första gången har forskare studerat älgarnas liv i ett område som både har brunnit och där det också förekommer björn och varg. Studien från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är den första av sitt slag i Sverige och resultaten visar att det finns gott om mat för växtätare och att älgarna är välmående i brandområdena. Samtidigt gör det höga rovdjurstrycket att många årskalvar tas av björn, något som kan få betydelse för förvaltningen av älgstammen. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/ny-studie-visar-hur-algen-paverkas-av-brand-och-manga-rovdjur/ 703056 Mon, 22 Jan 2024 12:23:26 +0100 Nytt europeiskt projekt: UGPplus UGPplus-projektet fokuserar på "urban greening plans" som en framåtblickande, systemisk, integrerad och inkluderande planeringsram för att varaktigt bromsa förlusterna av biologisk mångfald. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/nytt-europeiskt-projekt-arcadia/ 703055 Mon, 22 Jan 2024 14:36:21 +0100 Att välja rätt satellitbild viktigt vid beräkning av mull- och lerhalt Satelliter är en potentiellt kostnadseffektiv metod för att få information om markens egenskaper, exempelvis mängden kol, men det finns flera utmaningar med tekniken. Forskare i det europeiska forskningsprogrammet EJP SOIL har testat ett nytt sätt att välja ut satellitdata och fått lovande resultat. – Det är en intressant metod som skulle kunna komplettera traditionell markkartering och förbättra beslutsunderlaget för odlingsåtgärder, säger Johanna Wetterlind, forskare i precisionsodling och pedometri. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/att-valja-ratt-satellitbild-viktigt-vid-berakning-av-mull--och-lerhalt/ 703008 Mon, 22 Jan 2024 10:27:00 +0100 SLU i topp när entreprenörskapsforskning sammanställs Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hamnar på en delad andra plats i Esbris sammanställning över vilka svenska lärosäten som publicerade flest avhandlingar inom entreprenörskap och innovationer under 2023. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/slu-i-topp-nar-entreprenorskapsforskning-sammanstalls/ 702958 Fri, 19 Jan 2024 14:40:13 +0100 Vem vill bli framtidens bonde? Förr i tiden kände alla en bonde. För nittio år sedan fanns nästan 430 000 jordbruksföretag i Sverige, jämfört med 59 000 företag idag. Men vilka kan och vill blir framtidens bönder, som måste hantera många, både stora och små, mjuka och hårda hinder? Avsnitt 32 av podden Feeding your mind från SLU Future Food handlar om vem som vill – och kan – bli framtidens bonde. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/vem-vill-bli-framtidens-bonde/ 702725 Thu, 18 Jan 2024 13:44:33 +0100 Food & Cities utlyser såddpengar Nu utlyser Food & Cities såddpengar för forskare vid SLU. Syftet med utlysningen är att stödja tvärvetenskapliga forskningssamarbeten som undersöker de systemiska relationerna mellan livsmedelssystem och stadsutveckling och hur dessa relationer påverkar omvandlingen till hållbara samhällen. Maximalt två ansökningar beviljas 50 000 SEK vardera. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/food--cities-utlyser-saddpengar/ 702650 Thu, 18 Jan 2024 10:37:13 +0100 Tinder för mjölkkor: Stora fördelar med genomisk analys I dagens mjölkkoavel finns möjlighet att DNA-analysera individer och ta fram genomiska avelsvärden. Möjligheterna med DNA-analys stannar dock inte vid genomiska avelsvärden utan det finns fler användningsområden. I sin doktorsavhandling har Christian Bengtsson undersökt hur vi inseminerar rätt ko med rätt tjur med hjälp av DNA-information. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/tinder-for-mjolkkor-stora-fordelar-med-genomisk-analys/ 702449 Wed, 17 Jan 2024 09:45:05 +0100 Tallar tål mycket mer markförsurning än vad man trodde Oron för att surt regn skulle orsaka skogsdöd var en het politisk fråga för 30–40 år sedan, och ledde till kraftfulla motåtgärder. Men hur skadlig hade försurningen kunnat bli utan dessa? Ett intressant och delvis förvånande svar kommer nu från ett femtioårigt SLU-försök i en tallskog utanför Umeå. I skog som under lång tid tillförts höga doser av kväve var marken som väntat surare och fattigare på viktiga näringsämnen, men trots det växte tallarna lika bra eller bättre. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/tallar-tal-mycket-mer-markforsurning-an-vad-man-trodde/ 702417 Tue, 16 Jan 2024 08:25:30 +0100 Hur mår fjordarna innanför Tjörn och Orust? Syrefria bottnar, igenväxta grunda vikar och höga koncentrationer av miljögifter. Havsmiljön i fjordarna innanför Tjörn och Orust i Bohuslän är kraftigt påverkad av människan. En ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, belyser ekosystemet och de mänskliga belastningarna i det här området som kallas 8+fjordar. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/hur-mar-fjordarna-innanfor-tjorn-och-orust/ 702413 Tue, 16 Jan 2024 08:08:22 +0100 Det kan vi lära oss av Sydkoreas kamp mot skogsbränder Kameraövervakade kullar, terränggående skogsbrandbilar och tallplantor så långt ögat kan se. Det är några av intrycken från Sydkoreas östkust, dit några av SLU:s skogsbrandsexperter bjöds i december för att bidra till kampen mot ett allt mer förödande naturfenomen. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/det-kan-vi-lara-oss-av-sydkoreas-kamp-mot-skogsbrander/ 702394 Mon, 15 Jan 2024 16:33:02 +0100 Fjällbjörkskogarnas roll för att bevara insekter och svampar studeras Vilken roll spelar fjällbjörkskogarna för att bevara arter som lever i och av döda träd (död ved) och som missgynnas av skogsbruket? Det ska forskare från SLU ta reda på genom att kartlägga vilka vedlevande insekter och svampar som lever i fjällbjörkskogar, en skogstyp som inte berörs av industriellt skogsbruk. Forskarna ska även försöka förutse vilka fler arter som lever av döda lövträd som kommer att kunna etablera sig i fjällbjörkskogarna när klimatet nu blir varmare. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/fjallbjorkskogarnas-roll-for-att-bevara-insekter-och-svampar-studeras/ 702391 Mon, 15 Jan 2024 15:57:20 +0100 Stor påverkan på världens bivirus från invasivt kvalster Varroakvalstret är en parasit som lever på honungsbin. Det har sedan 50-talet spridit sig till hela världen och är det största hotet mot honungsbin i dag eftersom det sprider sjukdomar. En internationell studie visar att varroa haft stor påverkan på vilka virus som finns hos bin. Resultaten är viktiga för övervakning och forskning om honungsbins hälsa. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/stor-paverkan-pa-varldens-bivirus-fran-invasivt-kvalster/ 702361 Mon, 15 Jan 2024 13:34:18 +0100 Skanning efter märkt laxfisk avslöjar skarvens födoval Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/skanning-efter-markt-laxfisk-avslojar-skarvens-fodoval/ 701921 Wed, 10 Jan 2024 10:45:08 +0100 Nobalis I december presenterade team från fem nordiska och baltiska universitet sina affärsidér inom livsmedel och bioteknologi inför en internationell Jury på ”NOBALIS Demo Day”. Teamen har arbetat under hela höstterminen med sin conceptutveckling tillsammans med mentorer inom NOBALIS entreprenörskaps- och innovationsprogram som riktas till studenter och anställda. Under perioden har teamen utvecklat sina affärsmodeller, marknadsföringsplan, produktkoncept, finansieringsplan och pitchning. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/nobalis/ 701747 Mon, 08 Jan 2024 20:40:45 +0100 Effekter av hyggesfritt skogsbruk studeras i nytt projekt Luckhuggning och blädning är två hyggesfria metoder som innebär att fler träd lämnas kvar vid avverkning än vad som görs vid kalhuggning. Men hur påverkas arter och ekosystemtjänster av blädning och luckhuggning? Det ska forskare vid SLU undersöka i ett nytt projekt, där man kommer att återbesöka gamla experimentskogar för hyggesfria metoder och även kartlägga var i Sverige det finns skogar som lämpar sig för sådan typ av skogsbruk. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/effekter-av-hyggesfritt-skogsbruk-studeras-i-nytt-projekt/ 701700 Mon, 08 Jan 2024 14:15:18 +0100 Ökad kolinlagring och stresstålighet gör fleråriga spannmålsgrödor lovande i ett förändrat klimat Två nya modelleringsstudier belyser viktiga fördelar med fleråriga spannmålsgrödor: de ökar kolhalten i marken och kan hjälpa lantbrukare att anpassa odlingen efter klimatförändringar. https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/1/okad-kolinlagring-och-stresstalighet-gor-flerariga-spannmalsgrodor-lovande-i-ett-forandrat-klimat/ 701623 Mon, 08 Jan 2024 09:09:39 +0100